K10 och K12 – din guide till deklarationsblanketterna

K10 och K12 är två blanketter som du som ägare av fåmansföretag måste ha koll på när du upprättar din inkomstdeklaration. Här får du tips som förhoppningsvis kan göra deklarationsinlämningen lite enklare.

Om du är delägare i ett onoterat bolag måste du i din privata inkomstdeklaration årligen redovisa ditt innehav på antingen blankett K10 eller K12. Vilken blankett du ska använda beror bland annat på om du eller någon närstående har varit aktiv i företaget eller något av dess dotterföretag i betydande omfattning de senaste fem åren.

De flesta aktiva företagare ska använda K10-blanketten, som ofta kallas "K10:an". Om du eller någon annan ägare i fåmansföretaget är en passiv delägare kan det dock bli aktuellt att lämna in en K12-blankett istället. Här beskriver vi kortfattat hur du ska tänka när du räknar ut gränsbeloppet enligt K10 eller när det kan vara aktuellt att använda K12-blanketten.

Aktiv i fåmansföretag – blankett K10

Är du själv eller någon närstående aktiv i ditt fåmansföretag ska du bifoga blankett K10 som bilaga till din inkomstdeklarationen. Detta gäller också om du eller någon närstående varit aktiv under de fem senaste åren i företaget eller något annat företag inom koncernen. Det spelar ingen roll om du har tagit ut lön eller inte, det räcker att du eller närstående har arbetat i företaget.

På blankett K10 tar du upp utdelning som företaget beslutat om under 2024. På samma blankett redovisar du även om du har sålt dina aktier i företaget. Din beskattning styrs av gränsbeloppet som du räknar ut varje år. Gränsbeloppet avgör hur stor del av en utdelning/kapitalvinst som beskattas med 20 procent. Utdelning/kapitalvinst som överstiger det framräknade gränsbeloppet beskattas upp till en viss nivå som inkomst av tjänst.

Beloppen avseende eventuell utdelning/kapitalvinst som du redovisar på blankett K10 ska sedan rapporteras på huvudblanketten, INK1.

Även om du inte har fått någon utdelning eller sålt några andelar under 2024 är det viktigt att du räknar fram ditt gränsbelopp eftersom gränsbeloppet sparas och kan användas kommande år. Det sparade beloppet räknas också upp med en viss procentsats årligen.

Så här räknar du ut gränsbeloppet

Gränsbeloppet är det belopp som avgör hur stor del av din utdelning/kapitalvinst som ska beskattas med 20 procent. För att kunna beräkna gränsbeloppet måste du ha ägt andelar i företaget den 1 januari 2024.

Det finns två olika sätt att beräkna gränsbeloppet, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.

• Förenklingsregeln är en schablon. Schablonbeloppet för utdelning 2024 är 204 325 kronor per företag, oavsett löneuttag. Det är viktigt att notera att en person som äger flera bolag bara kan använda förenklingsregeln för ett av dem och att schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andel i företaget.
  
  
• Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. För att få beräkna ditt gränsbelopp enligt huvudregeln tillsammans med bolagets löneunderlag måste du bland annat äga minst fyra procent av bolagets kapital och du eller någon närstående till dig måste ha tagit ut lön till ett visst lägsta belopp, året innan beskattningsåret. Om du uppfyller dessa krav får du beräkna gränsbelopp utifrån din ägarandel på hälften av företagets och dotterföretagets kontanta bruttolöner från året före beskattningsåret. Till denna summa får du också lägga till cirka elva procent av andelarnas anskaffningsutgift.

Om ditt företag har höga lönekostnader brukar det vanligtvis vara fördelaktigt att använda huvudregeln istället för förenklingsregeln.

Passiv i fåmansföretag – blankett K12

Du som är aktieägare i ett fåmansföretag där varken du eller någon närstående är aktiv (eller inte har varit det under de senaste fem åren) gäller inte de särskilda skattereglerna gällande beräkning av gränsbelopp. Du ska då istället använda blankett K12 om du har fått utdelning från företaget eller har sålt andelar i det. Utdelning/kapitalvinst beskattas då med 25 procent.

Blankett K12 kan också vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som äger en betydande andel i företaget. Då spelar det ingen roll om du själv eller någon närstående är aktiv i företaget eller dess dotterföretag. Denna regel kallas utomståenderegeln.

För att avgöra om du ska använda blankett K10 eller K12 för att deklarera ditt innehav bör du rådfråga din skatterådgivare. Reglerna är komplicerade och det kommer ständigt ny praxis som måste beaktas.