Aktiebolagslagen - nya ändringarna ska stärka aktieägares rättigheter

Till följd av SRD II trädde den 3 september 2020 några viktiga förändringar i Aktiebolagslagen i kraft. Ändringarna syftar till att stärka aktieägares rättigheter och underlätta identifiering av aktieägare. Vi går igenom vad det innebär för bolag i praktiken.

EU-direktivet SRD II antogs 2017 och syftar till att uppmuntra aktieägares långsiktiga engagemang. I Sverige inleddes då en process med syfte att anpassa det nationella regelverket efter EU-direktivet. Samtidigt gav regeringen utredarna i uppdrag att gå igenom Bolagsverkets skrivelser om ändringar i Aktiebolagslagen.

Så påverkas bolag av ändringarna i Aktiebolagslagen

Direktivet utgör ett minimiskydd och både Sveriges regering och stora delar av näringslivet har uttryckt att vi redan lever upp till majoriteten av de krav som ställs i SRD II. Trots att inga större implementeringsåtgärder varit nödvändiga har ändringarna som faktiskt gjorts stor praktisk betydelse och påverkan för publika aktiebolag i Sverige. Ändringarna trädde i kraft den 3 september 2020 och innefattar:

1. Lättnader i Leo-reglerna

   Kravet enligt de så kallade Leo-reglerna (16 kap aktiebolagslagen) på att vissa överlåtelser av aktier, optioner, eller konvertibler måste godkännas av bolagsstämman gäller inte om överlåtelsen omfattar mindre än 1 procent av koncernens värde. Syftet här är att underlätta omstruktureringar och säkra fortsatt drift i verksamheter som annars kanske skulle ha lagts ner.

2. Betalintyg kan ersätta revisorsintyg

   Vid emission av aktier i ett publikt aktiebolag kan betalning numera styrkas inte endast genom revisorsintyg, utan även genom betalintyg från bank eller kreditinstitut. Den här praktiska förändringen innebär enligt vår uppfattning att kapitaliseringsprocesser kommer att kunna förenklas och snabbas upp. Det innebär i sin tur att nyemitterade aktier kommer att kunna distribueras ut till investerarna i emissioner snabbare, vilket sannolikt kommer att vara positivt för viljan att delta i nyemissioner i svenska publika aktiebolag.

3. Enklare att identifiera aktieägare

   Publika bolag ges bättre möjligheter till att identifiera sina aktieägare, oavsett antalet så kallade intermediärer (vilket normalt utgörs av banker och professionella förvaltare) mellan bolaget och aktieägaren. Till exempel fastställs skyldigheten för intermediären att utan dröjsmål vidarebefordra information mellan aktieägare och bolag. I de fall där det finns flera intermediärer ska informationen föras vidare till nästa.

4. Skärpta krav på framställningen av aktieboken

   Framställningen av aktieboken på bolagsstämman i avstämningsbolag måste numera beakta rösträttsregistreringar av aktieägare med förvaltarregistrerade aktier, som gjorts senast fyra bankdagar före stämman. Därutöver ska framställningen spegla förhållandena sex bankdagar före stämman. Det innebär att det blir viktigt för publika bolag att se över sina kallelserutiner och beställningsdatumet för utdrag ur aktieboken för att möjliggöra fortsatt fullständig regelefterlevnad.

5. Bättre möjligheter att hantera felregistrerade uppgifter hos Bolagsverket

   Bolagsverket ges bättre möjligheter att hantera felaktiga adressuppgifter och kan under vissa förhållanden avregistrera felaktiga adressuppgifter. Det resulterar i att andra företag och privatpersoner inte kommer behöva associeras med det felregistrerade bolaget som inte på egen hand medverkar till adressändring.