Utredning om modern källskatt på utdelning

Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att ta fram ett modernt och sammanhållet regelverk för källskatt på utdelning. Bakgrunden är både behovet av att genomföra ett nytt EU-direktiv om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt samt att det nuvarande svenska regelverket anses föråldrat och svårtillgängligt.

Syfte och inriktning 

Utredningens övergripande syfte är enligt regeringen att skapa ett regelverk som: 

• förenklar gränsöverskridande investeringar 

• är förenligt med EU-rätten 

• är mer effektivt och digitaliserat 

• stärker skyddet mot skattebedrägeri och otillbörliga skatteupplägg. ​​ 

Förfaranderegler och materiella bestämmelser ska ses i ett sammanhang, och uppdraget omfattar hela regleringen av källskatt på utdelning. ​​ 

EU-direktivet och dess betydelse 

Den 10 december 2024 antogs EU-direktivet (EU) 2025/50 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt (ofta benämnt som "källskattedirektivet" eller " FASTER"). Utredningen ska säkerställa att Sveriges regler anpassas till EU-direktivet. Direktivet syftar till att minska den administrativa bördan vid återkrav av källskatt inom EU och samtidigt motverka missbruk, såsom så kallad cumcum- och cumex-upplägg. ​​ 

Bland annat ska utredningen analysera och föreslå: 

• hur ett EU-gemensamt, digitalt hemvistintyg ska införas i svensk rätt 

• hur systemet med certifierade finansiella mellanhänder kan utformas 

• hur standardiserad rapportering från sådana mellanhänder ska fungera 

• vilka sanktioner och ansvarsregler som krävs för att säkerställa efterlevnad. ​​ 

Läs också: EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering 

Modernisering av svensk kupongskatt 

Utredningen ska även ta ett bredare grepp om den svenska kupongskattelagstiftningen. Nuvarande regler bedöms av regeringen inte vara anpassade till dagens internationaliserade och digitaliserade kapitalmarknader samt kan upplevas som både administrativt betungande och rättsosäkra för investerare. ​​ 

Som utgångspunkt ska tidigare utredningsarbete och beredningsunderlag beaktas. Det ska även analyseras hur regelverket kan utformas mot bakgrund av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen och pågående EU-rättsliga processer. Andra centrala inslag är att pröva om och hur förfarandet för källskatt på utdelning bör föras in i skatteförfarandelagen, hur regelverket kan moderniseras språkligt och tekniskt samt hur det bör ändras för att motverka skattebortfall och kringgåenden. ​​ 

Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter, näringslivet och andra relevanta aktörer. Utredningens förslag ska presenteras senast den 13 augusti 2027. 

Vår kommentar 

Som vi tidigare kommenterat i Tax matters är initiativet att förenkla och harmonisera hanteringen av källskatter välkommet. EU-direktivet antogs redan i december 2024 och det är hög tid att komma igång med den svenska implementeringsprocessen. Under en längre tid har det pågått ett arbete med att ta fram en ny lag om källskatt i Sverige. Det första utkastet till ny lag publicerades under 2020 och i juni 2022 kom ett reviderat förslag i form av ett utkast till lagrådsremiss. Därefter uttalade finansministern att arbetet med att ta förslaget vidare stannat upp något i avvaktan på källskattedirektivet. Reglerna ska enligt direktivet vara implementerade senast 31 december 2028 för att sedan kunna tillämpas från och med den 1 januari 2030 samt förväntas kräva stora omställningar både i system och processer för de finansiella institut som ska agera mellanhänder.  

Vi ser positivt på att processen nu går framåt och att den särskilda utredaren också har att ta fram förslag som moderniserar nuvarande lagstiftning. En mer effektiv källskattehantering inom Europa bör underlätta för gränsöverskridande investeringar och bidra till bildandet av en kapitalmarknadsunion. PwC kommer att fortsätta bevaka det svenska arbetet och utvecklingen i EU.