3:12 – här är förslagen till nya regler!

‹ Tillbaka till artiklarna

Den så kallade 3:12-utredningen har nu presenterat sina förslag om ändrade skatteregler för fåmansföretag. Förslagen kommer, om de införs, att innebära en förändrad skattesituation för dig som företagare. Vi har sammanfattat de viktigaste förändringarna.

UPPDATERAD INFORMATION: Den 8 juni 2017 presenterade regeringen sin slutliga lagrådsremiss: Slutligt (?) förslag till nya 3:12-regler

Utredningen tillsattes i mars 2014 med uppdraget att se över ägarskiften i fåmansföretag. I januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen önskade en större översyn av 3:12-regelverket. Den 3 november 2016, efter 2,5 års arbete, presenterade man alltså sina förslag.

Läs också: Oro kring nya 3:12-regler

Den största förändringen är att utrymmet för kapitalbeskattad utdelning minskas, vilket innebär en försämring för många fåmansföretagare. Detta gäller både de företagare som använder förenklingsregeln och de som använder huvudregeln med lönesumman som underlag för utdelningen.

Samtidigt är slopandet av 4 %-spärren ett välkommet inslag då många upplevt att denna regel försvårar möjligheten att rekrytera nyckelpersoner samt snedvrider konkurrensen på marknaden.

Här är förslagen till ändrade 3:12-regler:

  • Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster inom gränsbeloppet.
  • Sänkt gränsbelopp enligt förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) från 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr för 2016) kr till 1,75 inkomstbasbelopp (101 675 kr). Detta minskar hur mycket du som företagare har rätt att ta ut i lågbeskattad utdelning enligt schablonregeln. Vidare införs begränsningar som innebär att om förenklingsregeln används i ett bolag får ägaren inte beräkna något gränsbelopp för något annat bolag.
  • Företagens löneunderlag ska även i fortsättningen få användas vid bland annat beräkningen av utrymmet för den lågbeskattade utdelningen, men fler nivåer införs. Beräkningen individualiseras vilket innebär att löneunderlaget fördelas mellan delägarna (närstående ses här som en delägare) innan beräkningen av det lönebaserade utrymmet görs. Dessa nivåer gäller per delägare/närståendekrets:
    • 10 % av löner upp till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr)
    • 25 % av löner mellan 8 och 60 inkomstbasbelopp (474 400 – 3 558 000 kr)
    • 50 % på löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 558 000 kr)
  • Man slopar takregeln om att löneunderlaget maximalt får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön.
  • Höjt löneuttagskrav för att kvalificera för löneunderlag från 6 inkomstbasbelopp (355 800 kr) plus 5 % av totala löneunderlaget i företaget till 8 inkomstbasbelopp (474 400 kr) plus 5 % av ägarens/närståendes löneunderlag. Det maximala löneuttagskravet höjs från dagens 9,6 inkomstbasbelopp (569 280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (889 500 kr för 2016).
  • Slopande av 4 %-spärren som inneburit att ägare som kontrollerat mindre än 4 % av kapitalet i ett bolag inte fått tillgodogöra sig löneunderlag.
  • Sänkt skatt från 30 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinster som överstiger takbeloppet i tjänst. Särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed gäller den definition av dotterbolag som framgår av årsredovisningslagen.
  • Takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst ska slås samman till ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kr för 2016) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år ska dock inkluderas i takbeloppet.
  • Särskilt undantag ska införas avseende ägarskiften mellan närstående vilket innebär att generationsskiften inte ska missgynnas jämfört med externa försäljningar.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda ikraft den 1 januari 2018. Förslagen om höjt löneuttagskrav måste dock beaktas redan under 2017, eftersom löneuttagskravet ska uppfyllas året före beskattningsåret. 

Förslaget ska nu skickas på remiss och sedan är det upp till finansdepartementet att utforma slutligt lagförslag. För att de nya reglerna sedan ska träda ikraft krävs att riksdagen godkänner de lagförslag som slutligen presenteras.

Har du en fråga om lagar och regler? Ställ den här! 

Annika Svanfeldt och Andreas Stranne

Annika Svanfeldt och Andreas Stranne

Annika Svanfeldt och Andreas Stranne arbetar som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag på PwC:s kontor i Stockholm respektive Göteborg.
Annika: 010-212 48 04, annika.svanfeldt@pwc.com
Andreas: 010-213 14 47, andreas.stranne@pwc.com
Annika Svanfeldt and Andreas Stranne works at PwC’s office in Stockholm and Gothenburg and specialises in tax-related issues concerning entrepreneurial companies and their owners.
Annika: +46 10 212 48 04, annika.svanfeldt@pwc.com
Andreas: +46 10 213 14 47, andreas.stranne@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Dags att bestämma styrelsearvoden? Svar på 5 vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot

Ersättning till ledamöter i bolagsstyrelser är en ständigt het fråga. Hur stort arvode ska ordförande ha jämfört med vanliga ledamöter och ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nya EU-regler för moms på e-handel - tänk på det här

Nya momsregler för e-handel införs i EU den 1 juli 2021 och företag som säljer varor till konsumenter i andra EU-länder berörs av de stora ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nettoskuld på grund av sjunkande tillgångsvärde i pensionsstiftelser - tänk på det här

Våren 2020 har inneburit en stor nedgång på världens börser. Det kan innebära att marknadsvärdet på pensionsstiftelsers tillgångar har ...

Läs artikeln