Offentlig inkomstskatterapportering – deadlines för 2026 och 2027

Den 31 maj 2026 var en viktig milstolpe för skattetransparens inom EU. För första gången ska stora multinationella företag offentliggöra vissa skatte- och verksamhetsuppgifter per land enligt lag (2023:340) om offentlig inkomskatterapportering. För många svenska koncerner är hösten 2026 därför en avgörande period. Nu handlar det inte längre om att förbereda sig, utan om att faktiskt lämna in och publicera rapporten.

För företag som omfattas av reglerna finns nu flera viktiga datum att ha koll på. 

Viktiga datum framåt 

Gränsbelopp för att omfattas 

Huvudregeln är att det moderbolaget i koncernen där den yttersta konsolideringen sker är rapporteringsskyldigt. För svenska företag aktualiseras rapporteringsskyldigheten när konsoliderade intäkter har överstigit 8 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, förutsatt att någon av följande situationer föreligger: 

• Fristående bolag i Sverige (aktiebolag eller handelsbolag) med ett fast driftställe utomlands.  

• Yttersta moderbolag i Sverige (aktiebolag eller handelsbolag) med minst ett koncernföretag eller fast driftställe utomlands.  

• Dotterbolag med moderbolag utanför EES om dotterbolaget är ett aktie- eller handelsbolag och ett större företag enligt årsredovisningslagen. 

• Filialer till företag utanför EES om filialens nettoomsättning har överstigit 80 miljoner kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. 

Skyldigheten upphör när intäkterna har understigit 8 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.  

Om moderbolaget hör hemma inom EES har svenska dotterbolag och filialer ingen egen rapporteringsskyldighet. De är inte heller skyldiga att rapportera om moderföretaget utanför EES självt offentliggör rapporten via ett dotterföretag inom EES och tillgängliggör den på sin hemsida. Om moderbolaget inte lämnar den information som behövs ska dotterbolaget eller filialen i Sverige upprätta rapporten med de uppgifter som finns tillgängliga, och offentliggöra ett uttalande om att de inte fått all nödvändig informationen från moderbolaget. 

Vissa kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingföretag är undantagna, om de i stället rapporterar enligt artikel 89 i kapitaltäckningsdirektivet.  

Vad skiljer offentlig inkomstskatterapport från land-för-land rapport? 

Den offentliga inkomstskatterapporten bygger till stor del på den befintliga land-för-land rapporteringen, men skiljer sig på flera viktiga punkter: 

• Mallen: Rapporten ska upprättas med det formulär och i de elektroniska format som EU-kommissionen har fastställt. Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2952 ska rapporten upprättas i XHTML-format och märkas upp med iXBRL, så att den blir läsbar både för människor och maskiner.  

• Mottagaren: Rapporten lämnas in till Bolagsverket och inte till Skatteverket.  

• Språk och form: Rapporten ska vara på svenska och lämnas in som bestyrkt kopia eller elektroniskt original.  

• Publicering: Bolagsverket offentliggör rapporten genom att registrera den och kungör tillhörande uppgifter i Post- och Inrikes Tidningar.  

• Tillgängliggörande på webbplats: Rapporten ska också hållas tillgänglig kostnadsfritt på företagets webbplats i minst fem år.  

Uppgifterna ska redovisas för varje EES-stat och för varje jurisdiktion som finns på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Information om övriga länder ska aggregeras.  

Läs också: Skattetransparens som strategisk fråga 

Inlämning till Bolagsverket – och en ny testmiljö 

I början av november 2026 har Bolagsverket ännu inte öppnat för elektronisk inlämning av rapporten, men har aviserat att mer information kommer under slutet av året. Fram till dess ska rapporterna skickas in per post i bestyrkt pappersform. 

Bolagsverket har även meddelat att en testmiljö kommer finnas där företag kan kontrollera att XHTML/iXBRL-filen fungerar tekniskt innan den skarpa inlämningen. För att kunna lämna in rapporten eller använda testmiljön krävs svenskt BankID eller annan e-legitimation.  

Utelämnade uppgifter och vite 

En uppgift får tillfälligt utelämnas om ett offentliggörande skulle skada marknadspositionen allvarligt, men ska offentliggöras senast fem år senare. Uppgifter om listade icke samarbetsvilliga jurisdiktioner får dock aldrig utelämnas.  

Om rapporten inte lämnas in kan Bolagsverket förelägga den ansvarige att fullgöra skyldigheten, och föreläggandet kan förenas med vite.  

Avslutande reflektioner 

För koncerner med kalenderår som räkenskapsår återstår nu mindre än två månader till den första deadlinen. Vi rekommenderar att man: 

1. Bekräftar vilka enheter i koncernen som är rapporteringsskyldiga och vilken enhet som ska lämna in rapporten;  

2. Tar fram rapporten i rätt elektroniskt format och provar filen i Bolagsverkets testmiljö när den öppnar;  

3. Förbereder publicering av rapporten på bolagets webbplats och överväger om kompletterande information bör publiceras för att förklara eventuella oklarheter och sätta rapportens innehåll i rätt kontext;  

4. Ser över interna rutiner och ansvarsfördelning för att säkerställa att eventuella frågor om rapporten kan besvaras av rätt personer, med relevant kompetens om rapporteringen och underliggande data; 

5. Stämmer av med revisorn inför revisionsberättelsen; och  

6. Följer kommissionens översyn under 2027, eftersom den kan leda till fler poster i rapporten och en utvidgad krets av rapporteringsskyldiga.  

Eftersom rapporten riktar sig till allmänheten och inte bara till skattemyndigheter kan det vara klokt att komplettera den med förklaringar och sammanhang, även om lagen inte kräver det. 

Läs också: Ökad transparens med land-för-land-rapportering och GRI 207 

Vi på PwC hjälper gärna till med att ta fram rapporten och att utforma en strategi inför publiceringen.