Fem vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot

Ersättning till ledamöter i bolagsstyrelser är en ständigt het fråga. Hur stort arvode ska ordförande ha jämfört med vanliga ledamöter och bolagets vd? Hur ska det beskattas? PwC:s årliga rapport om styrelsens ersättningar och sammansättning är här. Utifrån resultaten i undersökningen svarar vi på fem vanliga frågor om styrelsearvoden.

Varje år undersöker vi ersättningsnivåer och sammansättning i styrelserna i bolagen på Stockholmsbörsen genom att titta på årsredovisningar och kallelser till bolagsstämmor. I årets underlag ingår 324 svenska bolag listade på börsens Small-, Mid- och Large Cap per den 1 januari 2022. Bolag som avnoterats under året har inte inkluderats.

1. Vad är skäligt arvode för en styrelseledamot?

Genomsnittsarvodet för en styrelseledamot, som sitter i ett på Stockholmsbörsen noterat bolag, är knappt 348 000 kronor. Snittarvodet skiljer sig beroende på vilken lista bolaget är noterat på. Genomsnittsarvodet är cirka 205 000 kronor, 290 000 kronor och 506 000 kronor för ledamot som sitter i styrelsen på Small-, Mid- respektive Large Cap.

2. Vem beslutar om styrelseledamöternas ersättning?

Ersättningsnivå till styrelsen beslutas formellt på bolagsstämman. Där beslutas om arvode och andra typer av ersättning till var och en av styrelseledamöterna. Det kan vara bra att förankra ersättningsnivåerna innan val av ledamöter görs på stämman, så att alla är medvetna om de ekonomiska förutsättningarna för uppdraget.

 3. Hur mycket tid förväntas en styrelseledamot lägga ner?

Styrelsens arbetsformer fastställs av styrelsen. Detta kan gälla antal styrelsemöten per år och om styrelsen ska inrätta utskott. Hur förväntansbilden ser ut för en ledamot skiljer sig såklart från bolag till bolag. Vissa bolag har relativt få styrelsemöten medan andra bolag har fler än ett styrelsemöte i månaden. I genomsnitt hade noterade svenska bolag 14 styrelsemöten under 2022.

4. Hur beskattas styrelsearvode?

Styrelsearvode som utbetalas av ett svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person ska beskattas som inkomst av tjänst. Frågan har tidigare varit väldigt omdiskuterad och var uppe i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) under 2019. Domen fastställde då att styrelsearvoden i normalfallet även fortsättningsvis beskattas som inkomst av tjänst. Sedan fastställandet i HFD har opinionen fortsatt drivits för att få till stånd en lagändring som möjliggör styrelseledamöters rätt att fakturera sina arvoden. 

5. Hur ser genomsnittsstyrelsen ut?

Den genomsnittliga styrelsen för ett bolag noterat i Sverige har

• 6 ledamöter
• en medelålder på 58 år
• 37 procent kvinnor och 63 procent män
• sammanträden i genomsnitt 14 gånger per år.