Fem vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot
‹ Tillbaka till artiklarna
Ersättningen till ledamöter i bolagsstyrelser fortsätter att vara ett aktuellt ämne. Hur stort bör arvodet för ordföranden vara jämfört med vanliga ledamöter och bolagets vd? Hur ska ersättningen beskattas? Ta del av PwC:s rapport om styrelsens ersättningar och sammansättning och få svar på vanliga frågor om styrelsearvoden.
Varje år analyserar vi ersättningsnivåerna och styrelsernas sammansättning i de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Detta gör vi genom att granska deras årsredovisningar och kallelser till bolagsstämmor. I årets analys ingår 327 svenska bolag som är listade på börsens Small-, Mid- och Large Cap per den 1 januari 2024. Bolag som avnoterats under året har inte inkluderats.
Utifrån resultaten i undersökningen svarar vi på fem vanliga frågor om styrelsearvoden.
1. Vad anses vara ett rimligt arvode för en styrelseledamot?
För styrelseledamöter i bolag noterade på Stockholmsbörsen ligger det genomsnittliga arvodet på omkring 368 000 kronor. Snittarvodet varierar beroende på vilken lista bolaget är noterat på. På Small Cap är genomsnittsarvodet cirka 213 000 kronor, medan det för Mid Cap är omkring 305 000 kronor. På Large Cap är det genomsnittliga arvodet cirka 529 000 kronor.
2. Vem beslutar om styrelseledamöternas ersättning?
Formellt beslutas ersättningsnivån för styrelsen på bolagsstämman. Vid detta tillfälle fattas beslut om arvoden och andra typer av ersättning till styrelseledamöterna. Det kan vara fördelaktigt att förankra ersättningsnivåerna innan val av ledamöter görs på stämman, så att alla är medvetna om de ekonomiska ramarna för uppdraget.
3. Hur mycket tid förväntas en styrelseledamot lägga ner under 2024?
Styrelsens arbetsformer fastställs av styrelsen, inklusive antalet styrelsemöten per år och om styrelsen ska inrätta utskott. Hur förväntansbilden ser ut för en ledamot skiljer sig såklart från bolag till bolag. En del bolag har relativt få styrelsemöten medan andra bolag har fler än ett styrelsemöte i månaden. Under 2024 hade bolagen noterade på Stockholmsbörsen i genomsnitt 14 styrelsemöten för Mid- och Large Cap, medan Small Cap hade 15 möten.
4. Hur beskattas styrelsearvode?
Styrelsearvode som utbetalas av ett svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person beskattas som inkomst av tjänst. Denna fråga har tidigare varit föremål för diskussion, omdiskuterad och togs upp i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) under 2019. Domen fastställde då att styrelsearvoden i normalfallet även fortsättningsvis beskattas som inkomst av tjänst. Efter HFD:s beslut har det funnits en opinion för att driva fram en lagändring som skulle ge styrelseledamöters rätt att fakturera sina arvoden.
5. Hur ser genomsnittsstyrelsen ut?
Den genomsnittliga styrelsen för ett bolag noterat i Sverige har
- 6 ledamöter
- en medelålder på 58 år
- 37 procent kvinnor och 63 procent män
- sammanträden (ordinarie och konstituerande styrelsemöten) i genomsnitt 14 gånger per år på Mid- och Large Cap och 15 gånger i bolagen på Small Cap.
Vill du veta mer?
- Styrelsearvode fortsätter beskattas som inkomst av tjänst
- Andelen kvinnor i styrelser på rekordnivå, SvD Näringsliv från den 4 februari 2026
Anna Gustring Boman & Hanna Johansson
Anna Gustring Boman arbetar som pensionsspecialist på PwC:s kontor i Stockholm med särskilt fokus på finansieringsfrågor inom pensionsområdet. Hanna Johansson arbetar som pensionsspecialist på PwC:s kontor i Göteborg.
Anna: 010-212 48 86,
anna.gustring.boman@pwc.com
Hanna: 010-212 45 25,
hanna.es.johansson@pwc.com

Lämna en kommentar