‹ Tillbaka till artiklarna
Efter BEPS och Pelare 2 lär frågan om att reformera globala skatter vara fortsatt på agendan, bland annat då FN strävar efter att utveckla en ramkonvention på området för internationell skatterätt. FN har också antagit en ny artikel i sitt modellavtal som möjliggör beskattning i källstaten där tjänster tillhandahålls, även utan fysisk närvaro.
Läs också:
Få koll på de senaste globala skattetrenderna
OECD och FN omstöper internationella skatteregler
Inledning
OECD har länge spelat en ledande roll i utvecklingen av internationell skatterätt, särskilt genom BEPS-projektet och tvåpelarlösningen. Flera länder, särskilt utvecklingsländer, har dock uttryckt att OECD:s arbete inte tillräckligt har tagit hänsyn till deras perspektiv och behov. OECD:s arbete med tvåpelarlösningen har också kritiserats för att vara för komplext och för att inte leda till ett önskvärt resultat i form av ökade intäkter. På senare tid har det skett förändringar i det globala skattearbetet och vid sidan av OECD har arbetet i FN varit i fokus. Framöver kommer FN att arbeta med att ta fram en ramkonvention för att styra den fortsatta utvecklingen av internationell skatterätt.
Det är även värt att notera att FN tar fram en ny artikel i FN:s modellavtal som möjliggör beskattning i källstaten där tjänster tillhandahålls, även utan fysisk närvaro.
FN:s arbete med en ramkonvention för globala skatter
I december 2024 antog FN:s generalförsamling riktlinjer (så kallade “terms of reference”) för en ramkonvention (så kallade "framework convention") för att reformera delar av det globala skattesystemet, med målet att främja rättvisare beskattning och bättre styrning av skattefrågor, inte minst vad gäller digitalt verksamma företag. Arbetet med att ta fram denna konvention kommer att påbörjas under våren 2025, och ett utkast till ramkonvention kommer att läggas fram under hösten 2027. Ett första möte ägde rum den 3-6 februari 2025 och agendan för mötet har offentliggjorts. Vid mötet avhandlades bland annat frågan om beslutsformer. I denna del har inställningen varit polariserad på så sätt att vissa har förespråkat enkel majoritet och andra konsensus. Efter att ha behandlat några kompromissförslag antogs en beslutsform som innebär att i första hand ska alla möjligheter att nå konsensus uttömmas, om det inte är möjligt ska konventionen antas med enkel majoritet och protokollen med två tredjedelars majoritet.
Ramkonventionen är inte tänkt att vara rättsligt bindande, men är avsedd att kompletteras med två bindande protokoll.
Det första protokollet kommer att fokusera på beskattningen av gränsöverskridande tjänster i en global och digitaliserad ekonomi. Detta ska ses i ljuset av tidigare försök att beskatta den digitala ekonomin som inte har resulterat i någon global överenskommelse. Istället har å ena sidan olika skatter på digitala tjänster (så kallade Digital Service Taxes, DST) implementerats unilateralt i olika länder, vilket har lett till diverse motåtgärder, och å andra sidan har inte arbetet med Pillar 1/Amount A kommit i mål.
När det gäller vilka prioriteringar som kommer att vara i fokus i övrigt så nämner ramkonventionen möjliga fokusområden som beskattning av den digitala ekonomin, åtgärder mot olagliga finansiella flöden, tvistlösning, samt regler mot skatteflykt för förmögna individer. Av utkastet till ramkonventionen framgår också att ytterligare protokoll skulle kunna övervägas, vilket skulle kunna omfatta miljöbeskattning, informationsutbyte, samarbete i skattefrågor samt skadlig skattekonkurrens. Vid mötet den 3-6 februari beslutades att fokus för det andra protokollet kommer att vara tvistlösning.
FN:s nya artikel “XX”
FN arbetar även med att uppdatera sitt modellavtal med en ny artikel, artikel “XX”, som specifikt adresserar beskattning av gränsöverskridande tjänster. Artikeln antogs under FN:s skattekommitténs möte i oktober 2024. Denna artikel syftar till att hantera utmaningar som den digitala ekonomin medför när tjänster tillhandahålls utan fysisk närvaro. Artikel XX möjliggör beskattning av intäkter från tjänster i länder där användarna befinner sig, genom att källskatt tas ut på betalningar för gränsöverskridande tjänster. Enligt artikeln tas källskatt ut på bruttobeloppet och skattesatsen bestäms av de avtalsslutande länderna. Artikel XX och FN:s modell har ingen bindande verkan, men det är troligt att vissa länder kommer att eftersträva att implementera denna artikel i framtida skatteavtal.
Kommentar
De geopolitiska förändringarna som präglar vår omvärld speglas även i arbetet med skattefrågor. Medan OECD hittills har varit den dominerande aktören när det gäller global skattepolicy erbjuder FN ett alternativt forum för diskussioner, vilket är särskilt viktigt för utvecklingsländer som efterlyser mer inkludering och rättvisa samt att kunna påverka agendan i större utsträckning. Visserligen stödjer både utvecklade länder och utvecklingsländer FN:s roll vad gäller ökad kapacitetsuppbyggnad, men synen på arbetet i övrigt skiljer sig åt. För utvecklade länder är det viktigt att undvika dubbelarbete och överlappning av frågor, exempelvis arbetet som redan gjorts under ledning av OECD. Dessutom har beslutsprocessen kritiserats för att inte vara tillräckligt konsensusbaserad. EU och andra utvecklade länder har indikerat att de kan dra sig ur processen om det inte blir någon förändring i det avseendet. Vid det senaste mötet i förhandlingskommittén gjorde USA ett skarpt uttalande kring detta och klargjorde att man inte kommer att delta i det fortsatta arbetet. USA sa också att man har för avsikt att motsätta sig utfallet av ramkonventionen och välkomnade andra stater att göra detsamma.
Det finns således en risk för att FN:s och OECD:s insatser leder till parallella regelverk. FN:s initiativ, i samspel med OECD:s tidigare arbete, kan väntas omforma internationell skatterätt. För svenska företag är det viktigt att följa utvecklingen noga. Det kommer också att finnas möjlighet att bidra till processen, vilket FN uppmuntrar alla berörda parter att göra. Förhandlingarna kommer att pågå under tre år och därefter öppnas ramkonventionen för undertecknande. Det är värt att notera att Sverige, som ingår i gruppen Västeuropa och övriga stater, har blivit invalt i byrån för förhandlingskommittén.
Givet att det inkluderande ramverket inte kunnat enas om Pillar 1/Amount A och utifrån USA:s nya administrations uttalanden på skatteområdet, så är sannolikheten för att Amount A antas lägre. Detta skulle kunna resultera i att FN genom arbetet med det första protokollet får en ledande roll i den fortsatta diskussionen om beskattningen av den digitala ekonomin.
När det gäller artikel XX kommer framtida bilaterala förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal att visa vilka länder som är villiga att introducera denna artikel i sina skatteavtal, vilka avtal som faktiskt kommer att innehålla artikeln samt hur en ny skattskyldighet i källstaten kommer att undanröjas från dubbelbeskattning i hemviststaten. Det är inte osannolikt att länder överväger att införa en omsättningsskatt på digitala tjänster om utfallet av en förhandling blir att en sådan artikel inte introduceras. Det skulle i sin tur kunna skapa dubbelbeskattning och öka behovet av en global lösning som exempelvis det ovannämnda första protokollet. Dessa olika frågor är alltså starkt kopplade till varandra.
Lämna en kommentar