Införandet av ett förmögenhetsregister oroar

Regeringen beslutade i början av 2021 att tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna att ta fram individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder, det vill säga en form av förmögenhetsregister. I oktober 2022 släpptes utredningen som därefter varit ute på remiss. Målsättningen är att införandet av de lagändringar som registret kräver ska ske från 1 januari 2024. Något konkret lagförslag är dock inte på bordet ännu.

Syftet med ett förmögenhetsregister skulle enligt utredningen vara att Riksbanken och Finansinspektionen har möjlighet att göra mer djupgående analyser av skuldutvecklingen, bedriva ett krisförebyggande arbete och främja finansiell stabilitet på ett bättre sätt. De skriver att även andra myndigheter vars uppdrag har betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen skulle kunna dra nytta av att en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder framställs och förutsättningarna för att utforma politiken inom en mängd olika områden skulle förbättras. Till exempel skulle regeringen och riksdagen få ett bättre underlag för sina beslut.

Vad kommer förmögenhetsregistret att innehålla?

Insamlingen av uppgifter kommer även omfatta tillgångar och skulder i enskild näringsverksamhet som den aktuella fysiska personen bedriver. Statistiken ska inte innehålla uppgifter om juridiska personer. Däremot kommer uppgifter sammanställas kring ägandeförhållanden i både noterade och onoterade bolag och även det beräknade marknadsvärdet av dessa juridiska personer och således värdet av aktieinnehavet. För onoterade bolag kommer värdet utgå från bolagets bokförda substansvärde.

Inget beskattningsändamål eller underlag för taxering

Insamlingen av uppgifter ska, enligt utredningen, inte ske i syfte att övervaka enskilda eller att kartlägga deras ekonomiska och personliga förhållanden. Utredningen framhåller särskilt att den nya statistiken inte ska kunna användas för beskattningsändamål och att den inte heller skulle vara lämplig att ligga till underlag för taxering. En av anledningarna till det är det sätt som underlagen är planerade att inhämtas och där olika värden kommer att uppskattas snarare än beräknas. Trots detta har både Skattebetalarna och Svenskt Näringsliv varnat för att ett register över svenskarnas förmögenheter kan öppna upp för en ny förmögenhetsskatt. Enligt Svenskt Näringslivs undersökningar hos sina medlemmar är det här också något som oroar många företagare. Bara tanken på ett statistikregister tycks enligt undersökningen ha påverkat företagare i deras planer att expandera verksamheten. Just sökningar kring förmögenhetsskatt är också mycket vanligt här på Tax matters. Trots att ett återinförande av förmögenhetsskatten inte finns på förslag är det uppenbarligen något som oroar många människor.

Risker med datainsamlingen

Önskemålet om en mer detaljerad statistik kompliceras också av att den data som behövs utgörs av känslig och skyddad personinformation. Utredningen fick därför i uppdrag att grundligt belysa och analysera hur en detaljerad statistik skulle kunna byggas upp och användas utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts. Kritik har ändå lämnats kring att den här typen av datainsamling skapar risk för läckor av känsliga uppgifter som innebär risk att de används av till exempel kriminella. 

Kommentar

Sammanfattningsvis går det inte att utesluta att en förmögenhetsskatt någon gång återinförs, men det är heller ingenting som är uppe till förslag och vi uppfattar inte att det tänkta registret har någon avgörande betydelse för den frågan. Vi på Tax matters följer ämnet och rapporterar så snart det kommer något mer konkret.

Ta del av utredningen här:
En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder