Ny dom rörande internprissättning kan påverka svenska bolag som lämnat lån till brittiska koncernbolag

Frågan om huruvida ett brittiskt bolag kan medges ränteavdrag avgjordes nyligen av First Tier Tribunal (UK). Förutom att domslutet kan påverka möjligheten för brittiska bolag att medges ränteavdrag, kan det också ha stor påverkan på multinationella företag med koppling till Sverige som lämnat lån till brittiska koncernbolag.

Det amerikanska bolaget, B LLC, vann i november 2020 en tvist inom internprissättning efter  överklagande av brittiska skattemyndighetens (HMRC) beslut. HMRC hade nekat avdrag för det brittiska bolaget avseende de räntor som betalats på lån som utfärdats av moderbolaget i samband med ett bolagsförvärv. First Tier Tribunal (FTT eller Domstolen) dömde till förmån för B LLC. Domen innebär stora effekter för internprissättning och än mer för ränteavdrag.

Bakgrund

År 2009 förvärvade B LLC (LLC eller Bolaget) ett externt bolag för totalt 13,5 miljarder dollar. Betalningen erlades delvis i aktier (6,9 miljarder dollar) och delvis kontant (6,6 miljarder dollar). Som en del av förvärvet lånade LLC - ett amerikanskt bolag med skatterättslig hemvist i Storbritannien - 4 miljarder dollar från moderbolaget för att betala den kontanta delen av förvärvet. Efter förvärvet begärde LLC avdrag i Storbritannien för de räntor som betalats på det koncerninterna lånet.

HMRC nekade LLC ränteavdrag och hävdade att det koncerninterna lånet inte skulle ha avtalats mellan oberoende parter i en liknande situation. HMRC menade att koncernen aldrig skulle ha skapat en sådan lånestruktur för det fall de lånade från en extern långivare (med ytterligare ställda säkerheter). Därför ansågs den så kallade ”armlängdsprincipen” inte vara tillämplig i detta fall. HMRC hävdade även att det koncerninterna lånet lämnats med huvudsyftet att skapa en skattefördel. 

LLC menade dock att bolagets enda syfte med ett sådant lån var det kommersiella syftet att finansiera det externa förvärvet.

FTT:s beslut

FTT dömde till förmån för B LLC och medgav avdrag för den totala räntesumman. Domstolen drog slutsatsen att bolaget ingick en lånetransaktion med det huvudsakliga kommersiella syftet att finansiera förvärvet och skattefördelen uppkom som en följd av lånet. Domstolen noterade att trots rådgivarnas betydande engagemang i implementeringen av denna struktur var det viktigt att förstå LLC-ledningens huvudsakliga avsikt med transaktionen. Det var tydligt att LLC inte överlämnade kontrollen till sina rådgivare utan snarare själva tog viktiga beslut angående affären. Domstolen ansåg att skattefördelen var en oundviklig följd av lånet men att LLC:s avsikt var att uppnå sitt kommersiella syfte genom förvärvet.

När det gäller HMRC: s argument om huruvida koncernen skulle ha strukturerat affären annorlunda betonade FTT det så kallade "separate entity approach" och ställde sedan frågan om LLC kunde ha lånat från en tredje part och i så fall på vilka villkor. Slutsatsen som drogs var att en oberoende långivare skulle ha lånat ut samma belopp till LLC med krav på säkerhet från andra medlemmar i gruppen.

Kommentar

Vår slutsats av domen är att även när en skattefördel uppnås genom en koncernintern transaktion kan det kommersiella syftet bakom transaktionen åsidosätta detta.

En skattebetalare behöver identifiera de alternativ som finns tillgängliga när denne överväger eller genomför en koncernintern transaktion, i detta fall upptagande av lån. Skattebetalaren bör även se över sina koncerninterna lån för att se vilket skydd i form av ställda säkerheter en låntagare respektive en långivare eventuellt skulle påtvinga en transaktion för att fullt ut följa armlängdsprincipen.

Förutom det som nämnts bör skattebetalaren tydligt ange de viktigaste kommersiella skälen för koncerninterna lånetransaktioner i sin internprissättningsdokumentation. Dessa kan innehålla bland annat anteckningar och diskussionsunderlag från styrelsemöten för att visa varför vissa beslut fattats vid en särskild tidpunkt, vem som fattade dem och vilken typ av information styrelsen förlitade sig på för att ta beslutet.

I det här fallet hade bolaget en välfungerande ledning som tog viktiga beslut med hänsyn till betydelsefulla investeringar. Domstolen godkände ledningens innehåll och det visar återigen att det är viktigt för multinationella bolag att se till att dotterbolag har lämpliga styrelser som kan fatta beslut utifrån det lokala bolagets bästa.