5 vanliga frågor kring räkenskapsår

Vad ska man tänka på när man väljer räkenskapsår? Går det att förlänga eller förkorta och när måste inkomstdeklarationen lämnas in? Anders Larsson, revisor på PwC, reder ut fem vanliga funderingar kring räkenskapsår.

Vad är ett räkenskapsår?

Den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning kallas räkenskapsår. Oftast omfattar räkenskapsåret 12 månader, men räkenskapsåret kan under vissa förutsättningar förlängas eller förkortas (se mer om förlängda och förkortade räkenskapsår nedan).

I Sverige är det fortfarande mest förekommande att räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret och sträcker sig från den 1 januari till den 31 december. Finansbolag, försäkringsbolag, enskilda firmor och handelsbolag med fysisk person som delägare saknar möjligheten att välja brutet räkenskapsår och måste därmed använda 31 december som slutet för sitt räkenskapsår.

Vad är ett brutet räkenskapsår?

Även ett brutet räkenskapsår omfattar vanligen tolv månader. Skillnaden är att det inte följer kalenderåret. Det brutna räkenskapsåret måste alltid börja med första dagen i en månad och avslutas med sista dagen månaden innan, exempelvis kan ett brutet räkenskapsår börja den 1 maj och avslutas den 30 april.

Vad ska man tänka på när man väljer räkenskapsår?

Tänk på att räkenskapsåret bör passa in med verksamhetens naturliga säsonger. För ett skiduthyrningsföretag i Sverige kan det anses mindre lämpligt att använda sig av kalenderår som räkenskapsår eftersom då bryter räkenskapsåret mitt i säsongen. Om räkenskapsåret bryter mitt i skidsäsongen kan det försvåra för bolaget att jämföra hela säsonger mot varandra. Därmed lämpar det sig bättre att använda ett brutet räkenskapsår så att räkenskapsåret täcker hela skidsäsongen.

Det är även bra att ha i åtanke när bolaget kommer att ha sina naturliga låg- och högsäsonger. Detta beror på att i samband med räkenskapsårets slut måste man lägga ner tid på exempelvis inventeringar av varulager och bokslutsarbete. Därmed är det mer fördelaktigt för företaget att välja ett räkenskapsår som avslutas i samband med lågsäsongen för att minska arbetsbördan under högsäsongen. Om vi återkommer till exemplet med skiduthyrningsföretaget så kan ett bokslutsarbete bli betydligt mer omfattande ifall räkenskapsåret slutar mitt i högsäsongen. I samband med ett årsbokslut måste bolaget exempelvis periodisera samtliga intäkter och kostnader till den perioden som de faktiskt hör hemma. Om skiduthyrningsföretaget istället använt sig av ett räkenskapsår som slutar mitt i sommaren bör bokslutsarbetet vara betydligt enklare. Exempelvis finns det mer transaktioner som är aktuella för periodisering under högsäsongen än under lågsäsongen.

För fåmansbolag är det även lämpligt att ta hänsyn till sina privata rutiner. Om du som egenföretagare varje år reser till solen under perioden december till januari kan det vara lämpligt att välja ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderår, och istället välja ett räkenskapsår som ger dig möjlighet att aktivt delta i bokslutsarbetet i så nära anslutning som räkenskapsårets avslutande som möjligt.

När kan man förlänga/förkorta räkenskapsåret?

Det finns två tillfällen när man tillfälligt kan använda sig av ett förlängt eller förkortat räkenskapsår. Dessa två tillfällen är när man antingen

• byter från en typ av räkenskapsår till en annan
• eller när man startar ett nytt bolag.

För nystartade bolag finns det två alternativ, antingen väljer man att använda ett förkortat räkenskapsår som sträcker sig från den dag då Bolagsverket registrerar bolaget fram till den sista dagen av de räkenskapsår man valt att använda. Det andra alternativet är att man väljer att använda ett förlängt räkenskapsår. Vid förlängda räkenskapsår börjar räkenskapsåret den dag då Bolagsverket registrerar bolaget men kan sträcka sig upp till maximalt 18 månader. Detta betyder att om du bildar ett bolag den 1 juli 2021 och bolagets räkenskapsår ska sammanfalla med kalenderår så finns det två alternativ. Antingen kan man använda ett förkortat räkenskapsår och då blir räkenskapsårets sista dag 31 december 2021. Eller så kan du använda ett förlängt räkenskapsår och då blir räkenskapsårets sista dag istället 31 december 2022. Men ifall du istället bildar bolaget 30 juni 2021 och väljer kalenderår som räkenskapsår måste du välja ett förkortat räkenskapsår eftersom ett förlängt räkenskapsår får sträcka sig maximalt 18 månader.

När måste man lämna in sin inkomstdeklaration vid brutna räkenskapsår?

För inkomstdeklaration 2 erbjuder Skatteverket fyra olika sista inlämningsdatum för att undkomma förseningsavgift.

• Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna januari till april ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 november (1 december digitalt).
• Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna maj eller juni ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 15 december (15 januari digitalt).
• Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna juli eller augusti ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 mars (1 april digitalt).
• Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna september till december ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 juli (1 augusti digitalt).

Detta innebär att ditt val av räkenskapsår bestämmer hur lång tid du har på dig att lämna in inkomstdeklarationen. Ifall du väljer ett räkenskapsår som avslutas 30 juni har du endast 5 månader och 15 dagar från räkenskapsårets sista dag tills din inkomstdeklaration skall vara inlämnad. Om du istället väljer att ditt räkenskapsår avslutas 31 januari eller 30 september har du hela 9 månader på dig att lämna in inkomstdeklarationen. Detta får dock inte förväxlas med Årsredovisningslagens bestämmelser om att en färdigställd och underskriven årsredovisning skall lämnas in till bolagsverket senast 7 månader efter räkenskapsårets utgång.