‹ Tillbaka till artiklarna
Behöver Sveriges skattesystem reformeras för att stimulera och skapa förutsättningar för innovativa och dynamiska tillväxtföretag att växa och frodas i Sverige? Dessa frågor diskuterades hos oss i Almedalen under tisdagen.
En skattereform för entreprenörskap
Förbättrade skatteregler under de senaste tio åren tillsammans med ökad tillgång till riskvilligt kapital har underlättat och stöttat utvecklingen av det svenska entreprenörskapet. Men nu börjar det hacka.
Sverige bör därför diskutera en skattereform för entreprenörskap. Utgångspunkterna för diskussionen som jag presenterade på seminariet var följande.
- 20 procent kapitalskatt. Det är ändå över ett internationellt genomsnitt.
- 17 procent bolagsskatt. Dagens 22 procent är nu genomsnitt inom EU.
- 10 procent statlig inkomstskatt på tjänsteinkomster, max 42 procent.
En sådan reform skulle ge svenska entreprenörer internationellt konkurrenskraftiga skatteregler. Det behövs för att inte våra främsta företag ska köpas upp och utvecklas vidare i andra länder. Eller utvecklas långsammare än de behövt göra i Sverige.
Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum presenterade ett finansieringsförslag innehållandes fastighetsskatt, reducering av ränteavdrag, grön skatteväxling och en breddning av skattebasen. Pontus berörde också vikten av ett enkelt regelverk – ökad enkelhet ger ökat entreprenörskap.
Åsa Hansson, Lunds Universitet, framförde att dagens skattesystem snarast gynnar stora, etablerade multinationella koncerner, än mindre entreprenörsledda företag. Detta bland annat mot bakgrund av att nystartade bolag sällan går med vinst de första åren och inte kan dra fördel av den låga bolagsskatten samt ränteavdragsreglerna som enbart kan nyttjas av de bolag som de facto beviljas lån.
Lösningar i form av skattelättnader för att få de mindre bolagen att överleva och därmed kunna nå tillväxt föreslogs liksom lättnader vid ägarens exit. Flera av debattörerna var eniga om att entreprenörer de facto bör gynnas, inte minst på grund av de spin-off-effekter som välmående växande företag bidrar med till samhället och den risk de tar. För att så ska kunna ske var samtliga talare eniga om att dagens skattelagstiftning måste moderniseras.
Skatteverkets generaldirektör Ingmar Hansson höll med om att en bred skattereform vore av godo. Han framhöll vikten av att förenkla skattesystemet, att skattesystemet måste uppfattas som legitimt och att skillnaden mellan beskattning av inkomst av tjänst och kapital måste minska. Ingmar Hansson la till att det dessutom vore positivt om bolagsskatten sänktes ytterligare, något som övriga deltagare i panelen höll med om – inte minst för att öka Sveriges attraktionskraft i den globala konkurrensen.
Dagens industris ledarskribent Tobias Wikström avslutade med att betona vikten av ett konkurrenskraftigt svenskt skattesystem. Mycket har hänt sedan den senaste skattereformen 1990, inte minst inom digitalisering och globalisering. Och detta är något som i allra högsta grad berör våra svenska framgångsrika entreprenörer.
Frågan är långt ifrån färdigdiskuterad, men debatten om en ny skattereform är igång, och denna gång ska entreprenörskapet tas i beaktande.
Här ger Hans Peter Larsson och Åsa Hansson en kort sammanfattning av seminariet.
Digitaliseringen och delningsekonomin utmanar dagens skattesystem – hur möter vi framtiden?
Under PwC:s andra skattepass för dagen diskuterades om vårt skattesystem fungerar i förhållande till de nya digitaliserade verksamheter inom till exempel delningsekonomin som i många fall verkar i en internationell miljö.
Skatteverket framförde inledningsvis sin syn att det inte finns något behov av nya regler för att de facto kunna beskatta aktörer inom den nya delningsekonomin men att reglerna kan vara svåra att förstå och därmed även att efterleva. Här arbetar Skatteverket just nu med en utredning, där sista delrapporten kommer att presenteras i höst.
Fler av dagens talare framhöll att gränsdragningen mellan näringsverksamhet och inkomst av tjänst måste vara tydlig – när räknas man som anställd och när anses man agera som företagare? Exempelvis kan en mindre aktör samtidigt som hen beskattas för inkomst av tjänst (lön) också behöva efterleva ett krav på momsredovisning på grund av sin begränsade verksamhet, något som en ny företagare i delningsekonomin inte intuitivt tar till sig men som måste hanteras idag.
Enighet rådde i debatten om att det måste vara enkelt att göra rätt. Detta med stöd av till exempel bra instruktioner och dialog med Skatteverket. Dessutom framfördes att de bolag som tillhandahåller plattformar för delning av resurser också har ett ansvar att förse sina utförare med robusta underlag för sin skatteredovisning.
Här ger Jörgen Haglund, PwC och Alok Alström, Uber en kort sammanfattning av seminariet.
Fler diskussioner kring delningsekonomin
Även Företagarna diskuterade delningsekonomin och kopplingen till dagens skatteregler. Här var panelen ense om att skattereglerna inte får kväva utvecklingen av dessa företag. Samtidigt måste det finnas en rättvis konkurrens med de traditionella företagen.
Hans Peter Larsson, Jörgen Haglund och Mattias Edlund
Lämna en kommentar