Förändringar i de riktade räntereglerna – anpassning till EU-rätten

Regeringen har nu presenterat dess slutliga förslag på förändringar av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna för företag. Syftet är att förenkla för företag och anpassa svensk lagstiftning till EU-rätten. Reglerna föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2025.

Regeringen hade också tidigare presenterat ett förslag om att ändra de generella räntebegränsningsreglerna. Vi kommer att återkomma med vår kommentar avseende detta i nästa vecka. 

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes för att motverka skatteplanering inom koncerner, där räntebetalningar används för att flytta vinster till länder med lägre beskattning. Reglerna har dock varit föremål för kritik, till exempel framförde vissa remissinstanser att det bör övervägas att reglerna avskaffas och olika versioner av reglerna har visat sig inte hålla för en EU-rättslig granskning. 

Kort om nuvarande regelverk  

Enligt Inkomstskattelagen ska ränteutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet som huvudregel dras av.  

Särskilda begränsningsregler finns där avdragsrätten för ränteutgifter begränsas för företag inom en intressegemenskap. Reglerna är komplicerade, med undantag från undantag, men generellt kan det beskrivas som följande. 

Om det företag som slutgiltigt har rätt till ränteinkomsten uppfyller något av följande krav träffas det inte av en avdragsbegränsning. 

• Företaget hör hemma i en stat inom EES. 
• Företaget hör hemma i en stat utanför EES som Sverige har ingått ett skatteavtal med som inte är begränsat till vissa inkomster.  
• Ränteinkomsten beskattas med minst 10 procent i den stat där det mottagande företaget hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. 

Ett avdrag för räntor kan dock ändå nekas, trots att man uppfyller kraven ovan, om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande anses ha uppkommit för att uppnå en väsentlig skatteförmån.  

Denna begränsning omfattar dock inte motsvarande situation mellan svenska företag som har koncernbidragsrätt.  

Det svenska reglerna infördes i en första version 2013 och i en uppdaterad version 2019. Båda versionerna har prövats i domstol och vid denna prövning har man kommit fram till att det inte är förenligt med EU-rätten att göra skillnad på rent svenska skuldförhållanden och skuldförhållanden inom EES. Detta eftersom det utgör en inskränkning av etableringsfriheten. 

Ny bestämmelse för gränsöverskridande skuldförhållanden inom EES  

Regeringen bedömer att det inte är ett alternativ att slopa de riktade ränteavdragsreglerna då de fortsatt anses nödvändiga för att motverka skatteplanering inom en intressegemenskap med hjälp av ränteupplägg. 

Regeringen föreslår att det ska införas en särskild bestämmelse i inkomstskattelagen som avser koncerninterna lån inom EES. 

Ett företag får dra av ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap om det företag som faktiskt har rätt till ränteutgiften hör hemma i en stat inom EES. Detta gäller dock inte om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg.  

Vid bedömningen om ett upplägg är konstlat ska beaktas om ränteutgifterna avser en skuld som avtalats med villkor som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter och om skuldförhållandet saknar ekonomisk förankring. Regeringen har tagit ledning från EU-domstolens dom i det så kallade X BV-målet. 

Läs också: EU-dom förtydligar regler för ränteavdrag 

Det är regeringens uppfattning att utformningen av den nya bestämmelsen och konsekvensen av nekade av ränteavdrag till följd av icke marknadsmässiga villkor, bör anses proportionerlig enligt EU-rätten och därmed förenlig med etableringsfriheten. 

Förvärv av delägarrätt 

Det särskilda avdragsförbudet i form av den så kallade förvärvsregeln avser att träffa ränteutgifter vid koncerninternt förvärv av delägarrätter som inte är affärsmässigt motiverade. Även denna regel har ansetts olikbehandla inhemska och gränsöverskridande situationer och anses därmed ej förenlig med etableringsfriheten. 

Detta ändras nu genom att regeln fortsättningsvis föreslås endast gälla skuldförhållanden mellan företag som hör hemma i Sverige och övriga skuldförhållanden omfattas av den nya lydelsen av undantagsregeln. 

Kommentar  

Reglerna kommer troligen medföra en förenkling av nuvarande regler för de företag som berörs. Det återstår dock att se om en tillämpning av reglerna i dess nya form faktiskt kommer att innebära att svenska företag framöver kan känna större trygghet i att ränteavdrag inte kommer att nekas i normala affärsmässiga situationer. 

Beaktat de nya reglerna och då regeringen lägger stor vikt vid att företagen ska visa sin rätt till avdrag är det viktigt att man dokumenterar de affärsmässiga skäl som finns för interna lån och andra finansiella transaktioner inom koncernen. Detta gäller särskilt i gränsöverskridande situationer för att kunna visa nämnd dokumentation för det fall Skatteverket ifrågasätter avdragsrätten.  

Vid frågor om hur de nya reglerna kan påverka er verksamhet är ni välkomna att kontakta oss.