Skatteverket tar strid i misstagsmålen om skattetillägg

Den 18 december – cirka två och en halv månad efter Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) nya skattetilläggsdomar (Koncernbidragsmålet och Nedskrivningsmålet) – publicerade Skatteverket en rättsfallskommentar om målen. Under hösten har PwC hjälpt ett antal företag i olika rättsprocesser, och Skatteverkets kommentar stämmer väl överens med det vi har sett i processerna – man försöker med alla tillgängliga argument förminska betydelsen av HFD:s avgöranden.

Bakgrund 

Varje år lämnar cirka en miljon företag sina inkomstdeklarationer till Skatteverket. De allra flesta är fullständiga och korrekta, men på grund av den mänskliga faktorn förekommer det då och då misstag. De mål som diskuteras i HFD:s domar och denna artikel gäller i stort sett enbart fall där rättsläget är solklart. I sådana fall är också det absolut vanligaste att företagen, när Skatteverket upptäcker misstaget, direkt kommer in med en rättelse. 

Fel i deklarationer kan leda till skattetillägg – men om den så kallade ”särskilda utredningsskyldigheten” väcks så ska något skattetillägg inte tas ut.  

Frågan om särskild utredningsskyldighet har varit en het fråga under mer än tjugo år, och inleddes med en dom från HFD 2003. I detta mål slogs det fast att skattetillägg inte ska tas ut om det framstår som ”närmast uteslutet” att den felaktiga uppgiften ”skulle godtas av skattemyndigheten utan närmare utredning”. Därefter har ett stort antal mål avgjorts – och det har stundtals varit mycket svårt att se någon tydlig linje från domstolarna. Skatteverket har dock, framför allt när det gäller fel avseende olika typer av nedskrivning av andelar, haft en mycket strikt inställning till om det uppstår någon särskild utredningsskyldighet. 

I oktober 2025 avgjorde så HFD två mål om särskild utredningsskyldighet, där domstolen uttryckte en mer nyanserad tolkning. Domstolen lyfte fram att när det finns omständigheter som talar både för och emot att den särskilda utredningsskyldigheten väcks så ska det göras en helhetsbedömning. Denna bedömning utföll i båda målen till det klagande företagets fördel.

Läs mer om domarna här: Nya skattetilläggsdomar – en rimligare väg framåt

Skatteverkets rättsfallskommentar 

Skatteverket publicerade strax innan julhelgen sin rättsfallskommentar avseende domarna. I kommentaren framgår att domstolen har resonerat på ett nytt sätt. Skatteverket lyfter fram att HFD tidigare haft en mycket snäv tillämpning och tolkar målen som en ”viss uppmjukning”. Vidare anges att domarna inte ”på något avgörande sätt har ersatt de grundprinciper som kommer till uttryck i tidigare referatmål.” Det framgår också att Skatteverket har svårt att få ihop slutsatsen i Nedskrivningsmålet med ett tidigare avgörande från 2004 – då målen har stora likheter med varandra. 

Vår kommentar 

Vi har under hösten hjälpt ett relativt stort antal företag med skatteprocesser avseende skattetillägg och särskild utredningsskyldighet. I de fall där omständigheterna varit helt identiska med Nedskrivningsmålet har Skatteverket accepterat HFD:s nyansering och antingen undanröjt skattetillägg på egen hand eller tillstyrkt att en domstol tar bort det.  

I övrigt ser vi dock ingen tydlig förändring i Skatteverkets inställning – vilket också bekräftas av rättsfallskommentaren.  

Många ärenden som vi hjälper till med gäller nedskrivningar och förluster avseende olika typer av finansiella anläggningstillgångar och det rör ofta stora belopp. Sådana nedskrivningar och förluster är mycket sällan avdragsgilla.  

I Nedskrivningsmålet argumenterade Skatteverket för att det felaktiga avdraget skulle kunna utgöra nedskrivning av lagerandelar i byggrörelseverksamhet, trots att inget i målet talade för detta. Skatteverket argumenterade att inte något i deklarationen talade emot att det skulle kunna gälla lagerandelar. Domstolen gav Skatteverket rätt på den punkten – det skulle ha kunnat vara nedskrivning av lagerandelar. Däremot var inte det tillräckligt för att Skatteverket skulle vinna målet. Det fanns omständigheter som talade både för och emot att utredningsskyldigheten väcktes och då utföll den samlade bedömningen till klagandens fördel. 

I pågående ärenden avseende avyttring av koncernföretag skriver Skatteverket att det felaktiga avdraget skulle kunna avse avyttring av lagerandelar i byggrörelseverksamhet, trots att inget i målet talar för detta. Man uttrycker att situationen är annorlunda från Nedskrivningsmålet eftersom den felaktiga uppgiften lämnats i en annan ruta i deklarationen, där det skulle kunna finnas andra möjligheter till att avdraget skulle kunna vara korrekt. Skatteverket har haft framgång med en sådan argumentation i ett nyligen avgjort kammarrättsmål. 

Enligt vår mening är det svårt att se någon större skillnad mellan de mål där Skatteverket håller emot och de mål där Skatteverket ger med sig. Ärendena är ofta är mycket lika Nedskrivningsmålet. Skatteverket har också själva (i ett ställningstagande om befrielse från år 2022) uttryckt att felaktiga avdrag i de rutor som ofta förekommer i målen till stor del påminner om avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar.  

Skatteverket har i andra måltyper (till exempel reseavdrag med orimligt stora belopp eller deklarationer som saknat underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader trots att det finns redovisade pensionskostnader) accepterat när domstolarna nyanserat tolkningen av särskild utredningsskyldighet, trots att deklarationerna även i dessa fall teoretiskt sett kunnat vara korrekta. En förändring av Skatteverkets inställning är alltså möjlig och borde kunna vara möjlig även i den här typen av mål. 

I och med att två separata mål tagits upp och dömts av på samma sätt bör det vara tydligt att Nedskrivningsmålet inte är ett engångsundantag utan att en nyansering av praxis är avsedd.  

Oavsett hur man tolkar den praxis som utvecklats mellan 2003 och 2025 är en sak tydlig. Skatteverket, som organisation, vet att det med mycket stor sannolikhet finns fel i de deklarationer där förluster avseende finansiella anläggningstillgångar inte har återlagts. Sådana deklarationer kommer fastna i Skatteverkets kontrollsystem, och granskas särskilt. Detta gäller oavsett om det funnits en teoretisk möjlighet att deklarationen varit korrekt eller inte.  

Det är därmed självklart för oss att risken för skatteundandragande varit obefintlig i princip samtliga moderna misstagsmål. 

I och med Skatteverkets inställning kommer processerna troligen fortsätta. Hur förvaltningsrätter och kammarrätter kommer hantera HFD:s nya, mer nyanserade, praxis är oklart, men det kommer troligtvis att krävas tydlig argumentation i målen för att visa att risken för skatteundandragande varit obefintlig. 

PwC har en särskild grupp som arbetar med skatteprocesser och skattetillägg, kontakta oss gärna om du har frågor kring detta.