Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss avseende förslagen om mer ändamålsenliga regler om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för anställda som arbetar med forskning och utveckling, FoU-avdrag, samt generösare regler om expert-skattelättnader. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Regeringen tillsatte i juni 2023 en utredning för att se över nuvarande skatteregler kring FoU-avdrag för arbetsgivaravgifter och expertskatt. PwC har i en tidigare artikel skrivit om utredningens förslag som presenterades i ett delbetänkande i januari 2025. Regeringens förslag bygger till stora delar på utredningens förslag men några justeringar har skett. Nedan redogör vi för lämnade förslag i lagrådsremissen.
Vilka förändringar föreslås när det gäller avdrag för forskning och utveckling?
-
Definitionerna av forskning och utveckling utvidgas och förenklas. Kraven på att arbetet ska vara “systematiskt” och “kvalificerat” slopas. Forskning definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Utveckling definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram eller förbättra varor, tjänster eller produktionsprocesser genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.
-
Kravet på att utvecklingsarbete ska “använda resultatet av forskning” ersätts av att arbetet ska ske genom “nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem”. Kravet på att produkten ska vara “ny eller väsentligt förbättrad” slopas.
-
Arbetstidsvillkoret om minst 15 timmars FoU-arbete per kalendermånad tas bort. Kvar är kravet att personen ska ha arbetat med FoU under minst hälften av sin faktiska arbetstid.
-
Skatteverket ska kunna begära in yttrande från en annan myndighet om det behövs för att bedöma om visst arbete är forskning eller utveckling. Syftet är att säkerställa att komplicerade ärenden blir tillräckligt utredda.
Vilka förändringar föreslås när det gäller expertskatten?
-
Skattelättnaden ska höjas från dagens 25 till 30 procent, det vill säga 30 procent av lön och förmåner ska undantas från beskattning och underlag för arbetsgivaravgifter.
-
För de som ansöker på kompetensregeln ska det inte längre krävas att det finns betydande svårigheter att rekrytera personer med motsvarande kompetens i Sverige.
-
För de som ansöker enligt beloppsregeln är förslaget att man ska utgå från inkomstbas-beloppet. Ersättningsnivån som krävs ska motsvara ett inkomstbasbelopp för det år som arbetet påbörjas (för 2026 är inkomstbasbeloppet 83 400 kronor). Idag utgår man ifrån prisbasbeloppet och den ersättningsnivå som krävs är att lönen är över 1,5 prisbasbelopp. För 2026 krävs därmed en lön om minst 88 801 kronor eftersom prisbasbeloppet är 59 200 kronor för 2026.
-
Kraven på att arbetstagaren inte får vara svensk medborgare och att avsikten ska vara att vistelsen i Sverige ska vara i högst sju år slopas. Däremot förlängs kravet på att arbetstagaren inte ska ha bott i Sverige innan arbetet påbörjas från fem till sju år.
-
Det sätts en maxgräns på 84 månaders (7 år) tillämpning per person och livstid som omfattas av expertskattereglerna, men sjuårsperioden ska kunna delas upp på flera perioder av arbete i Sverige. En person kommer inte längre kunna ha upprepade sjuårsperioder med expertskatt i Sverige.
-
Ansökningsperioden för att kunna ansöka om expertskatt förlängs från tre till sex månader efter att arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige.
Våra kommentarer
Forskningsavdraget
Vi ser positivt på förslaget att reglerna om FoU‑avdrag för arbetsgivaravgifter förenklas och utvidgas. Vår erfarenhet är att de nuvarande reglerna i praktiken gjort det alltför svårt för bolag att uppfylla sin bevisbörda – framför allt kraven på att kunna göra sannolikt att utvecklingsarbetet baseras på “ny kunskap” och resultatet av forskning. Dessa krav, tillsammans med kraven på att arbetet ska vara “systematiskt” och “kvalificerat”, har ofta blivit ett oproportionerligt hinder för bolag som faktiskt bedriver kvalificerad forskning och utveckling.
Förändringarna är därför mycket välkomna för att underlätta för svenska bolag att ta del av skatteincitamentet på det sätt som lagstiftaren avsåg. Det finns exempel från både Skatteverket och domstolar där företag med tydlig FoU‑verksamhet inte medgetts avdrag, till följd av en enligt vår uppfattning alltför snäv tolkning av reglerna. Det är även positivt att Skatteverket framöver ska kunna ta hjälp av andra myndigheter med teknisk kompetens, vilket förhoppningsvis kan bidra till mer träffsäkra och rättssäkra bedömningar.
Expertskatt
Förslagen kring expertskatten ser vi positivt på. Det blir attraktivare för både individen och arbetsgivaren om det är 30 procent istället för 25 procent av lönen undantas från beskattning och underlag för arbetsgivaravgifter. Den ökade flexibiliteten innebär att arbetet kan fördelas på flera perioder och gör det möjligt att även rekrytera personer som tidigare har arbetat i Sverige men inte utnyttjat hela 7-årsperioden.
Äntligen tas kravet bort på att personen ska ha för avsikt att vistas i Sverige i högst sju år. Detta har varit ett krav som varit svårt att bevisa, både för sökande och myndigheter, och har skapat osäkerhet. Vidare behöver den som avser att bosätta sig permanent i Sverige inte blir diskvalificerad från att få expertskatt.
Den förlängda ansökningstiden berör kanske inte så många, men i de situationer där man bedömt att personen inte blir obegränsat skattskyldig i Sverige, men som senare visar sig bli det på grund av en förlängning eller ändrat vistelsemönster, är det en välkommen förändring. Detta eftersom ansökningstiden oftast har gått ut när det upptäcks att personen blivit obegränsat skattskyldig i Sverige.
Ta del av pressmeddelande och lagrådsremiss på regeringens webbplats.
Se våra tidigare artiklar:
Nya skatteförslag om FoU-avdrag och expertskatt presenterade
Nya skatteförslag om forskning och utveckling – aktuell utredning
