Företagens sätt att rapportera sin skatt och bidra till samhället är på väg att förändras i grunden. Från och med 2026 träder nya regler i kraft i Sverige som innebär att stora multinationella företag för första gången ska offentliggöra information på landsnivå. Hur kan bolag använda publik land-för-land-rapportering och sin skattetransparens proaktivt för att bygga förtroende hos intressenter – och hur kommunicerar man sitt fulla skattebidrag till samhället?
Bakgrund: Från intern rapportering till offentlig granskning
EU-direktivet om publik land-för-land-rapportering (offentlig inkomstskatterapport) antogs av Europaparlamentet 2021 och syftar till att öka transparensen kring multinationella koncerners skattebetalningar inom EU. Den svenska lagstiftningen trädde i kraft den 22 juni 2023 och gäller för räkenskapsår som börjar efter den 31 maj 2024. För koncerner med kalenderår som räkenskapsår innebär detta att 2025 blir det första rapporteringsåret, med publicering senast den 31 december 2026. För brutna räkenskapsår med start från 1 juni 2024, blir första rapporteringsåret 2024/2025, med publicering senast 12 månader efter räkenskapsårets slut.
Kravet på offentlig land-för-land- rapportering (”pCbCR”) gäller multinationella koncerner med antingen moderbolag inom EU eller större dotterbolag och filialer inom EU. Kravet omfattar även svenska aktiebolag som inte är en del av en koncern, men som har ett fast driftställe i minst en annan stat eller skattejurisdiktion än Sverige, och vars omsättning överstiger åtta miljarder kronor under de senaste två åren.
pCbCR-rapporteringen är väldigt lik den rapportering som redan finns för land-för-land-rapportering (”CbCR”), men det finns flera betydande skillnader som är viktiga att känna till. Till skillnad från CbCR ska den publika rapporten offentliggöras genom att skickas in till Bolagsverket, medan CbCR-rapporten skickas in till Skatteverket. En annan central skillnad är att pCbCR-rapporten ska vara på svenska och i form av en bestyrkt kopia eller ett elektroniskt original.
Den kanske mest väsentliga skillnaden mellan rapporterna är att pCbCR-rapporten ska offentliggöras senast ett år efter räkenskapsårets utgång och kostnadsfritt hållas tillgänglig för allmänheten på minst ett av Europeiska unionens officiella språk, eller på norska eller isländska.
Vidare är det även möjligt att utelämna vissa uppgifter från pCbCR-rapporten om det finns risk att marknadspositionen skadas allvarligt. Företaget måste i rapporten redovisa att uppgiften utelämnas och skälen till detta. Dock måste en utelämnad uppgift offentliggöras i en annan inkomstskatterapport senast fem år efter att den ursprungligen utlämnandes.
Den information som tidigare endast funnits tillgänglig internt för företagen och för skattemyndigheter blir nu även bli tillgänglig för allmänheten. Detta betonar vikten av att en koncerns skattepraxis bör kommuniceras på ett tydligt och transparent sätt.
Läs också: Ny era av öppenhet: Offentlig land-för-land-rapportering i Sverige
Praktiska steg för att förbereda sig
Att förbereda sig för de nya kraven innebär flera viktiga steg. Exakt och tillförlitlig data är avgörande. Företagen bör därför se över sina system för datainsamling, gärna automatisera processen och säkerställa att interna kontroller finns för att undvika fel. En annan viktig del är att förstå hur informationen kan komma att tolkas av externa intressenter. Det är även viktigt att identifiera, förtydliga och följa upp eventuella skillnader mellan denna rapportering och annan redan offentlig information, för att minska risken för missförstånd.
Läs också: Ökad transparens med land-för-land-rapportering och GRI 207
Total Tax Contribution som nödvändigt komplement till pCbCR
Införandet av publik land-för-land‑rapportering innebär att information som tidigare varit tillgänglig främst för skattemyndigheter nu görs offentlig för en bredare krets av intressenter. Även om pCbCR bidrar till ökad transparens kring multinationella företags bolagsskatt, ger rapporten i sig endast en begränsad bild av företagens faktiska bidrag till samhället. Bolagsskatt utgör nämligen bara en del av det samlade skatteuttaget, och riskerar – utan kompletterande kontext – att leda till förenklade eller missvisande slutsatser, särskilt i det fall koncernen i vissa delar redovisar skattemässiga underskott med anledning av exempelvis stora investeringar i forskning och utveckling eller tillgångar.
Mot denna bakgrund blir Total Tax Contribution (TTC) ett centralt verktyg för att fördjupa och nyansera den publika skattedialogen. TTC syftar till att synliggöra hela företagets skattebidrag, inklusive såväl skatter som betalas direkt av bolaget som skatter som bolaget uppbär och redovisar för statens räkning, såsom arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, punktskatter och andra indirekta skatter. Genom att presentera detta helhetsperspektiv kan företag tydligare visa hur deras verksamhet bidrar till finansieringen av offentliga tjänster och samhällsfunktioner i de länder där de är verksamma.
