Skatteverkets uppmaning ökar risken för skattetillägg

Skatteverket har under den senaste tjugofemårsperioden haft en målsättning om att öka sin service och göra det enklare att deklarera. Samtidigt har man även ofta haft en restriktiv syn på befrielse från skattetillägg vid rena misstagssituationer. Vi har tyvärr sett flera exempel på när detta blir en olycklig kombination, där företag som vill göra rätt för sig har hamnat i kläm.
Skatteverket har i de förtryckta deklarationsblanketterna (inkomstdeklaration 2) angett att årsredovisning inte behöver lämnas tillsammans med inkomstdeklarationen. Om den skattskyldige vill förklara en post i årsredovisningen kan detta, enligt Skatteverket, göras i en fritextbilaga. Liknande texter finns i e-tjänsten för inkomstdeklaration och Skatteverket går även ut med information om att Transfer Pricing-dokumentation (TP-dokumentation) inte behöver bifogas när man lämnar in sin deklaration.
När särskild utredningsskyldighet väcks
Den som lämnar felaktig eller ofullständig information (“oriktig uppgift” enligt lagtexten) kan behöva betala skattetillägg. Annan information som finns i deklarationen kan dock i vissa situationer leda till att något skattetillägg inte tas ut. Detta kallas att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet väcks. I detta sammanhang menar man med “deklarationen” både själva blanketten och samtliga bifogade dokument. Om årsredovisning eller TP-dokumentation inte bifogas så ingår det inte heller i deklarationsmaterialet.
Det är en grannlaga uppgift att avgöra om uppgifter i en bifogad årsredovisning eller TP-dokumentation har väckt Skatteverkets utredningsskyldighet eller inte. Det står dock helt klart att om detta inte har bifogats så kan aldrig en utredningsskyldighet ha uppstått. Typiskt sett kan därför ett företag riskera att hamna i sämre läge genom att inte lämna in all denna dokumentation. Om till exempel en årsredovisning har bifogats så går det i vart fall att argumentera för dels en utredningsskyldighet, dels befrielse då risken för att felet skulle ha gått oupptäckt rimligen minskar om det rätta förhållandet framgår av den bifogade årsredovisningen. Detta gäller särskilt vid oavsiktliga felskrivningar eller felbedömningar.
Vår kommentar
Det är lovvärt att Skatteverket försöker förenkla deklarationsprocessen för företag och privatpersoner. Tyvärr kan Skatteverkets uppmaning till bolagen att inte bifoga årsredovisningen ge bolagen den felaktiga uppfattningen att Skatteverket beaktar informationen i denna vid beskattningen. Att följa uppmaningen kan således leda till försämrade möjligheter att undgå skattetillägg i rena misstagssituationer. Vi rekommenderar fortsatt att årsredovisningen bifogas deklarationen samt att hänvisningar görs i upplysning till uppgifter i årsredovisningen för vilka bolaget bedömer att skattteeffekterna av är osäkra.
I situationer där man bedömer att Skatteverket kan ha en annan uppfattning än ett ställningstagande man gjort i sin TP-hantering är det mycket värdefullt att skicka med TP-dokumentationen och tydligt förklara hur man resonerat.
Såvitt vi känner till finns ingen rättspraxis där TP-dokumentation som lämnats in utan kommentarer har minskat risken för skattetillägg. Därav ser vi inte någon tydlig fördel med att skicka in detta tillsammans med deklarationen. Det är däremot viktigt att korrekt TP-dokumentation finns på plats för att snabbt kunna skickas in om Skatteverket ställer frågor.

Fredrik Hillälv & Mikael Gustafsson Brauner
Fredrik Hillälv och Mikael Gustafsson Brauner arbetar på PwC:s kontor i Malmö respektive Kristianstad. Fredrik arbetar med internprissättning och frågor som uppstår i samband med omstruktureringar och förändringar inom större koncerner, samt dokumentation av gränsöverskridande transaktioner. Mikael arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning, med särskilt fokus på ränteavdrag och fastighetsfrågor.
Fredrik: 010-212 57 25,
fredrik.hillalv@pwc.com
Mikael: 010-212 67 48,
mikael.gustafsson@pwc.com
Lämna en kommentar