Räntabilitet – så mäter du lönsamhet

Ytterligare ett år har passerat och kanske ställer du dig frågan om verksamheten varit lönsam under året? Här får du en snabbgenomgång av begreppet räntabilitet – ett mått som kan hjälpa dig avgöra om avkastningen är tillräcklig.

Vad är räntabilitet?

Räntabilitet är synonymt med avkastning och visar hur en verksamhet genererar vinst på kapital. Med andra ord hur lönsamt företaget är. Nyckeltal som visar räntabilitet innehåller en resultatkomponent från resultaträkningen och en kapitalkomponent från balansräkningen, vilket gör att komplexiteten ökar något. Räntabilitet kan dessutom beräknas utifrån olika resultat- och kapitalmått beroende på vad som är bäst lämpat i varje enskilt fall.

Läs även: Förstå din position i branschen med hjälp av nyckeltal

Så används räntabilitetsmått

Analysen går att applicera på enskilda projekt/investeringar, jämförelse mellan olika divisioner och även verksamheten i sin helhet, vilket gör den användbar i många olika situationer. Förslagsvis kan förbättringsområden identifieras samtidigt som det möjliggör värdering och jämförelser med andra företag. 

Läs även: Balansräkningen - vad säger den om ditt företag?
Läs även: Så analyserar du resultaträkningen

Två vanliga mått på räntabilitet

Nedan presenteras två av de mest centrala räntabilitetsmåtten samt fördelar och nackdelar med respektive nyckeltal.

Räntabilitet på eget kapital (ROE) visar avkastningen ägarna får på sitt satsade kapital. En vanlig tumregel är att nyckeltalet bör överstiga 10 % för att anses vara på en god nivå. Företag med hög tillväxt förväntas ha ett högt värde på ROE.

+       Fördelen med ROE är att det är enkelt att använda, då komponenterna kan hämtas direkt från de ekonomiska rapporterna. Dessutom är det överskådligt och lägger grunden för analyser både internt och mot konkurrenter i samma industri.

–       Nackdelen är däremot att företag med hög belåning (låg soliditet) kan framstå som väldigt lönsamma. Eget kapital är då procentuellt mindre än för bolag med lägre belåning. Givet samma resultat skulle företaget med lägre soliditet generera ett högre ROE.

Läs även: 5 vägar till bättre lönsamhet för ditt företag

Räntabilitet på totalt kapital (ROA) syftar istället till att bedöma lönsamhet utifrån företagets samtliga tillgångar, med andra ord förräntning av kapitalet utan hänsyn till kapitalstruktur och finansiering. ROA tillämpas med fördel på företag i samma bransch då användning av tillgångar ser olika ut mellan branscher. Exempelvis har kapitaltunga branscher generellt lägre ROA i jämförelse med tjänsteföretag just på grund av skillnad i storlek på totala tillgångar.

+       Även ROA är relativt enkelt att räkna på, men där resultatmåttet måste justeras till EBIE. Vidare ligger styrkan i att kunna analysera företag oavsett finansiering vilket underlättar jämförbarhet.

–       Trots att exempelvis leverantörsskulder faktiskt är räntefria brukar man prata om en så kallad ”dold räntekompensation”. Detta betyder att en liten del av priset på varukostnader motsvaras av en räntekompensation. Enkelt förklarat så exkluderas räntekostnader i resultatmåttet, medan kapitalmåttet innehåller en dold räntekostnad.

Sammanfattningsvis är den stora skillnaden mellan de två nyckeltalen hur skulder behandlas. Som presenterat ovan exkluderas alltså skulder i ROE, medan ROA beräknas utifrån hela balansomslutningen. Således är det viktigt att analysera både ROE och ROA tillsammans. På så sätt får man en säkrare bild över räntabiliteten.

Notera även att det finns fler nyckeltal som mäter räntabilitet. Dessa är dock mer komplicerade på grund av att komponenterna finjusteras för att ge mer precisa resultat än exempelvis ROE och ROA.

DuPont-sambandet visar hur du kan höja räntabiliteten

Vilka knappar kan man då trycka på för att förbättra räntabiliteten? DuPont-sambandet ger oss svaret. DuPont bryter nämligen ned ROA-formeln till fler komponenter som underlättar förståelsen. Formeln som presenteras nedan innehåller två delar: vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

Olika branscher genererar lönsamhet på olika sätt. Exempelvis har företag med låg omsättningshastighet förhoppningsvis en högre marginal och vice versa. Är man medveten om dessa två komponenter är det lättare att fokusera på vad som bör förbättras för att uppnå en högre räntabilitet. I de fall där omsättningshastigheten är hög bör vikt läggas på att öka marginalen och vice versa, för att på så sätt få störst effekt på räntabiliteten. Vinstmarginalen förbättras genom att se över rörelsens kostnader i resultaträkningen. Finns där något som kan ändras eller undvikas för att höja vinstmarginalen i verksamheten? Kapitalomsättningshastigheten beror av storleken på balansomslutningen i balansräkningen. Här kan man se över sina tillgångar för att identifiera vad som kan effektiviseras. En låg omsättningshastighet beror på ett ineffektivt utnyttjande av tillgångar.