Den 24 juni 2026 lade EU-kommissionen fram ett av de mest omfattande lagstiftningspaketen på skatteområdet på mycket länge: det så kallade Tax Omnibus-förslaget. Samma dag presenterades även ett förslag om att slå ihop befintliga regler som styr informationsutbytet mellan EU-ländernas skattemyndigheter till ett enda direktiv. Tillsammans syftar förslagen till att förenkla företagsbeskattningen i EU, minska regelbördan och stärka EU:s konkurrenskraft.
Men vad innebär förslagen egentligen? Det här är den första artikeln i en serie där vi går igenom de viktigaste delarna av förslagen. Nedan följer en kort översikt.
Vad handlar förslagen om?
Kort sammanfattat kan innehållet delas in i tre huvudområden:
Enklare regler mot skatteundandragande
De nuvarande EU-reglerna mot skatteundandragande, kända som skatteflyktsdirektivet, föreslås ändras på flera sätt. Bland de viktigaste nyheterna finns:
-
Lättare att dra av räntor. Reglerna som begränsar företags ränteavdrag förenklas. Bland annat görs ett grundavdrag på 3 miljoner euro obligatoriskt i alla EU-länder, och lån från externa långivare (som banker) undantas som huvudregel helt från begränsningarna.
-
Mindre överlappning med Pelare 2. Företag som redan omfattas av de globala minimiskattereglerna (Pelare 2) slipper tillämpa CFC-reglerna, som syftar till att beskatta vinster i lågskattejurisdiktioner. Små och medelstora företag undantas helt.
-
Ny EU-gemensam regel om forskning och utveckling. Företag som investerar i materiella tillgångar för forskning och utveckling, som maskiner och utrustning, får möjlighet till omedelbar kostnadsavskrivning – ett incitament som hittills har varierat kraftigt mellan EU-länderna.
-
Missbruksregeln utvidgas. Den generella missbruksregeln föreslås att omfatta alla direkta skatter som företag kan vara skyldiga att betala, inklusive tilläggsskatter enligt Pelare 2 och källskatter. Detta är en betydande utvidgning som ökar medlemsstaternas möjlighet att ifrågasätta missbruksarrangemang inom samtliga delar av det direkta skattesystemet.
-
Förenkling av hybridreglerna. De komplicerade reglerna om så kallade importerade hybrida missmatchningar tas bort helt.
Smidigare informationsutbyte
I nuläget finns nio olika EU-direktiv som reglerar hur EU-ländernas skattemyndigheter delar information med varandra. Det nya förslaget samlar alla nio nuvarande direktiv i ett enda och innebär bland annat följande:
-
Rapporteringskraven, som gäller gränsöverskridande skattearrangemang, förenklas. Rapporteringsfristen förlängs från 30 till 90 dagar.
-
Ett nytt krav införs som gör det möjligt att granska om företag som ingår i gränsöverskridande upplägg i rapporteringsramverket har verklig verksamhet och närvaro – eller om de bara är tomma skal. Förslaget kan ses som en uppföljare till det tidigare föreslagna skalbolagsdirektivet, som aldrig genomfördes.
-
Överlappande rapporteringskrav för land-för-land-rapportering minskas.
-
En klausul mot nationell "gold-plating" förhindrar att EU-länder lägger på extra rapporteringskrav utöver vad direktivet kräver.
Bredare källskatteundantag och modernisering av fusions- och tvistlösningsregler
-
Slopade ägandekrav i källskattedirektiven. Nuvarande krav på viss ägarandel för att slippa källskatt på räntor, royalties och utdelningar inom EU tas bort. Det innebär att fler företag kan dra nytta av undantagen, exempelvis vid minoritetsinvesteringar och joint ventures.
-
Modernisering av fusionsdirektivet. Tillämpningsområdet utvidgas till att även omfatta gränsöverskridande ombildningar och förenklade fusioner.
-
Förbättrad tvistlösning. Processen för skattetvister mellan EU-länder förenklas med tydligare tidsfrister och bredare definitioner av vilka som kan ansöka.
Vad händer nu?
Förslag om att ändra skatteregler inom EU – som exempelvis Tax Omnibus-förslaget – kräver enhälligt beslut i ministerrådet, det vill säga av EU:s medlemsstater. Tidiga signaler tyder på att förhandlingarna kan bli svåra eftersom ändringarna sannolikt kommer att innebära minskade skatteintäkter för medlemsstaterna. Det slutliga resultatet kan därför komma att skilja sig väsentligt från kommissionens ursprungliga förslag. Även den tidsplanering som satts upp löper stor risk att justeras.
Vad bör företag göra redan nu?
Även om det är tidigt i processen bör företag redan nu följa utvecklingen och analysera hur verksamheten kan påverkas av de olika förändringarna. Det kan också vara klokt att börja se över sina interna skatteprocesser, särskilt vad gäller ränteavdrag, FoU-strukturer och källskatteprocesser. För vissa företag kan det även vara intressant att se hur de föreslagna lättnaderna i CFC-beskattningen kan påverka verksamheten. Pågående projekt som gäller anpassningar till dagens regelverk (till exempel omstruktureringar för att minska administration) kan också behöva omprövas.
Vi på PwC har lång erfarenhet av dessa frågor och hjälper gärna till att bedöma vad förslagen kan innebära för ert företag.
Mer i den här serien
I kommande artiklar analyserar vi de olika delarna av de olika förslagen. Mer information är alltså att vänta.
Preliminär tidslinje
-
24 juni 2026: EU-kommissionen publicerar Tax Omnibus-förslaget och DAC Recast
-
1 juli 2026: Irland tar över ordförandeskapet i minister-rådet och prioriterar DAC Recast
-
5 oktober 2026: Remisstiden för förslagen går ut
-
Hösten 2026: Det irländska ordförandeskapet driver arbetet med DAC Recast med målet att nå en överenskommelse innan årsskiftet
-
2027: Implementering av DAC Recast kan påbörjas (om antaget under 2026)
-
Fjärde kvartalet 2027: Målsättning att nå överenskommelse om Tax Omnibus enligt färdplanen "One Europe, One Market"
-
1 januari 2028: DAC Recast-åtgärderna beräknas träda i kraft (om antaget enligt plan)
-
31 december 2028: Sista dag för EU-länderna att införliva Tax Omnibus i nationell rätt (om antaget enligt förslaget)
-
1 januari 2029: Allmän tillämpning av Tax Omnibus
-
2032: Fullt infasad de minimis-tröskel för ränteavdragsbegränsningen
-
1 januari 2037: Fördröjd tillämpning av vissa källskatteregler (IRD/PSD), bland annat slopade ägandekrav och skyddsregel mot dubbel icke-beskattning
