‹ Tillbaka till artiklarna
Som rådgivare får vi ofta frågor om hur man bör tänka som företagare kring sin egen pension. Vilka alternativ finns och hur mycket kapital krävs? Tyvärr är svaret ofta att det finns lika många lösningar som det finns ägare, alla har en individuell situation, privat och i sitt företag. Med det sagt finns det dock ett antal faktorer som vi ser att många ofta missar.
Under sin verksamma tid nyttjar många företagare de så kallade 3:12-reglerna för att optimera lön och utdelning från sitt bolag, vilket ofta är skattemässigt gynnsamt jämfört med att bara ta ut lön. Inte sällan är årslönen på kronan anpassad för att inte rendera statlig inkomstskatt, eller för att precis nå upp till det krav som ställs för att få nyttja lönebaserad lågbeskattad (20 procent) utdelning. Den 3:e juni 2024 kom 3:12-kommittén med sitt förslag om att förenkla reglerna. Förslaget är nu på remiss och beräknas träda i kraft den 1 januari 2026. I vissa avseenden är förslaget en förbättring som gör alternativen till traditionell tjänstepension ännu attraktivare.
Läs också: 3:12-utredningen har kommit med sitt förslag
Stora kapital i pensionsförsäkringar
Samtidigt ser vi att många företagare fortfarande sätter av stora summor till pensionsförsäkring, ofta 35 procent av sin lön eller högst 10 prisbasbelopp, vilket är vad som maximalt går att sätta av till en pensionsförsäkring med bibehållen avdragsrätt. Många gör också engångsavsättningar till pension de år då resultatet har medgett det. Detta med stöd av den så kallade kompletteringsregeln, ofta benämnd “köpa-ikapp regeln”. Det i kombination med en lång period av gynnsam kapitaltillväxt har lett till att många företagare sitter med väldigt stora kapital i pensionsförsäkringar.
Högre beskattning vid pensionering
Vid uttag kommer utbetalningar från en pensionsförsäkring, från ett svenskt perspektiv, att beskattas i inkomstslaget tjänst och med progressiv statlig inkomstskatt (52 procent). Det stora sparade kapitalet leder till att företagare som historiskt betalat ingen eller låg statlig inkomstskatt kommer få månatliga utbetalningar vid pensionering som vida överstiger gränsen för statlig inkomstskatt utan att ens den allmänna pensionen räknats med. Därmed genereras ett avsevärt högre skattetryck på den samlade inkomsten jämfört med skattetrycket under deras tid som företagare.
Den högre beskattningen leder dessutom till att det krävs ett högre sparat kapital för att vid pensioneringen bibehålla samma levnadsstandard som tidigare, jämfört med om pensionssparandet arrangerats så att 3:12-reglerna kunnat nyttjas. Det är därför viktigt att komma ihåg att ett pensionssparande kräver att man ger avkall på medel idag för att nyttja vid ett senare tillfälle.
Läs också: Tjänstepension - mer än en hygienfaktor!
Vad kan man då göra för att undvika att situationen ovan uppstår?
För det första är vi inte på något sätt emot sparande i en pensionsförsäkring, en rimlig tjänstepensionsplan ger ett nödvändigt skydd mot livshändelser såsom långvarig sjukskrivning, där premiebefrielseförsäkringen betalar premierna till ålderspension så länge arbetsoförmågan kvarstår. Men vi förespråkar att företagarens sparande bör vara just rimligt och inte leda till för stora utbetalningar med den högsta marginalskattesatsen (52 procent) i framtiden.
Läs också: Kollektivavtalad eller individuell pensionsplan - tänk på det här!
Nyttja 3:12-regelverket
Allt sparande till pension utöver en rimlig tjänstepensionsplan bör skötas i företagets regi, där 3:12-reglerna kan nyttjas. Först och främst bör så mycket kapital som möjligt tas ut årligen genom lågbeskattad utdelning. Nyttja det “generösa” 3:12-regelverket som finns och spara kapitalet privat istället. Det finns från vårt perspektiv ingen som helst anledning att låsa in det i en pensionsförsäkring när det kan delas ut, inte heller finns det någon anledning att behålla det i företaget, då det vid behov kan återföras genom ett aktieägartillskott eller genom lån.
