Regelverk ökar kraven på företagens arbete med mänskliga rättigheter

Ny internationell hållbarhetslagstiftning med fokus på mänskliga rättigheter ställer rigorösa krav på svenska bolag. Här redogör vi för lagarna och vad du som företagare bör känna till.

Mänskliga rättigheter och företags skyldigheter

Bolags ansvar för hållbart företagande i allmänhet, och mänskliga rättigheter i synnerhet, blir allt mer reglerat i olika lagstiftningar. Från att ha varit frivilliga ramverk har företags ansvar kring mänskliga rättigheter utvecklats till formella lagkrav och en fråga om konkurrenskraft i globala värdekedjor. Bolag behöver idag förstå, ta ansvar för och hantera sin påverkan på människor och samhället. Det måste göras både i den egna verksamheten men också i hela värdekedjan, vilket innebär från brytning av råmaterial via leverantörer till slutkund. Den nya kravställningen är omfattande och kommer att kräva att det finns robusta processer och verktyg.

Fyra lagar om mänskliga rättigheter

ESG-arbete pågår för fullt över hela världen och några marknader och länder ligger i framkant genom hårdare lagstiftning som ålägger företag och organisationer att arbeta mer effektivt med hållbarhetsfrågorna. På kort tid har fyra lagar som berör mänskliga rättigheter (S:et i ESG) trätt i kraft och det är viktigt att du som har affärer med företag inom EU och Norge känner till hur du påverkas av dessa lagar.

Här följer en beskrivning av lagarna:

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)

Träder i kraft i maj 2024. Omfattar företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. De stora bolagen som träffas kommer också ställa krav på sina leverantörer att upprätthålla samma process och styrning. Lagen leder därför till en supply chain-effekt där leverantörernas konkurrenskraft kommer att mätas i hur väl de etablerat sin due diligence.

CSDDD ställer krav på bolagen att implementera och kommunicera sin kontinuerliga due diligence-process för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Direktivet är inte begränsat till transparens, utan innebär krav på företags beteende och agerande. Företag behöver bland annat implementera en due diligence-policy, vidta åtgärder för att identifiera, förebygga och mildra faktisk och potentiell negativ påverkan samt följa upp och vara beredda att ge gottgörelse. 

Sverige har två år på sig att införa direktivet i nationell lagstiftning, efter att direktivet antagits av EU. 

Minimum Safeguards i EU-taxonomin

Trädde i kraft 1 januari 2022. Omfattar bolag på en reglerad marknad inom EU som har mer än 500 anställda. 

EU:s befintliga taxonomiförordning har nu kompletterats med Minimum Safeguards som bland annat intensifierar arbetet med mänskliga rättigheter. En ekonomisk verksamhet kan endast betraktas som taxonomi-anpassad om den uppfyller skyddsåtgärder för att respektera och stärka mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Detta innebär att företag måste genomföra due diligence (“tillbörlig aktsamhet”) för att undvika negativ påverkan och följa de mänskliga och arbetsrättsliga standarderna som presenteras i OECD:s riktlinjer samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles). Företagens arbete för att stärka mänskliga rättigheter ska kommuniceras i den årliga hållbarhetsrapporteringen. OBS! Minimum Safeguards gäller för samtliga EU-länder.

Åpenhetsloven

Trädde i kraft i 1 juli 2022. Omfattar företag i Norge, norska dotterbolag till svenska koncerner samt utländska verksamheter som erbjuder varor och tjänster i Norge och som är skattskyldiga i landet, och som uppfyller minst två av tre kriterier:

• Försäljningsintäkter på 70 miljoner Norska kronor (NOK)
• Balansomslutning på 35 miljoner Norska kronor (NOK)
• 50 eller fler anställda.

Norges nya lagstiftning Åpenhetsloven, (Norwegian Transparency Act), innebär att företag nu måste identifiera och bedöma sina risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i hela värdekedjan, samt införa åtgärder för att hantera dessa; även svenska företag som gör affärer med norska företag berörs. Här ingår rapporteringskrav och skyldighet att lämna ut information om due diligence-arbetet inom tre veckor om externa aktörer kräver det.

Tysklands Supply Chain Due Diligence Act

Trädde i kraft den 1 januari 2023. Vilka omfattas? 

• Från 1 januari 2023:  Företag hemmahörande i Tyskland med över 3 000 anställda, eller utländska företag med filialkontor i Tyskland där minst 3 000 personer är anställda
• Från 1 januari 2024:  Företag hemmahörande i Tyskland med över 1 000 anställda, eller utländska företag med filialkontor i Tyskland där minst 1 000 personer är anställda

Lagen heter Lieferkettensorgfaltspflichtengesetz (LkSG) på tyska och kräver att företag har en process på plats för att identifiera, förhindra och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. I lagkraven ingår även årlig rapportering. 

Processen ska vara effektiv och förankras i alla relevanta affärsområden. Följande delar ska ingå:

1. Etablera ett riskhanteringssystem 
2. Utse en ansvarig för due diligence-arbetet
3. Utföra regelbundna riskanalyser för att identifiera och utvärdera risker
4. Anta en policy om mänskliga rättigheter och miljö
5. Arbeta aktivt för att förebygga risker
6. Vidta åtgärder för att förhindra, begränsa och avbryta kränkningar
7. Inrätta processer för att hantera klagomål
8. Genomföra due diligence med avseende på risk hos indirekta leverantörer
9. Dokumentera och årligen rapportera om företagets due diligence-arbete

Mänskliga rättigheter - inte bara regelefterlevnad

Att området mänskliga rättigheter blir mer och mer prioriterat märks inte minst genom alla internationella lagar och regelverk som implementeras. Lagstiftningen kommer också indirekt att påverka flera led i leverantörskedjan då företag som omfattas av lagen är skyldiga att se till att kraven efterlevs hos sina leverantörer. Men mänskliga rättigheter handlar inte bara om regelefterlevnad. Med ett effektivt arbete med mänskliga rättigheter kan du uppnå starka konkurrensfördelar då dina kunder, investerare och allmänheten förväntar sig att du tar dessa frågor på allvar. 

Vill du veta mer? Läs om mänskliga rättigheter och kontakta oss på PwC så hjälper vi dig.