Företrädaransvar efter tillfälliga anstånd - tips till företagare

Under pandemin infördes en möjlighet för företag att få tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Tillstånden kunde tillämpas retroaktivt från perioden januari 2020 och möjligheten att ansöka om anstånd fanns till och med perioden juni 2022. Vad händer när anstånden löper ut och det är dags för återbetalning? Här går vi igenom Skatteverkets ställningstagande och vad ett företrädaransvar innebär.

Anståndstiden för de tillfälliga tillstånden är indelade i tre led. I första ledet kan anstånd ges för maximalt 12 månader, därefter ges möjlighet att ansöka om en förlängning på ytterligare 12 månader. Slutligen är det möjligt att ansöka om en förlängning på 36 månader med en parallellt löpande avbetalningsplan. Avbetalningsplanen innebär att skattebetalaren får dela upp avbetalningen på maximalt 36 månader men med kravet att en övervägande del av återbetalningen inte får ligga under den senare delen av avbetalningsplanen. 

Under 2022 och fram till januari 2025, har och kommer flera tillfälliga anstånd löpa ut och avbetalning måste påbörjas. 

Huvudregel att inte tillgripa företrädaransvar 

Företrädaransvar innebär att en företrädare för ett företag under vissa förutsättningar kan bli personligt betalningsansvarig för företagets skatter och avgifter. Exempelvis kan detta inträffa om företrädaren vet att företaget inte kommer kunna betala skatteskulderna vid dess förfallodag men ändå underlåter att vidta åtgärder för att kunna betala alternativt begära företaget i konkurs.

Skatteverket har gått ut med ett ställningstagande där de uppger att de som huvudregel inte kommer att tillgripa företrädaransvar för skatter och avgifter som omfattas av tillfälliga anstånd.

Läs också: Tillfälliga anstånd och företrädaransvar – vad gäller?

Kommentar

Det är inte självklart hur Skatteverkets ställningstagande ska tolkas. I sammanhanget kan noteras att anstånd kunde sökas när den ordinarie betalningstidpunkten redan passerat. Dessutom krävdes att det tidigare anståndet löpt ut för att anståndet skulle kunna förlängas. Frågan om företrädaransvar borde därför kunna bli aktuell redan i samband med ansökan eller under anståndstiden, vilket gör ställningstagandet högst relevant.

I sin sammanfattning till ställningstagandet skriver Skatteverket också att de inte kommer “...ansöka om företrädaransvar… för skatter och avgifter som omfattas av anstånd…”, det vill säga under anståndstiden. Senare skriver dock Skatteverket att de inte ska tillgripa företrädaransvar som en borgenärsåtgärd för obetalda belopp som omfattats av ett så kallat tillfälligt anstånd, det vill säga efter anståndstiden. Det kan därför tolkas som att företrädaransvar inte heller kan komma att bli aktuellt även om företaget inte kan betala efter att anståndsperioden löpt ut.

Det kan dock tyckas orimligt att företrädare för skattebetalare som valt att söka anstånd skulle hamna i en bättre sits än andra företagare, särskilt då anstånd kunde sökas utan någon särskild motivering. Det krävdes inte att den som sökt anstånd lidit skada av pandemin eller haft särskilt behov av anstånd, utan anstånd medgavs som huvudregel alla företag som ansökte.  

Vilken ställning Skatteverket kommer ta avseende företrädaransvaret efter att anståndstiden löpt ut har också tolkats olika av olika rådgivare. PwC:s bedömning är emellertid att det inte är möjligt att utesluta att Skatteverket kan komma att tillgripa företrädaransvar om skulder står obetalda efter anståndstidens slut. Om företaget inte kan betala sina skatteskulder då anståndet löper ut finns det således en risk att företrädare för företaget under vissa omständigheter kan bli personligt betalningsansvariga för företagets skatteskulder. Vår rekommendation är därför att företagare informerar sig om hur de bör agera innan anståndstiden löper ut.