‹ Tillbaka till artiklarna
I PwC:s serie om riksdagspartiernas syn på en skattereform har turen kommit de två forna allianspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna. Hur ser partierna på behoven av en skattereform och hur stora är möjligheterna att komma i mål med reformen före valet 2022? Kommenterar gör PwC:s skatterådgivare Anders Månsson.
Hur ser ni på behovet av en skattereform?
Moderaterna:
Innan coronakrisen tillhörde Sverige de länder i EU med högst arbetslöshet och lägst tillväxt. Skattesystemet är en viktig delförklaring till de svaga resultaten. Skatten på arbete och investeringar behöver sänkas.
Kristdemokraterna:
Det finns goda skäl att se över skattesystemets funktionssätt, exempelvis kapitalbeskattningen som idag är svåröverblickbar. Krångliga skatteregler är också bland det vanligaste regelkrångel företag upplever, inte minst gäller det momssystemet. Att regeringen har infört fler skatter - exempelvis regionala inkomstskattelättnader - har dessutom ökat skattesystemets komplexitet. Men det finns stor risk att det bästa blir det godas fiende och att rimliga och välavgränsade förändringar av skattesystemet inte görs med hänvisning till en mer eller mindre allomfattande skattereform någon gång i framtiden. Redan idag avvisar januaripartierna välbehövliga förändringar i skattesystemet med hänvisning till en kommande reform.
Hur sannolikt är det att det konkreta arbetet med en skattereform påbörjas under mandatperioden?
Moderaterna:
Att det påbörjas är troligt. Att initiera arbetet är ju inte det svåra och januaripartierna vill kunna säga att de levererat på sina punkter. Dock har ju tåget redan gått. Om ambitionen var seriöst menad så skulle arbetet givetvis startat direkt när regeringen bildades.
Regeringen och Centerpartiet driver en skattepolitik som är motsatsen till en skattereform. Många nya ineffektiva skatter och avdrag har införts. Socialdemokraterna vill ha ett högt skattetryck och Centerpartiet vill ha ett skattesystem med massa specialregler för olika intressegrupper, det är en olycklig kombination, som på sin höjd är gynnsam för revisorer och skattejurister, om man nu ska svära lite i den kyrka man är.
Kristdemokraterna:
Den frågan bör ju ställas till januaripartierna, men skattepolitiken hittills har inte sällan handlat om svagt beredda och administrativt betungande skatteförslag, i kontrast till den skattereform som utlovats (och som vi inte sett mycket av). Det är klart att arbetet möjligen påbörjas under mandatperioden, men det är i så fall ett ganska magert utfall av det ståtliga löftet i januariavtalet.
Påverkar coronakrisen behovet av en skattereform? I så fall ökar eller minskar behovet?
Moderaterna:
Nej. Kriser kan förvisso synliggöra styrkor och brister, men säga att själva behovet har påverkats vore att surfa väl mycket på konjunkturen.
Kristdemokraterna:
På kort sikt behöver naturligtvis mycket fokus ligga på kortsiktig krishantering, men det innebär inte att behovet av ett hyggligt lättförståeligt skattesystem som främjar arbete, företagande och andra dygder och minskar skadliga beteenden som miljöfarliga utsläpp kommer vara mindre relevant framöver. Tvärtom behöver reformer som får människor i arbete göras snarast.
Moderaterna går hårt åt både Socialdemokraterna och Centerpartiet när det gäller skattepolitiken, med hänvisning till att de bedriver politik som är motsatsen till en skattereform. Kristdemokraterna å sin sida lyfter farhågor om att viktiga skattefrågor riskerar att skjutas på framtiden om för mycket fokus läggs på att en större och bredare skattereform ska genomföras. Vi kan ana att det är lång väg till samsyn inom skattepolitiken bland de före detta allianspartierna. Frågan är hur det i sin tur påverkar möjliga framsteg på skatteområdet inför ett val som rycker allt närmare?
- Anders Månsson, skatterådgivare PwC
Lämna en kommentar