Med ett osäkert omvärldsläge och inför valet hösten 2026, händer det mycket med energibeskattningen. Riksdagen har beslutat om en modernisering av beskattningen av gaser med övergång till en beskattning utifrån energiinnehåll från och med den 1 juli 2026. Skatteverket har därtill förtydligat betydelsen av det civilrättsliga ägandet av bränslen inom det nationella skatteuppskovssystemet för lagerhållare och möjligheten att hantera bränslen i obeskattat skick.
Bakgrund
Sverige befinner sig i ett läge där säkerhetspolitik, energipriser och industrins omställning sammanfaller. Regeringen har i budgeten för 2026 och i diskussioner inför riksdagsbeslut uttalat att många energiskattemässiga åtgärder avser att dämpa kostnadsläget för hushåll och företag och samtidigt styra beskattningen mot mer teknik- och energineutralitet. Inom den ramen ingår både varaktiga ändringar, som till exempel den nya metoden för gasbeskattning, men också tillfälliga sänkningar av skatt på drivmedel under sommaren 2026.
Under våren har Skatteverket även förtydligat vad som gäller för avdragsrätt för bland annat skatt på gaser som hanteras av lagerhållare. Skatteverket trycker på vikten av att lagerhållaren civilrättsligt äger bränslet vid tidpunkten för den avdragsgrundande händelsen.
Lagen om skatt på energi (LSE) är ett komplext regelverk till vilket det tillkommer regler i andra lagar om till exempel reduktionsplikten, hållbarhets- och miljöregleringar.
Moderniserad beskattning av gaser
Från och med den 1 juli 2026 träder den moderniserade gasbeskattningen i kraft. Förändringen innebär bland annat att skatten kommer beräknas på gasens energiinnehåll, istället för som tidigare på volym- eller viktenhet. Att gå över från volym- eller massabaserad beskattning till energiinnehåll innebär att skatten knyts till den faktiska energimängden i kilowatttimmar (kWh). Detta är ett teknikneutralt angreppssätt som underlättar jämförelser mellan olika gaser och som stödjer omställning mot mer effektiva bränslen. Förändringen har varit efterfrågad av energibranschens aktörer och finns redan i delar av övriga EU. Skattesatserna för gasformiga bränslen kommer uttryckas som ören och tiondels ören per kilowattimme.
Utöver att gaser ska beskattas på energiinnehåll, införs även en ny och utvidgad definition av biogas i LSE. Den nya utvidgade definitionen innebär att fler biobaserade gaser kommer att omfattas av samma skatteförmåner som traditionell biogas.
Enligt regeringen leder det till en mer rättvis beskattning eftersom biogaser har ett lägre energiinnehåll än motsvarande fossila gaser.
Skatteverkets förtydligande om det civilrättsliga ägandet av vissa bränslen
Skatteverket har i Rättslig vägledning den 8 maj 2026 publicerat ett förtydligande om hur myndigheten ser på lagerhållares rätt till att göra skatteavdrag för bränsle och äganderätten. Skatteverket anger att det bara är den lagerhållare som faktiskt äger ett bränsle (ofta gaser) som får hantera bränslet i obeskattat skick. Det är således äganderättsförhållandet vid tidpunkten för den/de avdragsgrundande händelserna som avgör hur bränslet ska tas upp till beskattning och om skattebefrielse kan medges.
Systematiken i LSE med att lagerhållare civilrättsligt ska äga bränslet har en lång historia som föregår Sveriges medlemskap i EU. Systematiken skiljer sig också markant från den som gäller för beskattning av så kallade EU-harmoniserade bränslen som bensin och diesel. För de EU-harmoniserade bränslena avgörs skatteansvaret var bränslet fysiskt befinner sig i logistikkedjan (godkända platser, lokaler och förfaranden för transporter). Sådan spårbarhet finns inte inom det nationella lagerhållarsystemet som istället är baserat på det civilrättsliga ägandet.
Frågan om det civilrättsliga ägandet kan framstå som enkel, när det många gånger kan vara komplexa logistik- och lagerlösningar. Bränslena kan även hanteras och handlas på en internationell marknad och säljas i flera led, varför det kan finnas oklarheter i när äganderätten övergått.
Praktiska konsekvenser för branschen
Med den moderniserade beskattningsmodellen av gaser bör följande uppmärksammas;
-
System för skatt och rapportering. Skatteberäkningsmodeller måste uppdateras inför 1 juli 2026 för att kunna redovisa gasers energiinnehåll i kWh. Samtidigt bör mängder/volymer fortsatt följas upp parallellt enligt tidigare skatteberäkningsmodell för att kunna kontrollera historisk rapportering samt rapportering för andra syften, som till exempel utsläppsrätter och hållbarhet.
-
Dokumentation, policys och utbildning. Företag bör uppdatera interna rutiner och utbilda personal för att på bästa sätt efterleva regeländringen av skatteberäkningsmodellen samt kunna göra uppföljning av varuflöden m.m. samt hantera rapporteringsskyldigheter utöver beskattning.
-
Se över avtal, INCOTERMS, fakturering och leveransflöden. Skatteverkets förtydligande om äganderättens betydelse för bränslen för lagerhållare innebär att tidpunkten för äganderättsövergången behöver säkerställas. Detta har betydelse både vid förbrukning och vid gränsöverskridande handel. Vid en kontroll av Skatteverket finns risk för att avdrag eller återbetalning av skatt inte kan medges samt en risk för skattetillägg.
Våra kommentarer
Energiskatteområdet präglas just nu av både strukturförändringar (som energivärdesbaserad gasbeskattning) och tillfälliga lättnader. Regelverket för beskattningen av bränslen, och särskilt gaser, i LSE är krångligt och ingår i en komplex materia av hållbarhets- och miljölagar. Det är lätt att göra fel som kan få betydande konsekvenser i energiskattehanteringen eller rapportering till andra myndigheter.
För företag som hanterar gaser (bränslen) är det viktigt att vara medveten om de regler som gäller för beskattning och hantering för att undvika felaktigheter. Det är bland annat viktigt att i avtal klargöra villkor för äganderättsövergång. Hanteringen behöver dokumenteras så att man vid en kontroll på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt kan svara Skatteverket. Eftersom LSE är ett komplext regelverk som ofta förändras kan det vara svårt att ta fram en modell för sin energiskatteberäkning och övriga rapporteringsskyldigheter. Praxis och Skatteverkets förhållningssätt behöver därför bevakas.
PwC har en gedigen erfarenhet av arbete med skatt på bränslen och gaser, alkoholskatt och andra punktskatter. Vi hjälper er gärna med att ta fram en effektiv modell för hantering av punktskatt och annan rapportering.
Du är varmt välkommen att höra av dig till PwC:s rådgivare Fredrik Jonsson, Marc Gren och Johanna O. Maukku för att diskutera hur ditt företag bör hantera dessa frågor. 
