Kammarrätten i Stockholm har i dom den 17 april 2026 (mål nr 7287-25) prövat om ett aktivt holdingbolags utlåning till sitt dotterbolag utgör en bitransaktion enligt mervärdesskattedirektivet. Kammarrätten avslog överklagandet och fastslog att ränteintäkterna ska inkluderas vid beräkningen av avdragsgill ingående mervärdesskatt – vilket begränsade avdragsrätten till fem procent.
Bakgrund
Bolaget är ett aktivt holdingbolag som förvärvade andelar i dotterbolaget. Bolaget tillhandahöll momspliktiga managementtjänster (vd-tjänster) till dotterbolaget, vilka under 2019 omsatte cirka 12,7 miljoner kronor. Samtidigt hade bolaget lämnat ett koncerninternt lån om 7,4 miljarder kronor till dotterbolaget som en del av förvärvet, med ränteintäkter om 275,4 miljoner kronor under samma år – intäkter undantagna från moms.
Bolaget yrkade fullt avdrag för ingående moms på förvärvskostnader om ca 22,5 miljoner kronor och hävdade att ränteintäkterna utgjorde en bitransaktion som skulle exkluderas vid beräkningen av avdragsgill andel. Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att ränteintäkterna inte var en bitransaktion och begränsade avdragsrätten till fem procent, motsvarande ca 1,1 miljoner kronor.
Kammarrättens bedömning
Med hänvisning till EU-domstolens praxis, särskilt NCC Construction Danmark (C-174/08), konstaterade kammarrätten att begreppet bitransaktion avser transaktioner med underordnad eller tillfällig betydelse som inte omfattas av den beskattningsbara personens normala näringsverksamhet.
Kammarrätten fann att låneavtalet hade ingåtts som en del av förvärvet, genererade betydande intäkter och fortfarande gällde oförändrat. Utlåningen hade varken en underordnad eller tillfällig betydelse i förhållande till bolagets totala omsättning och utgjorde en del av den normala näringsverksamheten. Ränteintäkterna skulle därmed inkluderas vid beräkningen av den avdragsgilla andelen, och överklagandet avslogs.
Kommentar
Domen kan få betydelse för aktiva holdingbolag som lämnar koncerninterna lån som en del av förvärvet av dotterbolag. Även om Skatteverket i sitt ställningstagande från 2017 (dnr 202 377677-17/111) angett att ett enstaka lån utan större arbetsinsats normalt bör kunna ses som en bitransaktion, visar kammarrättens dom att denna bedömning inte gäller när ränteintäkterna vida överstiger den skattepliktiga omsättningen och lånet utgör en integrerad del av verksamheten.
Holdingbolag bör redan vid förvärvstidpunkten analysera hur finansieringsstrukturen påverkar momsavdragsrätten. Att lånet förbrukar begränsade resurser är, enligt kammarrättens dom, inte i sig tillräckligt för att klassificera det som en bitransaktion.
Vi anser att bedömningen framstår som väl restriktiv mot bakgrund av praxis samt att avdragsrätten bör återspegla resursförbrukningen. Domen har, såvitt allmänt känt, ännu inte överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.
Har du frågor om hur domen kan påverka ditt företag? Välkommen att kontakta oss på PwC.
