Fem vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot

Ersättning till ledamöter i bolagsstyrelser är en ständigt het fråga. Hur stort arvode ska ordförande ha jämfört med vanliga ledamöter och bolagets vd? Hur ska det beskattas? PwC:s årliga rapport om styrelsens ersättningar och sammansättning är här. Utifrån resultaten i undersökningen svarar vi på fem vanliga frågor om styrelsearvoden.

Varje år undersöker vi ersättningsnivåer och sammansättning i styrelserna genom att titta på årsredovisningar och kallelser till bolagsstämma. I årets underlag ingår 300 svenska bolag listade på börsens Small, Mid och Large Cap per den 1 januari 2021. 

1. Vad är skäligt arvode för en styrelseledamot?

Genomsnittsarvodet för en styrelseledamot, som sitter i ett noterat bolag i Sverige, är drygt 305 000 kronor. Snittarvode skiljer sig beroende på vilken lista bolaget är noterat på. Genomsnittsarvodet är cirka 198 000 kronor, 280 000 kronor och 519 000 kronor för ledamot som sitter i styrelsen på Small, Mid respektive Large Cap.

2. Vem beslutar om styrelseledamöternas ersättning?

Ersättningsnivå till styrelsen beslutas formellt på bolagsstämman. Där beslutas om arvode och andra typer av ersättning till var och en av styrelseledamöterna. Det kan vara bra att förankra ersättningsnivåerna innan val av ledamöter görs på stämman, så att alla är medvetna om de ekonomiska förutsättningarna för uppdraget. 

3. Hur mycket tid förväntas en styrelseledamot lägga ner?

Styrelsens arbetsformer fastställs av styrelsen. Detta kan gälla antal styrelsemöten per år och om styrelsen ska inrätta utskott. Hur förväntansbilden ser ut för en ledamot skiljer sig såklart från bolag till bolag. Vissa bolag har relativt få styrelsemöten medan vissa bolag har fler än ett styrelsemöte i månaden. I genomsnitt har noterade svenska bolag 14 styrelsemöten per år.

4. Hur beskattas styrelsearvode?

Styrelsearvode som utbetalas av ett svensk aktiebolag eller annan svensk juridisk person ska beskattas som inkomst av tjänst. Frågan har tidigare varit väldigt omdiskuterad och var uppe i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) under 2019. Domen fastställde då att styrelsearvoden i normalfallet även fortsättningsvis beskattas som inkomst av tjänst. Sedan fastställandet i HFD har opinionen fortsatt drivits för att få till stånd en lagändring som möjliggör styrelseledamöters rätt att fakturera sina arvoden. Enligt uppgifter från ideella och oberoende föreningen Styrelseakademien ställer sig fyra riksdagspartier bakom lagförslaget. Enligt utsago från föreningen fortsätter arbetet med att driva igenom lagförslaget och man har en god tillförsikt att detta ska resultera i en ändrad lagstiftning.

5. Hur ser genomsnittsstyrelsen ut?

Den genomsnittliga styrelsen för ett bolag noterat i Sverige har

• 6 ledamöter
• en medelålder på 58 år
• 36 procent kvinnor och 64 procent män
• sammanträden i genomsnitt 14 gånger per år.