Regeringen tillsätter utredning om bankskatt – blir det dansk modell och hur fungerar den?

Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn. Detta ligger helt i linje med vad finansminister Magdalena Andersson nyligen har aviserat. I direktivet nämns särskilt den bankskatt som redan idag finns i Danmark. Även förre finansministern Anders Borg har nämnt denna danska modell som intressant.

Men hur fungerar egentligen den danska skatten? Den har bland annat beskrivits som en höjd socialavgift, vilket inte är en helt träffsäker beskrivning. Den har också beskrivits som en variant av så kallad FAT (Financial Activities Tax), vilket är en mer korrekt beskrivning.

FAT kan sägas vara ett alternativ till så kallad FTT (Financial Transaction Tax). Inom EU har det lagts fram ett förslag om en sådan FTT för ett antal intresserade länder och som skulle utgå på finansiella transaktioner, men det verkar gå mycket trögt fram med det förslaget. I Sverige har vi dessutom dåliga erfarenheter från den så kallade valpskatten 1987-1991 (en särskild omsättningsskatt på handel med aktier och räntebärande värdepapper).

Själva utgångspunkten för den danska varianten av FAT, som kallas lønsumsafgift, är att sektorer som helt eller delvis inte behöver ta ut moms på sin försäljning därmed har en fördel jämfört med andra sektorer som måste ta ut moms på all sin försäljning. Denna utgångspunkt kan i och för sig ifrågasättas, eftersom de sektorer som helt eller delvis inte behöver ta ut moms på sin försäljning därmed får en ökad kostnad i form av ej avdragsgill moms på de inköp som man gör.

Som redan framgått betalas lønsumsafgift av olika sektorer (inte bara den finansiella) som har en helt eller delvis momsfri verksamhet och därmed begränsad avdragsrätt för ingående moms, till exempel inom undervisning, försäkring och sportverksamhet.

Det finns olika metoder att beräkna lønsumsafgiften på, men utgångspunkten är i princip personalens nedlagda tid i den del av verksamheten som är momsfri.

Beräkning av lønsumsafgiften

Underlaget i beräkningen utgörs mycket förenklat av utbetalda löner, förmåner, bonusar med mera i den momsfria verksamheten. Att fastställa detta underlag kan i många fall vara en komplicerad övning med risk för fel. I Danmark har vi till exempel. sett ett flertal exempel på att det läggs in för mycket i underlaget med för hög skattebetalning till följd och där begäran om återbetalning senare aktualiserats.

Lønsumsafgiften beräknas därefter med viss procentsats av underlaget ovan. Procentsatsen varierar mellan olika sektorer, men för finansiella sektorn uppgår den i år till 12,2 procent av underlaget för lønsumsafgiften.

Detta är en kort beskrivning av den danska modellen för en särskild finansskatt. I praktiken är den inte helt lätt att hantera eftersom det finns många gränsdragningsfrågor att ta ställning till, bland annat avseende hur man ska bedöma hur personalens tid fördelar sig på olika aktiviteter. I finansiella sektorn används i praktiken oftast en 60/40-metod, där 60 procent av lönesumman räknas med i underlaget till lønsumsafgiften, medan det är möjligt att reducera 40 procent av lönesumman med den genomsnittliga avdragprocent (pro rata) som används för den ingående momsen på gemensamma kostnader i verksamheten.

Vår erfarenhet är vidare att lønsumsafgiften höjs kontinuerligt, dels genom breddningar av underlaget för beräkningen, dels genom höjningar av procentsatserna för skatten. Till 2021 ska procentsatsen för finansiella sektorn successivt höjas till 15,3 procent.

Kommentar

Återstår att se om denna danska modell även blir den nya svenska modellen. I så fall väntar nya utmaningar. Utredningen ska lägga fram sitt förslag senast i november 2016, vilket bör innebära att någon ny skatt inte kommer att kunna införas förrän tidigast under 2017. Det kan även noteras att man i direktivet hänvisar till det ovan nämnda FTT-arbetet inom EU och att utredningen vid utformningen av förslaget ska beakta de effekter en FTT skulle kunna få för Sverige.