Regelverk ökar kraven på företagens arbete med mänskliga rättigheter

Ny internationell hållbarhetslagstiftning med fokus på mänskliga rättigheter ställer rigorösa krav på svenska bolag. Här redogör vi för lagarna och vad du som företagare bör känna till.

I en alltmer globaliserad värld blir företagens ansvar för mänskliga rättigheter mer och mer centralt. Det handlar inte längre bara om att minska risker för varumärket och att vara en aktör som bidrar till ett hållbart och rättvist samhälle – det är också del av rådande och kommande lagstiftning. För företag som vill växa långsiktigt och bygga hållbara relationer med både kunder, investerare och samhällen är det därför avgörande att integrera riskbedömningar kopplat till mänskliga rättigheter i relevanta affärsområden. Detta kan involvera både medarbetarstrategin och/eller inköpsstrategin beroende på hur er verksamhet ser ut.  

För att navigera denna komplexa verklighet har det sedan länge funnits ramverk och riktlinjer som hjälper företag att ta ansvar. Bland dessa har OECD riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) har blivit tydliga (hittills frivilliga) riktmärken. Dessa internationella ramverk ligger till grund för flera nya lagstiftningar inom EU, som Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), minimiskyddsåtgärder inom EU-taxonomin och den norska åpenhetsloven. Nedan ger vi en översikt av vad dessa lagar innebär, vilka som omfattas och vilken påverkan de har. 

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) 

• Omfattar företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro* 
• Trädde i kraft på EU-nivå i juli 2024  
• Ska införlivas i svensk lag senast 26 juli 2027 
• Börjar gälla för bolag 26 juli 2028 eller 2029 beroende på bolagets storlek 

* Under förhandling i det så kallade omnibusförslaget som presenterades av EU-kommissionen i februari 2025. Förhandlingar om förslaget berör bland annat höjda gränsvärden för vilka bolag som omfattas, förändringar hur långt ner i leverantörsled riskutvärderingar ska utföras och lättnader kopplat till krav på intressentengagemang.  

CSDDD ställer krav på bolag att implementera och kommunicera sin kontinuerliga due diligence-process för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Direktivet är inte begränsat till transparens, utan innebär krav på företags beteende och agerande. Företag behöver bland annat implementera en due diligence-policy, vidta åtgärder för att identifiera, förebygga och mildra faktisk och potentiell negativ påverkan samt följa upp och vara beredda att ge gottgörelse.  

Konsekvens vid överträdelse 

Juridiska konsekvenser kan innebära böter (summa ej fastställd, men maximala gränsen för böter får inte vara mindre än fem procent av bolagets globala nettoomsättning). Överträdelser kan också innebära skadat anseende hos bolaget och förlorat intressentförtroende. 

Införlivning i svensk rätt 

Eftersom CSDDD är ett EU-direktiv måste direktivet implementeras i svensk lag innan det börjar gälla. Detta arbete leds av en särskild kommitté som bland annat ska ta ställning till vilken eller vilka myndigheter som bör vara tillsynsmyndighet. Kommittén ska redovisa sitt arbete senast 16 december 2025.  

Minimiskyddsåtgärderna i EU-taxonomin 

• Syftet med EU-taxonomin (även kallad taxonomiförordningen) är att dirigera investeringar från verksamheter med negativ miljöpåverkan till bolag med en hållbar verksamhet* 
• Taxonomiförordningen kompletterar kraven på upplysningar i andra regelverk och berör på så sätt de företag som omfattas av dessa, till exempel CSRD och SFDR  
• Till exempel ska företag som har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport även redovisa i vilken utsträckning företagets verksamheter omfattas av och är i linje med EU:s taxonomi

* För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet (minimiskyddsåtgärderna) 
 
EU:s befintliga taxonomiförordning har kompletterats med miniminskyddsåtgärderna som bland annat ställer krav på företags arbete med mänskliga rättigheter. Detta innebär att en ekonomisk verksamhet endast betraktas som förenlig med taxonomiförordningen om företaget kan påvisa att den inte har negativ påverkan på mänskliga rättigheter, antikorruption, skattefrågor och rättvis konkurrens. För att kunna påvisa detta ska företag bland annat ha policys och processer för due diligence i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och UNGP. 

Konsekvens vid överträdelse 

Ett företag som säger sig följa minimiskyddsåtgärderna men inte kan bevisa det i praktiken riskerar att bryta mot reglerna om hållbarhetsrapportering och kan därmed bli föremål för tillsyn, sanktioner eller böter från tillsynsmyndigheter. Det kan också leda till rättsliga tvister om bristande transparens eller vilseledande information till investerare. Företag som väljer att inte rapportera förenlighet med EU-taxonomin kan få försämrad tillgång till kapital.  

Åpenhetsloven 

Trädde i kraft i juli 2022. Omfattar företag i Norge, norska dotterbolag till svenska koncerner samt utländska verksamheter som erbjuder varor och tjänster i Norge och som är skattskyldiga i landet, och som uppfyller minst två av tre kriterier: 

• Försäljningsintäkter på 70 miljoner norska kronor (NOK) 
• Balansomslutning på 35 miljoner norska kronor (NOK) 
• 50 eller fler anställda. 

Norges lagstiftning åpenhetsloven (Norwegian Transparency Act), innebär att företag precis som i CSDDD och minimiskyddsåtgärderna måste identifiera och bedöma sina risker samt negativa påverkan på mänskliga rättigheter och införa åtgärder för att hantera dessa. Lagen omfattar också rapporteringskrav och skyldighet att lämna ut information om due diligence-arbetet inom tre veckor om externa aktörer begär det. Konsumenter har dessutom möjlighet att tipsa norska konsumentombudsmannen om de misstänker att ett företag inte följer lagen.  

Konsekvens vid överträdelse 

Avgift i form av tillsynssanktioner och lagbrottssanktioner. Likt ovan nämnda regleringar kan detta också leda till skadat anseende och förlorat förtroende hos intressenter.  

Tillsynsmyndighet: Forbrukertillsynet (Norska Konsumentverket) 

Mänskliga rättigheter - inte bara regelefterlevnad 

Att området mänskliga rättigheter blir alltmer prioriterat märks inte minst på den regulatoriska fronten. Men mänskliga rättigheter handlar inte enbart om regelefterlevnad - ett effektivt arbete kan ge företag bättre tillgång till kapital, minskade ryktesrisker och färre störningar i leverantörsled. Inte sällan är kränkningar av mänskliga rättigheter och brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor sammanflätade med andra problem som kopplar till kvalitet, leveranssäkerhet mm. 

Vi på PwC stöttar företag att hantera mänskliga rättigheter genom: 

• Regulatorisk analys: hur ditt bolag omfattas och påverkas av ovan nämnda regelverk 
• Gapanalys: hur väl ditt bolags nuvarande verksamhet står sig i förhållande till identifierade regulatoriska krav 
• Utformning av handlingsplan: identifiering och prioritering av åtgärder som bör tas för att säkerställa efterlevnad 
• Implementering av åtgärder för att säkerställa efterlevnad: utformning och implementering av människorättspolicy och uppförandekod för leverantörer, hållbarhetskriterier och uppföljning av leverantörer samt vägledning och granskning av rapportering. 

Vill du veta mer? Kontakta oss på PwC så hjälper vi dig.