Behöver ditt företag rapportera i enlighet med EU:s taxonomi?

Vilka företag ska tillämpa EU:s gröna taxonomi och hur hänger taxonomin ihop med kommande krav på rapportering enligt EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD? Det är några av de frågor som vi ger svar på här.

För att svenska företag i dagsläget ska vara skyldigt att lämna en hållbarhetsrapport enligt den svenska Årsredovisningslagen ska två av tre av nedan gränsvärden vara uppfyllda två år i rad, det vill säga det ska vara “stort”:

• Medelantalet anställda i företaget är fler än 250
• Balansomslutning är mer än 175 miljoner kronor
• Nettoomsättning är mer än 350 miljoner kronor.

I hållbarhetsrapporten beskriver företaget sin affärsmodell, de policies som företaget tillämpar inom fem områden: miljö, personal, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption, resultat av policies, väsentliga risker samt resultatindikatorer.  

Om företaget är av allmänt intresse*, det eller dess koncern är stort samt det eller koncernen har över 500 anställda i genomsnitt ska företaget dessutom rapportera enligt kraven i EU:s gröna taxonomi. Denna förordning är en viktig del i ambitionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050. 

*företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, banker och kreditmarknadsföretag, vissa värdepappersbolag och försäkringsföretag.

Om ditt företag verkar i en sektor där taxonomin inte tillämpas innebär inte det att ni därmed inte är “gröna” eller att det är mindre viktigt att ni arbetar utifrån kriterierna. Om vi ska lyckas med klimatmålen behöver så många som möjligt vara med och bidra. Att rapportera i enlighet med taxonomin kan även blir en kvalitetsstämpel och konkurrensfördel som en positiv “bieffekt”.
Mikael Scheja, redovisningsspecialist PwC

Förmå företag att ställa om

För att EU:s miljöambitioner ska kunna nås är tanken att förmå företag att ställa om och bedriva aktiviteter och göra investeringar som strävar efter att uppnå målen. Genom att rapportera om i vilken mån detta sker är förhoppningen att investeringar styrs mot det som betraktas som hållbart. För närvarande kan företag sträva mot målet att antingen begränsa den egna påverkan på klimatet eller hjälpa andra att göra det eller sträva mot att anpassa sig till klimatförändringar. (Se de sex miljömålen nedan).

Om företaget utför aktiviteter eller investeringar inom de sektorer av ekonomin som har störst behov av omställning för att nå hållbarhet säger man att det är tillämpligt, exempelvis är företag inom transport, fastigheter och energiproduktion till stor del tillämpliga. För att se om företaget är inom tillämpningsområdet behöver man göra en kartläggning. Det är många företag som inte bedriver någon större andel av sin verksamhet inom tillämpliga områden och som därmed får tämligen liten tillämplighet i sin rapportering. 

De sex miljömålen enligt EU:s gröna taxonomi, varav de två översta tillämpas idag

1. Begränsning av klimatförändringarna
2. Anpassning till klimatförändringarna 
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi, inklusive förebyggande av avfall och ökad användning av sekundära råmaterial
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
6. Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem

Vad ska man konkret göra som företag?

Det är ett gediget arbete de företag som omfattas av taxonomin ska göra, och en framgångsfaktor i detta är att flera enheter inom företaget arbetar tillsammans, till exempel hållbarhet, finans, kommunikation och legala avdelningar. Det som ska göras är bland annat:

• Mappa alla aktiviteter företaget gör som är kopplade till omsättningen eller era investeringar för att se om de kan bidra till de två översta målen ovan, det vill säga kontrollera om ni har tillämpliga aktiviteter. I bilagor till en delegerad rättsakt till taxonomiförordningen finns tillämpliga sektorer och aktiviteter beskrivna. 
• Om vi har tillämpliga aktiviteter, är de förenliga med miljömålen? Förenlighet innebär att man möter vissa kriterier. 
• Om vi har tillämpliga och dessutom förenliga aktiviteter ska vi räkna ut hur mycket av omsättning, kapitalinvesteringar (Capex) och underhållsinvesteringar (Opex) som är tillämpligt och förenligt. 

Tre delar som måste göras för att bedöma om företagets tillämpliga aktiviteter är förenliga: 

• De miljötekniska kriterierna, “väsentligt bidrag” - som hjälper till att nå målen.
• Säkerställa att inte aktiviteterna inom ramen för miljömål 1 eller 2 (begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar) skadar de övriga fem målen.
• Kartlägga sina minimum social safeguards enligt UNGP och OECD:s riktlinjer.

Det är bara tillämpliga aktiviteter som möter alla tre punkterna ovan som kan rapporteras som förenliga. 

Räkna ut KPI:er 

När du kommit så långt är det slutligen dags att räkna ut tre KPI:er. Dessa är 

• Omsättning
• Investeringar (Capex)
• Drift- och underhållskostnader (Opex).

Det ska sägas att Opex är ett lite lurigt begrepp. Det är nämligen inte företagets vanliga driftskostnader som avses. Snarare skulle man kunna säga att det är investeringar som inte aktiveras i balansräkningen utan kostnadsförs: underhåll och reparationer, byggnadsrenovering, korta hyresavtal och forskning- och utvecklingskostnader.

KPI:erna beräknas genom att räkna ihop sina totala omsättning, Capex och Opex och fördela den på tillämpliga och förenliga aktiviteter. Då får man en kvot, ett procenttal som anger hur stor andel av till exempel omsättningen som är tillämplig och hur stor andel som är förenlig med ett miljömål.

När börjar nya CSRD-direktivet användas?

CSRD, som ersätter NFRD, är ett nytt direktiv där målet är att hållbarhetsredovisningen ska hålla samma nivå som den finansiella rapporteringen. Med CSRD-direktivet, som står för Corporate Sustainability Reporting Directive, kopplas frågor inom ESG till såväl affärsmodell och strategi. Dessutom ökar kraven på standardiserad och jämförbar data och kvalitativ information avsevärt genom nya EU-standarder för hållbarhetsredovisning, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Hållbarhetsredovisningen ska ingå i förvaltningsberättelsen och det är krav på viss revision, så kallad översiktlig granskning.

CSRD-direktivet kommer införas successivt från och med räkenskapsåret 2024. Att det implementeras stegvis gör att företag har utrymme för att förbereda sig. Men tiden går fort och det är ofta ett stort arbete som krävs, rekommendationen är att börja nu.