Överraskande dom om utländska investeringsfonder – bakläxa till lagstiftaren?

Den 18 mars meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i ett mål om vad som utgör en utländsk investeringsfond. Utgången var inte helt väntad och den kommer att medföra osäkerhet i flera olika avseenden.

I domen som avsåg ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden var frågan om en person skulle ta upp en schabloninkomst enligt kapitel 42, paragraf 43 och 44 i inkomstskattelagen (IL) för ett innehav av andelar i en luxemburgsk alternativ investeringsfond av den juridiska formen SICAV, det vill säga en investeringsfond som är en juridisk person. Fonden var en specialfond och omfattades således inte av det så kallade UCITS-direktivet.

Efter att ha gått igenom såväl svenska och europarättsliga näringsrättsliga regler om fonder fann HFD, vad avser den svenska beskattningen, följande:

Enligt kapitel 2, paragraf 2 i IL ska termer och uttryck i lagen även omfatta motsvarande utländska företeelser, om det inte anges eller framgår av sammanhanget att endast svenska företeelser avses. Detta ska enligt förarbetena till IL avgöras från fall till fall med hänsyn till bland annat utformningen av och syftet med den skatteregel det är fråga om.

HFD noterade att en skillnad i civilrättsligt avseende, en aspekt som i praxis tillmätts betydelse, finns mellan en SICAV, som är en juridisk person, och en svensk specialfond, som inte är en juridisk person, och övergår till att bedöma om detta är något som hindrar att motsvarighet kan anses föreligga.

HFD fann, vid den prövningen, att de särskilda skattereglerna för fonder och delägare alltsedan civilrättslig lagstiftning om fonder infördes i Sverige 1974 haft att hantera det faktum att fonderna inte är juridiska personer. Införandet av AIFM-direktivet har inte påverkat det faktum att svenska fonder (värdepappersfonder och specialfonder) inte är juridiska personer, utan ”kontraktuella” arrangemang.

Mot den bakgrunden kom HFD fram till att en utländsk fond som är en juridisk person inte kan anses motsvara en specialfond vid tillämpningen av de aktuella reglerna i IL.

Det kan noteras att Skatterättsnämnden i det överklagade förhandsbeskedet kom fram till motsatt slutsats. Den av HFD prövade aspekten berördes överhuvudtaget inte i förhandsbeskedsärendet, utan detta avsåg en annan omständighet, nämligen betydelsen av informationslämnande till investerarna.

Kommentar

Domen kommer att medföra en osäkerhet om vilka utländska fonder som kan anses motsvara svenska investeringsfonder vid en tillämpning av IL. Det kan dock hållas för visst att utgången i målet inte är i överensstämmelse med lagstiftarens intentioner i samband med den reformering av beskattningen av fonder och delägare som genomfördes med verkan från 1 januari 2012. Skatteverket har i sitt ställningstagande om vad som är en utländsk investeringsfond inte gjort skillnad på fondens juridiska form utan fastmer sett till fondens ändamål och funktionssätt och därmed förespråkat en likabehandling av fonder som är kontraktuella, som är truster och som är juridiska personer.

Praktiska problem eller frågor att hantera avser i vart fall följande:

1. Många har förlitat sig på att en SICAV inte kan beskattas för inkomst i ett fast driftställe i Sverige då "utländsk investeringsfond" är undantagen från beskattning för inkomster av tillgångar som ingår i fonden. De fonder som berörs kan behöva omstruktureras.
2. Många har deklarerat schabloninkomst på grund av innehav av andelar i en SICAV och behöver begära omprövning av sina skattebeslut.
3. Många har utgått från att andra utländska fonder än SICAVer som är juridiska personer också motsvarar svenska fonder och agerat utifrån det i sådana avseenden som avses i 1 och 2.
4. Återbetalning av svensk kupongskatt på utdelning till fonder som bedömts vara "utländska investeringsfonder" har skett utan hinder av att dessa är juridiska personer. Vad händer med dessa i framtiden?

Vilka ytterligare konsekvenser domen kan få, och hur man bör hantera dessa, kräver djupgående analys.