Styrelsearvode fortsätter beskattas som inkomst av tjänst

TM-gruppdiskussion_4_personer ‹ Tillbaka till artiklarna

Styrelsearvoden ska även i fortsättningen beskattas som inkomst av tjänst. Domen kommer från Högsta förvaltningsdomstolen och många överraskades av att det inte kom några ändringar i praxis. Så här resonerar PwC:s skatterådgivare kring domen.

Målet gällde en advokat som var verksam i ett advokataktiebolag som han också ägde. I sin roll som advokat hade han flera styrelseuppdrag i andra bolag, varav ett av bolagen hade verksamhet i ett 50-tal länder och cirka 2 600 anställda.

HFD ser inget som motiverar en förändring av praxis

Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade att det länge funnits etablerad praxis att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdraget och frågar sig om det finns skäl för att frångå denna praxis. Om man ska ändra ett rättsläge som fastlagts genom praxis och som varat under en längre tid måste ändringen vara väldigt angelägen menar HFD.  Det kan till exempel handla om förändringar i samhällsutvecklingen men i det här fallet tycker inte HFD att något framkommit som skulle kunna motivera att en förändring är angelägen. Flera justitieråd hade skilda meningar, både vad gäller motiveringen och om praxis skulle förändras.

Nuvarande praxis vållar större problem än det löser

Vi hade gärna sett att HFD tagit vara på möjligheten att öppna upp för fakturering av styrelseuppdrag. Den debatt som förts sedan frågan avgjordes senast har visat att det nuvarande rättsläget inte är önskvärt varken av näringslivet eller Skatteverket då det vållar större problem än vad det löser. Skatteverket öppnade upp för möjligheten att fakturera mellan 2009 och 2017 med positiva effekter som följd. Även i aktuell dom så har flera av HFD:s ledamöter som bedömt att det finns skäl att överväga om praxis ska ändras kommit fram till att presumtionsregeln bör slopas och styrelseuppdrag bör behandlas som alla andra uppdrag. De flesta parter, och sannolikt HFD själva, anser alltså att presumtionsregeln bör slopas. Att den nu inte gör det beror enbart på att HFD inte anser att en sådan ändring är angelägen.

Tyvärr kommer även fortsättningsvis väldigt få styrelseuppdrag att kunna faktureras via bolag. I dagsläget krävs att det är fråga om tidsbegränsade, specifika uppdrag i ett bolag eller att det rör sig om styrelseuppdrag i ett land där styrelseuppdraget inte är personligt enligt lagstiftning. 

Ny lagstiftning kring styrelsearvoden skulle ha positiva effekter

Det faktum att det var en långt ifrån enig domstol som avgjorde frågan, i kombination med att Skatteverket inte delade den uppfattningen när frågan senast avgjordes 2017 gör att vi gärna ser att det tillsätts en formell utredning av frågan och att ny lagstiftning så småningom kommer på plats. En ny lagstiftning som öppnar upp för att flera ska kunna fakturera styrelsearvoden borde ha positiva effekter både för näringslivet och enskilda styrelseledamöter. Samtidigt skulle den förhoppningsvis lösa de praktiska bekymmer som idag finns med intäktsföring av styrelsearvoden.

Följ Tax matters, Sveriges skatteblogg!

Magnus Westman och Tomas Vikström

Magnus Westman och Tomas Vikström

Magnus Westman och Tomas Vikström arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internationell personbeskattning. Magnus har tidigare arbetat sex år på Skatteverket med internationell individ- och bolagsbeskattning och varit projektledare för internationella beskattningsfrågor.
Magnus: 010-212 48 33, magnus.westman@pwc.com
Tomas: 010-213 10 95, tomas.vikstroem@pwc.com
Magnus Westman and Tomas Vikström works with international personal taxation at PwC’s office in Stockholm. Magnus spent six years with the Swedish Tax Agency, working with international personal and corporate taxation, and was a project manager for issues relating to international taxation.
Magnus: +46 10 212 48 33, magnus.westman@pwc.com
Tomas: +46 10 213 10 95, tomas.vikstroem@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Dags att bestämma styrelsearvoden? Svar på 5 vanliga frågor om ersättning till styrelseledamot

Ersättning till ledamöter i bolagsstyrelser är en ständigt het fråga. Hur stort arvode ska ordförande ha jämfört med vanliga ledamöter och ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nya EU-regler för moms på e-handel - tänk på det här

Nya momsregler för e-handel införs i EU den 1 juli 2021 och företag som säljer varor till konsumenter i andra EU-länder berörs av de stora ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nettoskuld på grund av sjunkande tillgångsvärde i pensionsstiftelser - tänk på det här

Våren 2020 har inneburit en stor nedgång på världens börser. Det kan innebära att marknadsvärdet på pensionsstiftelsers tillgångar har ...

Läs artikeln