Lika mycket utdelning till alla aktieägare?

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Money-solid_0002_burgundyFör många aktieägare innebär våren och försommaren att det är dags att hålla årsstämma i bolaget och fatta beslut om utdelning. En vanlig fråga i aktiebolag som ägs av flera delägare är om det är tillåtet att lämna olika mycket utdelning till olika delägare eller om varje aktie alltid måste ge lika stor rätt till utdelning.

Stor skillnad i skatt på utdelning och lön

För den som är aktiv delägare i ett fåmansaktiebolag kan det vara mycket stor skillnad mellan hur utdelning och lön från bolaget beskattas. En delägare som tar emot utdelning som ryms inom det lågbeskattade så kallade gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Eftersom bolaget dessförinnan har betalat bolagsskatt uppgår den totala skattebelastningen till cirka 37 procent. Detta kan jämföras med alternativet att betala ut lön. Vid en årslön som överstiger 443 000 kronor kan marginalskatten inklusive arbetsgivaravgifter på en löneutbetalning uppgå till mellan 60 och 65 procent. För den som tjänar mer än 629 000 kronor om året kan marginalskatten inklusive arbetsgivaravgifter uppgå till mellan 65 och 70 procent.

Den stora skillnaden i beskattning innebär att det kan finnas starka skäl för en delägare som har gjort en bra arbetsinsats under året som bolaget vill belöna, att vilja få en extra utdelning istället för en bonuslön. Kan ett aktiebolag som exempelvis ägs till lika delar av fyra personer välja att lämna utdelning till endast en av delägarna? Vad gäller skatterättsligt?

Tillåtet om alla är överens

En viktig regel inom bolagsrätten är den så kallade likhetsprincipen. Den innebär att varje aktie ska ge samma rättigheter och skyldigheter oavsett vem som är ägare. Ett exempel är att alla aktier som är av samma aktieslag ska ge lika stor rätt till utdelning. Eftersom syftet är att skydda aktieägarna är det dock tillåtet att göra undantag om samtliga delägare är överens.

Ur ett rent bolagsrättsligt perspektiv går det alltså bra att lämna utdelning till endast en av delägarna. För att undvika att någon delägare invänder mot beslutet i efterhand är det viktigt att fatta beslutet på ett formellt riktigt sätt och att notera i protokollet från bolagsstämman att samtliga aktieägare godkänner beslutet.

Skatteverket kan göra en annan bedömning

Utgångspunkten är att om ett aktiebolag har betecknat en utbetalning till en delägare som utdelning ska den också beskattas som utdelning hos mottagaren. Den skatterättsliga bedömningen är dock inte bunden av hur bolaget har valt att beteckna utbetalningen.

I rättspraxis finns det flera exempel på att olika utdelning till aktieägare ska ses som ersättning för en arbetsprestation som delägaren har utfört, till den del som den överstiger den lägsta utdelning som bolaget har lämnat på andra aktier av samma aktieslag. Detta gäller framför allt om delägarna är aktiva i bolaget och det kan antas finnas en stark koppling mellan aktieägarens arbetsinsats och den riktade utdelningen. Mottagaren blir i sådana fall beskattad för utdelningen som inkomst av tjänst och bolaget påförs arbetsgivaravgifter på beloppet.

För att undvika oklarheter och risken för skattetillägg bör utgångspunkten vara att lämna lika stor utdelning på varje aktie av samma aktieslag och istället belöna särskilt förtjänta delägare med en extra löneutbetalning.

Om delägarna är överens kan bolagsstämman fatta beslut om att införa ett system med så kallade stam- och preferensaktier, det vill säga två eller flera aktieslag som ger olika rätt till utdelning från bolaget. Företrädesrätten till utdelning kan skräddarsys efter delägarnas önskemål och utformas på många olika sätt. Det är dock viktigt att tänka på att om man ändrar på befintliga aktier så att de ger olika rätt till utdelning anses de avyttrade vilket i sig kan få skattekonsekvenser för delägarna. Även i dessa fall bör man vara uppmärksam på att differentierad utdelning kan innebära att en viss del av utdelningen rätteligen anses vara tjänsteinkomst.

Seminarium i Solna 19 maj - Blir det ett skattesystem för den innovativa entreprenören?

Välkommen till seminarium med fokus på entreprenören och hur skattelandskapet kan se ut för den innovativa företagaren. Ta tillfället i akt och lyssna till Emma Wiklund, entreprenör och grundare av Emma S., Nicklas Persson, grundare till AddPro samt våra skatterådgivare Helena Terzakis, Håkan Behmer och Hans Peter Larsson på PwC. På seminarier kommer vi bland annat diskutera hur incitamenten och skattereglerna ska se ut i Sverige för att entreprenörerna ska stanna i landet och satsa på sina innovationer och startupbolag?

Läs mer och anmäl dig här

Jan Schütz, Roine Ankarström och Sven Dahl

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Jan Schütz

Jan Schütz

Jan Schütz arbetar som jurist på PwC:s kontor i Jönköping med frågor om civilrätt och bolagsrätt i samband med omstruktureringar, ägarskiften och andra transaktioner.
010-212 52 30
Jan Schütz works at PwC’s office in Jönköping with issues relating to company law.
+46 10 212 52 30

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skattefokus i Almedalen

Skattefrågorna har kommit i fokus i debatten efter Januariavtalet. Vilka är de viktigaste frågorna att behandla i en sådan skattereform? ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattekartan 2019 – Sverigedemokraterna sist ut i samtalen om skatt

PwC:s utfrågning av riksdagspartierna om skatter går nu i mål. Som sista parti berättar Bo Broman och Eric Westroth från ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattekartan 2019 – synen på skatt enligt Centerpartiet

PwC:s utfrågning av riksdagspartierna om skatter börjar närma sig slutet. Nu är det dags för Centerpartiet och Per Åsling att redogöra för ...

Läs artikeln