När pCbCR‑information görs publik ökar även behovet av förklarande och sammanhängande kommunikation. Skillnader i effektiv skattesats mellan länder eller variationer över tid kan ha fullt legitima affärsmässiga eller legala förklaringar, men riskerar att misstolkas om de presenteras isolerat. Genom att komplettera pCbCR med TTC kan företag sätta bolagsskatten i sitt sammanhang och därigenom bidra till en mer balanserad och korrekt förståelse av den offentligt redovisade informationen.
Vidare knyter TTC an till skattetransparens som en integrerad del av företagens ESG‑strategi. Inom ramen för hållbarhetsrapportering, och i linje med exempelvis Global Reporting Standards (GRI) 207, förväntas företag redogöra för hur deras skattepolicy, styrning och faktiska skattebidrag speglar ett ansvarsfullt agerande. TTC kan i detta sammanhang fungera som ett konkret och kvantifierbart underlag som stärker trovärdigheten i företagens hållbarhetskommunikation och visar hur skattefrågor hanteras som en del av bolagsstyrningen.
Genom att tydliggöra hur skattefrågor hanteras som en del av bolagsstyrningen och hur företagets samlade skattebidrag förhåller sig till den ekonomiska verksamheten, kan TTC bidra till att visa hur företagens skattearbete utgör en del av deras ansvarstagande i relation till bredare tackla samhällsutmaningar, så som ekonomiska ojämlikheter och klimatförändringar.
Strategisk kommunikation: Nyckeln till framgång
Den offentliga inkomstskatterapporten förutsätter en noggrann och konsekvent redovisning av information för att säkerställa och upprätthålla allmänhetens förtroende. För att undvika eventuella missförstånd kan det därför vara fördelaktigt att komplettera den publicerade rapporten med ytterligare förklaringar och sätta ett samband av dess innehåll, även om detta inte uttryckligen föreskrivs i lagstiftningen. Eftersom den publika rapporten riktar sig till en bredare publik än skattemyndigheterna, ökar behovet av tydliga förklaringar och kontext för att säkra korrekt förståelse.
En särskilt viktig aspekt är att företagens rapportering avseende TTC, pCbCR och annan publik information bör vara samstämmig och transparent.
Oenighet eller motstridigheter mellan olika rapport och annan publik information riskerar att underminera förtroendet och skapa frågor hos intressenter. Multinationella företag bör därför aktivt kommunicera sin övergripande skattestrategi och utveckla en tydlig transparensstrategi som beaktar hela spektrumet av intressenter, för att på bästa sätt förklara sin skatteposition och bidra till ökad förståelse när datan görs offentlig.
Avslutande reflektioner
Införandet av publik land‑för‑land‑rapportering markerar ett tydligt skifte i hur skatteinformation används och tolkas. Det som tidigare var en del av den interna regelefterlevnaden blir nu ett underlag för offentlig granskning och dialog med en bred krets av intressenter, däribland investerare, media, civilsamhälle och allmänhet. I detta nya landskap räcker det inte längre att enbart uppfylla formella rapporteringskrav, hur informationen kommuniceras och sätts i sitt sammanhang blir minst lika viktigt.
För svenska och multinationella företag innebär detta att skattetransparens i allt högre grad bör ses som en strategisk fråga snarare än en ren efterlevnadsfråga. Genom att arbeta proaktivt med sin pCbCR‑rapportering, komplettera den med TTC och säkerställa en samstämmig och tydlig kommunikation, kan företag bidra till en mer nyanserad förståelse av sin skatteposition och sitt samhällsbidrag. På så sätt minskar risken för missförstånd och förenklade tolkningar av komplex information.
Samtidigt skapar den ökade transparensen möjligheter. Företag som på ett genomtänkt sätt integrerar skattefrågor i sin övergripande ESG‑strategi och hållbarhetskommunikation kan använda rapporteringen som ett verktyg för att bygga och stärka förtroende. En tydlig berättelse kring hur skattepolicy, styrning och faktiska skattebetalningar hänger samman med affärsmodellen och den ekonomiska närvaron i olika länder kan bidra till ökad legitimitet och trovärdighet.
Sammanfattningsvis står företag inför ett vägval: att betrakta pCbCR som ännu ett rapporteringskrav att hantera, eller att använda den ökade öppenheten som en möjlighet att föra en mer aktiv och transparent dialog om sin roll i samhället. De företag som väljer det senare och som investerar i kvalitet, kontext och strategisk kommunikation har bättre förutsättningar att inte bara uppfylla lagens krav, utan också att stärka relationen till sina intressenter i en tid där förväntningarna på ansvarstagande fortsätter att öka.