Holdingbolag eller trädabolag
I det fall tillgängligt sparat utdelningsutrymme inte finns här och nu, bör sparandet utöver en rimlig tjänstepensionsplan istället ske inom ramen för bolaget. Antingen genom ett sparande i ett holdingbolag, där kapitalet är skyddat mot obestånd och i framtiden kan delas ut då utdelningsutrymme uppstår, eller genom en lösning med ett trädabolag, även kallat 5:25-bolag eller karensbolag. Om företagaren lägger bolaget vilande i fem hela år så avkvalificeras delägarens aktier i bolaget. Delägaren måste då vara passiv och får inte genom eget arbete ha betydelse för bolagets vinstgenerering. Efter karensperioden kan delägaren ta ut kapitalvinst eller dela ut hela kapitalet till 25 procents skatt i inkomstslaget kapital.
Nyttja direktpension
Om holdingbolag inte önskas, kan istället en så kallad direktpension nyttjas för att spara kapitalet. När ett bolag utfäster en direktpension ges ett löfte om framtida pension till den anställde (ägaren) och ett kapital motsvarande pensionslöftet avsätts oftast i en pantförskriven kapitalförsäkring till pensionsborgenären. Om det görs på rätt sätt erhålls ett rimligt skydd vid eventuellt obestånd. Fördelen med en kapitalförsäkring är att bolaget och den anställde när som helst kan komma överens om att avstå pensionen och riva pensionslöftet, vilket är synnerligen enkelt när den anställde dessutom är ägare. Då kan kapitalet istället tas ut genom utdelning, om lågbeskattat utdelningsutrymme finns. Andra alternativ är att sätta bolaget i träda och efter fem år dela ut medlen eller att avstå utfästelsen för att höja värdet på bolaget inför en eventuell försäljning. Dessutom går det alltid att avstå pensionen om kapitalet skulle behövas i verksamheten, till exempel för en investering i bolaget. Som synes finns det flera alternativ till ett traditionellt pensionssparande som samtliga ger en högre grad av flexibilitet och sannolikt resulterar i en lägre beskattning, alla inom ramen för de så kallade 3:12-reglerna.
Ta ut en lägre lön
Ett ytterligare gynnsamt alternativ för många är att efter uppnådd riktålder årligen ta ut en mindre lön från bolaget, då det ger en låg beskattning och en låg kostnad för bolaget till följd av de höga grundavdraget för löneinkomster som finns för att stimulera fortsatt arbete i hög ålder kombinerat med den avsevärt lägre arbetsgivaravgiften om 10,21 procent.
Om bolaget ligger i träda kan ett uttag av lön ses som ett tecken på att delägaren är aktiv i bolaget, vilket skulle kunna störa den passiva trädaperioden. I ett sådant fall kan delägaren istället ta ut utdelning som överstiger gränsbeloppet och därmed tjänstebeskattas. Utdelning som tas över det lågbeskattade utdelningsutrymmet (195 250 kronor enligt förenklingsregeln 2023) beskattas som lön upp till 90 Inkomstbasbelopp (ca 6,7 miljoner kronor). Utdelning över detta belopp beskattas till 30 procent i kapital. Beroende på hur hög pension delägaren har så kan det fyllas på med tjänstebeskattad utdelning upp till gränsbeloppet för statlig inkomstskatt som är hela 683 200 (56 935 kronor) om delägaren fyllt 66 år. Det beror på att grundavdraget är högre för den som har fyllt 66 år.
Om alternativen ovan nyttjas (utnyttjande av 3:12-reglerna genom lågbeskattad utdelning, eventuellt trädabolag, direktpension) behövs det ett avsevärt lägre pensionskapital för att bibehålla levnadsstandarden jämfört med stora avsättningar till ett pensionskapital genom pensionsförsäkring. Detta frigör kapital här och nu för investeringar eller för att njuta av livets goda.
Slutligen kan det noteras att alla pensionslösningar innebär särskild löneskatt vid avsättningen eller utbetalningen på 24,26 procent. Löneskatten är avdragsgill för företaget vilket innebär en nettokostnad på ca 19 procent. Om kapitalet behålls i bolaget uppgår bolagsskatten till 20,6 procent. Detta är något högre men pensionslösningarna är ofta belagda med avgifter som minskar skillnaden. Skatten är därför i princip jämbördig.
Lämna en kommentar