Regeringen har tillsatt en utredning om beskattningen av styrelsearvoden och andra uppdrag av personlig karaktär. Bakgrunden är att dagens skatteregler skapar en skillnad i hur styrelsearvoden beskattas jämfört med andra personliga uppdrag. Vid utformning av förslag till ändringar i lagstiftningen ska utredaren särskilt beakta företagens möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens.
Bakgrund
Enligt nuvarande rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beskattas styrelsearvoden som inkomst av tjänst hos styrelseledamoten personligen. Motiveringen är att ett styrelseuppdrag enligt aktiebolagslagen bara kan innehas av en fysisk person, och att uppdraget därmed är av så personlig karaktär att beskattning ska ske hos styrelseledamoten som individ. Rättsläget är genom flera domar förankrat av HFD. Under 2017 slog domstolen fast att styrelsearvoden inte kan faktureras utan ska beskattas som inkomst av tjänst. Detta bekräftades ytterligare av HFD under 2019, där domstolen avvisade att styrelsearvoden kan faktureras genom ett advokataktiebolag.
Utmaningar med dagens rättsläge
Dagens rättsläge innebär att styrelsearvoden beskattas annorlunda än arvoden från andra personliga uppdrag – exempelvis konsultuppdrag – som kan faktureras via aktiebolag vilket medger en möjlighet till bättre struktur och högre flexibilitet. Denna särbehandling kan medföra ökade kostnader och en ökad administrativ börda för företag som är beroende av extern styrelsekompetens. Som vi påpekade i vår rapport “Svenska styrelsers ersättningar och arbetssätt” från januari 2026, innebär det att situationen blir särskilt komplex för de bolag som behöver utländska styrelseledamöter. Flera europeiska länder har liknande regler som Sverige, men vissa tillåter fortfarande fakturering. Svenska bolag måste därför utreda vilken skatt som ska dras och om arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige eller annat land.
Svenskt Näringsliv har länge påtalat behovet av förändring. I sin kommentar till den nya utredningen beskriver organisationen regeringens initiativ som "välkommet" och menar att en reform som ökar tydligheten, stärker förutsebarheten och minskar regelkomplexiteten skulle vara till fördel både för företag och styrelseledamöter.
Utredningens syfte
Regeringen har gett utredaren uppdraget att göra en översyn av hur arvoden från styrelseuppdrag och andra personliga uppdrag beskattas, samt föreslå ändringar som säkerställer att styrelsearvoden beskattas på ett likvärdigt sätt jämfört med arvoden från andra uppdrag av personlig karaktär. Utredningen leds av kammarrättsrådet Patricia Schömer och ska redovisas senast den 31 oktober 2027.
Ny lagstiftning kring styrelsearvoden skulle ha positiva effekter
Vi anser att utredningens direktiv signalerar att regeringen är beredd att genomföra förändringar av det nuvarande rättsläget. En ny lagstiftning som öppnar upp för att styrelsearvoden ska kunna faktureras skulle ha positiva effekter både för näringslivet och enskilda styrelseledamöter. Samtidigt skulle den förhoppningsvis lösa de flesta praktiska bekymmer som idag finns med intäktsföring av styrelsearvoden.
Om utredningen kommer fram till att styrelsearvoden ska kunna faktureras behöver även frågan om fast driftställe i Sverige för utländska bolag beaktas. Det gäller exempelvis när en styrelseledamot, bosatt i eller utanför Sverige, bedriver verksamheten genom ett utländskt bolag, exempelvis på Cypern, och fakturerar styrelsetjänsterna från detta bolag. Det bör då klargöras under vilka förutsättningar detta kan medföra att det utländska bolaget får ett fast driftställe i Sverige. Vi kan inte se att denna fråga berörs i utredningsdirektivet.
Läs mer i regeringens pressmeddelande.
_300.png)
