‹ Tillbaka till artiklarna
Företag som vill etablera sig utomlands har många frågor att ta ställning till. En av de viktigaste är förstås vilken legal form det nya företaget ska ha. Valet står oftast mellan att starta en filial eller ett dotterbolag. Men vilket ska man egentligen välja? Vi går igenom för- och nackdelar med de olika alternativen.
Filial räknas som en del av det svenska bolaget
Om ett svenskt bolag väljer att etablera sig i form av en filial i ett annat land så räknas det inte som en egen juridisk person utan som en del av det svenska bolaget. Filialens inkomster ska därför beskattas av bolaget i Sverige men kommer i många fall uppfylla definitionen av fast driftställe i det land där filialen bildas, enligt de interna regler som gäller där. Det innebär att bolaget också kommer att bli skattskyldig i det andra landet för de inkomster som kan hänföras till filialen.
Ett exempel på det är om ett svenskt klädmärke bildar en filial i ett annat land i form av en butik från vilken de bedriver försäljning så kan intäkter och kostnader som hänför sig till butiken komma att beskattas i den staten.
Risk för dubbelbeskattning med filial
För att undvika dubbelbeskattning i de här fallen har Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal med flertalet stater vilka fördelar beskattningsrätten. Dubbelbeskattningsavtalen ser ut på olika sätt men bygger i de flesta fall på ett modellavtal som OECD tagit fram. Det vanligaste sättet att undvika dubbelbeskattning är att det svenska bolaget får räkna av skatten som är betald i filial-landet. Låt oss ta ett förenklat exempel:
Butik AB har en filial i Danmark som under året tjänar 100. Filialen redovisar vinsten i sin danska deklaration och betalar dansk bolagsskatt på 22. Vinsten på 100 redovisas även i den svenska deklarationen vilket innebär en skatt på 21,4. Från den svenska skatten 21,4 avräknas dansk skatt. Butik AB kommer därmed att betala 22 i skatt i Danmark och 0 i skatt i Sverige.
Utöver skattesituationen bör man också ha i åtanke att en filial i många fall behöver ha egen bokföring och en revisor. Man behöver också ha koll på vilka olika regler som gäller i det aktuella landet, till exempel om man anställer personal.
Utländskt dotterbolag kan skydda moderbolaget bättre
Till skillnad mot en filial så är ett utländskt dotterbolag en egen juridisk person. Denna legala form kan i vissa fall vara en fördel för att skapa ett skal runt den utländska verksamheten varigenom man minskar risken för det svenska bolaget om det skulle hända något oförutsett. Ett bolag är i normalfallet ett eget skattesubjekt och dotterbolagets inkomster ska därför tas upp enligt reglerna som gäller i den stat den finns i.
Eftersom det i dessa fall handlar om två olika bolag är det viktigt att alla transaktioner dem emellan är marknadsmässiga. Syftet är att man inte ska kunna överföra vinster på obehörigt sätt mellan länderna.
Finansiering av dotterbolag
Det finns olika sätt för ett bolag att finansiera ett dotterbolag och ett vanligt sätt att göra det är genom lån. Om moderbolaget lånar pengar till dotterbolaget är det viktigt att dotterbolaget betalar en marknadsmässig ränta. Man behöver också känna till vilka ränteavdragsbegränsningar som finns i den andra staten eftersom dotterbolaget kommer ha en räntekostnad de vill göra avdrag för.
Skulle dotterbolaget låna pengar till moderbolaget är det på samma sätt viktigt att känna till Sverige har infört nya ränteavdragsbegränsningar från och med i år. Då är det dessutom bra att ha koll på bolagsrättsliga regler om värdeöverföringar och vinstutdelning.
Oavsett hur du väljer att strukturera din verksamhet så finns vi på PwC här för att hjälpa till om du har funderingar kring hur reglerna kommer att påverka dig och ditt bolag.
Lämna en kommentar