K10 och K12 – din guide till deklarationsblanketterna

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Här får du tipsen som gör deklarationen lite smidigare.

Du som är delägare i ett onoterat bolag måste årligen redovisa ditt innehav på blankett K10 eller K12 när du lämnar din privata inkomstdeklaration. Huruvida du ska lämna blankett K10 eller K12 avgörs bland annat av om du eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i bolaget eller i något av bolagets dotterbolag de senaste fem åren. 

De allra flesta företagare ska deklarera sitt innehav på en K10:a, som den ofta kallas i folkmun. Om du, eller någon annan ägare i fåmansföretaget är en passiv delägare kan det däremot bli aktuellt med blankett K12. Här beskriver vi översiktligt hur du ska tänka när du räknar ut gränsbelopp enligt K10 eller när det kan vara aktuellt att lämna blankett K12.

Aktiv i fåmansföretag – blankett K10

Om du själv eller någon närstående till dig har varit aktiv i ditt fåmansföretag de senaste fem åren ska du lämna blankett K10 som bilaga till deklarationen. Det spelar ingen roll om du tagit ut lön eller inte, det räcker att du eller närstående har arbetat i företaget.

På blankett K10 redovisar du utdelning som du erhållit från företaget eller kapitalvinst som uppkommit under 2022. Din beskattning styrs av det så kallade gränsbeloppet som du varje år räknar fram i blanketten. Gränsbeloppet är det som bestämmer hur stor del av en utdelning/kapitalvinst som beskattas med 20 procent. Utdelning eller kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas upp till en viss nivå som inkomst av tjänst.

Beloppen avseende eventuell utdelning och/eller kapitalvinst som du räknar fram via K10:an för du sedan in på huvudblanketten, INK1.

Det är viktigt att du har en uppdaterad blankett K10 även om du inte mottagit någon utdelning eller sålt några andelar under 2022. Det beräknade gränsbeloppet sparas och kan nyttjas kommande år. Det sparade beloppet räknas årligen upp med en viss procentsats.

Så här räknar du ut gränsbelopp

Gränsbeloppet är som sagt det som avgör hur stor del av din utdelning som ska beskattas med 20 procent. För att få beräkna gränsbelopp måste du ägt andelar i bolaget den 1 januari 2022.

Huvudregeln och förenklingsregeln

Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. 

Förenklingsregeln är en schablon. Schablonbeloppet för utdelning 2022 uppgår till 187 550 kronor kronor, oavsett löneuttag. En viktig sak att poängtera är att en person som äger flera bolag bara kan nyttja förenklingsregeln i ett av dem och schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andel i bolaget.

Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. För att beräkna gränsbelopp enligt huvudregeln måste du bland annat äga minst fyra procent av bolagets kapital och du eller någon närstående till dig behöver ha tagit ut lön till ett visst lägsta belopp. Uppfyller du kraven för att få beräkna gränsbelopp enligt huvudregeln fungerar den, förenklat, så att du får beräkna gränsbelopp utifrån din ägarandel på hälften av bolagets och/eller dotterbolagets kontanta bruttolöner från föregående år. Till denna summa får du också lägga till cirka nio procent av andelarnas anskaffningsutgift.

Du som driver ett företag med höga lönekostnader vinner vanligtvis stort på att använda huvudregeln istället för förenklingsregeln.

Passiv i fåmansföretag – blankett K12

För dig som är aktieägare i ett fåmansföretag där varken du eller någon närstående är aktiv, och inte heller har varit det under de senaste fem åren gäller inte de särskilda skattereglerna med beräkning av gränsbelopp. Om detta är aktuellt för dig ska du istället lämna in blanketten K12 om du fått utdelning från bolaget eller har sålt andelar i det. Sådan utdelning eller kapitalvinst beskattas med 25 procent.

Vidare kan blankett K12 vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som äger en betydande andel i bolaget. Då spelar det ingen roll att du själv eller någon närstående är aktiv i bolaget eller dess dotterbolag. Denna regeln kallas utomståenderegeln.

För att avgöra om det är blankett K10 eller K12 som ska användas för att deklarera ditt innehav bör du rådfråga din skatterådgivare. Reglerna är snåriga och komplexa och det kommer ständigt ny praxis som måste beaktas.