Ny era av öppenhet: Offentlig land-för-land rapportering i Sverige

För stora multinationella företag med kalenderbaserat räkenskapsår och en omsättning över åtta miljarder svenska kronor under de senaste två åren, blir 2025 det första året för svensk offentlig land-för-land-rapportering (pCbCR). Regelverket antogs av Europaparlamentet 2021 och den svenska lagen trädde i kraft den 22 juni 2023, vilken tillämpas för räkenskapsår som börjar efter 31 maj 2024. Syftet med pCbCR är att öka transparens och ansvarstagande kring skatter för företag verksamma inom EU.

EU:s införande av pCbCR, det vill säga krav på att offentligt redovisa viktig finansiell data i koncernens verksamhetsländer i en inkomstskatterapport, utgör ett väsentligt skifte i företagens öppenhet och ansvar kring skatt. Syftet är att ge en bredare grupp intressenter en tydligare bild av multinationella koncerners ekonomiska aktiviteter och skattebidragande inom EU. 

EU-direktivet är under implementering i EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning, vilket innebär att flera lokala skillnader behöver beaktas. Sveriges regler gäller för räkenskapsår som inleds efter 31 maj 2024. För företag med kalenderbaserat räkenskapsår blir 2025 det första rapporteringsåret, vilket innebär att rapport ska lämnas in till Bolagsverket och offentliggöras på företagets webbplats senast den 31 december 2026. 

Reglernas tillämpningsområde

Reglerna om pCbCR är tillämpliga för multinationella koncerner där antingen moderbolag finns inom EU eller där det finns dotterbolag eller filialer av väsentlig storlek inom EU. Under förutsättning att moderbolag, dotterbolag eller filial finns i Sverige, så inträder den svenska rapporteringsskyldigheten när koncernens eller företagets intäkter under båda de två senaste räkenskapsåren överstiger åtta miljarder svenska kronor. 

För rapporteringsskyldighet för svenska dotterbolag med moderbolag utanför EES krävs också att dotterbolaget är ett aktie- eller handelsbolag och uppfyller minst två av följande kriterier: omsättning över 80 miljoner svenska kronor, balansomslutning över 40 miljoner svenska kronor, eller fler än 50 anställda. För filialer till företag utanför EES krävs att filialen har en nettoomsättning över 80 miljoner svenska kronor under samma period. Om en inkomstskatterapport redan finns tillgänglig och har publicerats behöver dock inte dotterföretag upprätta en rapport.

Läs också: Nytt lagförslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter

Inkomstskatterapporten - innehåll och överlämnande

Den första inkomstskatterapporten ska avse det senare av de två åren som en koncern överstiger omsättningströskeln och ska överlämnas senast tolv månader efter det rapporteringspliktiga årets utgång. Detta innebär att koncern med kalenderbaserat räkenskapsår som är över omsättningströskeln 2024 och 2025 blir rapporteringsskyldig för första gången avseende år 2025. Inkomstskatterapporten ska lämnas in till Bolagsverket och tillgängliggöras på företagets webbplats senast 31 december 2026.

Utöver koncernens eller företagets namn, aktuellt räkenskapsår och valuta så ska inkomstskatterapporten innehålla:

• information kopplat till den bedrivna verksamheten 
• antalet anställda 
• intäkter 
• vinst eller förlust före inkomstskatt 
• årets ackumulerade inkomstskatt 
• betald inkomstskatt 
• årets ackumulerade vinstmedel. 

Inkomstskatterapporten ska hållas tillgänglig under minst fem år. Informationen i en pCbC-rapport ska anges separat för varje EU-medlemsstat där koncernen är verksam och även för varje jurisdiktion som anses icke-samarbetsvillig av EU eller som har funnits på EU:s “gråa” lista i minst två år. Information som rör alla andra jurisdiktioner kan rapporteras på en aggregerad nivå.

Möjlighet att skjuta upp offentliggörande av information i maximalt fem år

Det är möjligt att tillfälligt utelämna information från en inkomstskatterapport om offentliggörandet skulle skada koncernens kommersiella ställning. Uppskjutandet är dock begränsat till maximalt fem år och måste motiveras i rapporten. Information om icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på EU:s lista får dock aldrig utelämnas. Underlåtenhet att offentliggöra uppskjuten information inom fem år, eller att lämna en rapport överhuvudtaget, kan leda till vitesföreläggande.

Skillnader mot vanlig CbCR

Det finns vissa skillnader mellan “vanlig” CbCR som grundar sig i regler från OECD, och pCbCR, som grundar sig i ett EU-direktiv. Vanlig CbCR kräver endast att tröskelvärdet på sju miljarder svenska kronor överskrids under ett år, jämfört med pCbCR som kräver att åtta miljarder svenska kronor överskrids under två på varandra efterföljande år. 

Innehållet i pCbCR har en mer begränsad omfattning och kräver till exempel inte att intäkter från oberoende och närstående parter redovisas separat, utan endast den totala omsättningen. PCbCR kräver inte heller uppgifter om aktiekapital och materiella tillgångar, vilket krävs i “vanlig” CbCR. Det finns ännu inget krav på att underrättelse kring pCbCR ska ges in till någon skattemyndighet.

Avslutande kommentar

För företag med intäkter över tröskelvärdena för pCbCR är det viktigt att noggrant granska och sammanställa relevant data i tid. Skillnaden mellan att rapportera uppgifter till skattemyndigheter jämfört med offentligheten innebär att ytterligare förklaringar kan behövas för att undvika missförstånd, eftersom allmänheten utgör en annan typ av läsare. Den offentliga inkomstskatterapporten kräver korrekt och konsekvent presentation av information för att inte riskera att påverka allmänhetens förtroende. För att undvika missuppfattningar kan det i vissa fall finnas fördelar med att komplettera den offentliggjorda informationen med ytterligare förklaringar och kontextualisering av innehållet i inkomstskatterapporten, trots att något sådant krav inte följer av lagstiftningen.

PwC erbjuder stöd i att förbereda rapporter och utveckla strategier för skattetransparens. Anpassning till ökad offentlig insyn kräver noggrant övervägande av vad som kommuniceras till allmänheten. Kontakta Emelie Kokkinakis, Amanda Ivansson och Elin Dyberg vid frågor.