Riksdagen beslutade den 6 maj om nya regler om skatterättsligt företrädaransvar. Beslutet innebär framför allt att möjligheten till befrielse från personligt betalningsansvar utvidgas och att företrädare i vissa situationer kan ansöka om ett så kallat rådrum på två månader innan det personliga ansvaret prövas. Lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2026.
Vad är företrädaransvar?
Företrädaransvar är en särskild skatterättslig reglering som innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel en styrelseledamot, kan bli personligt betalningsskyldig för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter. Ansvaret är solidariskt med den juridiska personen och aktualiseras enligt huvudregeln när företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har sett till att skatt eller avgift betalats i rätt tid.
Reglerna har funnits sedan 1960-talet och motiverades ursprungligen av att staten löpande lämnar skattekredit utan att kunna kräva säkerhet på samma sätt som en privat kreditgivare. I praktiken har reglerna därför haft en tydlig preventiv funktion: företrädare ska inte kunna fortsätta driva verksamhet på statens bekostnad när skatter och avgifter inte betalas.
Samtidigt är reglerna långtgående. Frågan om företrädaransvar får ofta mycket stor betydelse för enskilda styrelseledamöter och företagsledare.
Problem med de nuvarande reglerna
Kritiken mot de tidigare reglerna har framför allt handlat om att de upplevts som alltför strikta och svåra att förutse. Tillämpningen har i praktiken ofta blivit schematisk, och en företrädare har behövt vidta drastiska åtgärder mycket snabbt för att vara säker på att undgå eget betalningsansvar. Detta har i sin tur ansetts kunna bidra till att även i grunden livskraftiga företag avvecklas i onödan.
Det har funnits möjlighet till befrielse från företrädaransvar men regeringen konstaterar i propositionen att denna praxis har kommit att präglas av ett restriktivt synsätt.
Så fungerar de nya reglerna
Den mest centrala förändringen är att befrielseregeln ges en ny utformning. I stället för att befrielse ska kunna medges om det finns särskilda skäl ska företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift. Detta bör sänka tröskeln för att medge befrielse och det uttalade syftet är att skapa större utrymme för en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Den andra stora förändringen är införandet av ett rådrum. En företrädare som kan komma att bli betalningsskyldig enligt reglerna om obetald skatt eller avgift ska efter ansökan (med vissa begränsningar) kunna beviljas ett rådrum på två månader. Rådrummet innebär inte att bolagets skatteskuld försvinner eller att bolaget får anstånd med betalningen, utan att prövningen av företrädarens personliga betalningsansvar flyttas fram till den tidpunkt då rådrummet upphör.
Rådrummet är tänkt att ge företrädaren tid att undersöka olika handlingsalternativ, till exempel finansiering, rekonstruktion eller andra åtgärder för att hantera betalningsproblemen. Reglerna är dock inte utformade som ett automatiskt skydd. Företrädaren måste ansöka hos Skatteverket, och ansökan ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Skatteverket ska fatta beslut om rådrum skyndsamt, och enligt propositionen bör beslut normalt kunna meddelas inom tio arbetsdagar från det att ansökan kommit in.
Hur kan reglerna påverka styrelserekrytering?
De nya reglerna tar inte bort företrädaransvaret. Företrädare kan fortfarande bli personligt betalningsskyldiga när skatter eller avgifter inte betalas. Förändringarna innebär däremot att det skapas större utrymme för nyanserade bedömningar och att företrädare i vissa situationer får mer tid att agera innan de riskerar att bli personligt ansvariga.
Regeringen anger i propositionen att de nya befrielsereglerna kan göra gränserna för företrädares ansvar tydligare och därigenom förbättra företagens möjligheter att rekrytera och behålla styrelsekompetens.
Enligt PwC:s rapport om svenska styrelsers ersättningar och arbetssätt, som avser noterade bolag på Stockholmsbörsen, sker detta mot en bakgrund där styrelser redan präglas av hög omsättning. Drygt hälften av ledamöterna på Small-, Mid- och Large Cap har suttit i samma styrelse i högst fyra år. Rapporten visar vidare att en majoritet av ledamöterna endast har ett styrelseuppdrag och att parallella styrelseuppdrag är relativt begränsade, särskilt utanför Large Cap-segmentet.
I en sådan miljö kan upplevda personliga risker få betydelse för viljan att ta nya uppdrag, särskilt i bolag med mer ansträngd likviditet eller högre skattemässig komplexitet.
För mindre och tillväxtorienterade bolag kan denna förändring vara särskilt betydelsefull. PwC:s rapport visar att Small Cap-bolagen under 2024 hade en tydlig ökning av både totalt antal styrelseledamöter och unika ledamöter, vilket främst förklaras av fler bolag på listan och ett fortsatt inflöde av nya individer till styrelserummen. Samtidigt är det ofta just mindre bolag som kan vara mer sårbara för tillfälliga likviditetsproblem. Enligt propositionen är syftet med rådrumsregeln att motverka att i grunden välskötta och livskraftiga verksamheter tvingas avvecklas enbart på grund av risken för personligt företrädaransvar.
Vår kommentar
De nya reglerna innebär inte att styrelseledamöter och andra företrädare kan förhålla sig passiva när skatter och avgifter inte kan betalas. Tvärtom kommer dokumenterade och verksamma åtgärder även fortsättningsvis vara centrala vid bedömningen av risken för personligt betalningsansvar. Skillnaden är att regelverket nu ger något bättre möjligheter att hantera svåra situationer utan att konkurs eller omedelbar avveckling alltid framstår som det enda säkra alternativet.
För styrelser bör förändringarna därför leda till en översyn av rutiner för skattebetalningar, likviditetsuppföljning och eskalering vid betalningssvårigheter. Det bör också finnas en tydlig process för när rådrum ska övervägas, vem som ska ansvara för ansökan och hur styrelsens överväganden dokumenteras. I rekryteringssammanhang kan reglerna samtidigt bidra till en något mer balanserad riskbild, särskilt om bolagen kan visa att de har robusta rutiner för skattehantering och tidig hantering av finansiell stress.
Utvecklingen innebär därför inte att företrädaransvar blir en mindre viktig fråga, utan snarare att frågan blir mer praktiskt hanterbar. För bolag som vill attrahera rätt styrelsekompetens blir det än viktigare att kunna visa att styrelsearbetet vilar på tydlig rapportering, ordnade beslutsprocesser och en aktiv uppföljning av skatte- och likviditetsrisker.
Läs också: Fem vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot
