Årskrönika: Skatteåret 2018 blir avstamp inför 2019

TM_mote ‹ Tillbaka till artiklarna

Årskrönika: Skatteåret 2018 blir avstamp inför 2019Skatteåret 2018 var ett lugnt skatteår – men ändå inte. Det har självfallet präglats av valet till riksdagen. Företag röstar som bekant inte och dess ägare är i relativ minoritet. Är det inte ekonomisk kris är därför inte näringslivets frågor i fokus ett valår. Men efter ett val följer en mandatperiod som lägger grunden för framgång i nästa val.

Vad hände under 2018 och hur påverkar det 2019?

Skatteverket gick ut hårt och föreslog att en utflyttningsskatt så kallad exitskatt skulle införas. Sedan 2009 hade Skatteverket med Finansdepartementets goda minne filat på en svensk exitskatt. Portugal och tjänstepensioner spökade, men förslaget slog blint och brett. Frågan ställdes om Skatteverket beaktat konsekvenser och effekter för Sveriges drygt 400 000 entreprenörer? När svaret blev nej, hade finansminister Magdalena Andersson inget val annat än att säga att förslaget inte skulle genomföras innan den frågan utretts vidare. Vi var först på bollen och frågade med lätt retorisk underton i en stort uppslagen debattartikel i Dagens industri om det verkligen var Skatteverkets uppgift att utreda stora frågor som denna? Hade Finansdepartementet kapitulerat? Det är inte säkert att finansen återkommer och frågan har av flera skäl passerat bäst före datum.

En världshändelse var det när USA efter många försök reformerade sitt skattesystem, både vad gäller bolags- och personbeskattning. Med många särintressen krävs en “doer” för att lyckas. För svensk del märks tydligast den kraftigt sänkta bolagsskattesatsen och incitament att få hem vinster och investeringar till USA, en del i ambitionen “to Make America Great Again”. Utvärderingar kommer men klart är att både USA och UK efter Brexit, även där med sänkt bolagsskatt, utmanar Sverige och våra nivåer på skatterna. Den svenska världshändelsen under 2018, den nya företagsbeskattningen, räcker troligen inte. En sänkt bolagsskatt till 20,6 procent 2021 blir sannolikt inte konkurrenskraftig. Här lär fortsättning följa under mandatperioden.

Annars fick Finansdepartementet beröm av näringslivet för hur man skött just den nya företagsbeskattningen. ”Förslaget blev bra till slut”, var en allmän uppfattning efter att beräkningen av de räntor som inte längre får dras av ändrades och fribeloppet höjdes till fem miljoner kronor. Nu får alla bolag sänkt skatt medan bara 2100 företag beräknas drabbas av ränteavdragsbegränsningarna. Tillämpningsfrågor uppkommer givetvis alltid, vilka kommer att visa sig under 2019. Givet det är det inte varje dag som Finansdepartementet får positiv kritik av näringslivet. Det i sig är positivt för en fortsatt god dialog om de så viktiga skattefrågorna. Det återstår nog att se ifall tongångarna kring reglerna förändras i takt med att reglerna ska börja praktiskt tillämpas av företagen.

I Almedalen höll vi en utfrågning av partierna inför valet. Enighet rådde inom Alliansen om att slopa den negativa särbehandlingen av företagare som generationsskiftar inom familjen jämfört med att sälja företaget externt. Ett sådant förslag ställde sig både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna bakom. I Moderaterna och Kristdemokraternas budget för 2019 levererade man, låt vara genom att initiera en förändring under 2019. Annars var behovet av en ny stor skattereform den stora skattefrågan i Almedalen. Håll det inte för uteslutet att direktiv skrivs till en utredning under 2019. Om inte annat för att underlätta ett regerande och inte direkt behöva ta i ett antal skattefrågor som behöver utvecklas. Vi säger 50/50 vad gäller sannolikheten. Om inte så tror vi att ett antal större delreformer krävs eller i vart fall initieras, bland annat avseende fastighetsbeskattning och kring värnskatten.

Vad tror vi då om den eviga följetången 3:12? En alliansregering tror vi skulle inta en avvaktande hållning medan en fortsatt socialdemokratiskt ledd regering skulle återkomma till de generella försämringar som föreslogs under den gångna mandatperioden.

Internationellt blir penseldragen bredare. En beskattning av digitala tjänster ligger i korten inom något år. Bland annat Storbritannien och Frankrike ligger långt framme i sina tankar kring en digital skatt. En sådan kommer sannolikt att träffa inte bara de stora internationella företagen, utan även mindre och medelstora nationella företag. Risken är stor att ett land som Sverige med relativt liten marknad och omfattande teknisk utveckling blir förlorare om intäkterna ska fördelas mellan länder utifrån marknadens storlek. Här har de nordiska länderna gemensamma intressen. Inom EU talar man redan om att ersätta dagens modell med konsensus kring skattefrågor med en 75 procentsregel. Vad gör Sverige då?

Till sist, i spåren av alla nya förslag kring begränsning av olika former att aggressiv skatteplanering, som ju merparten av företagen inte håller på med, har skatt vuxit fram som en hållbarhetsfråga. Att betala rätt skatt, redovisa denna och inte överutnyttja regler har blivit en affärsmässig förtroendefråga sett ur marknadens perspektiv. Med hållbarhet på agendan i varje företag dessa dagar lär denna trend fortsätta.

Har du frågor om skatt?

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson

Anders Månsson och Ulrika Lundh Eriksson arbetar på PwC:s kontor i Kristianstad respektive Göteborg. Anders arbetar som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag samt med skatteprocesser. Ulrika arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping.
Anders: 010-212 85 54, anders.maansson@pwc.com
Ulrika: 010-213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com
Anders Månsson and Ulrika Lundh Eriksson works at PwC’s office in Kristianstad and Gothenburg. Anders focus on tax issues such as taxation of owner-managed companies and their owners. Ulrika works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping.
Anders: +46 10 212 85 54, anders.maansson@pwc.com
Ulrika: +46 10 213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com

Lämna en kommentar