Vad kan vi lära oss av världens bästa pensionssystem?

Sveriges pensionssystem har tappat ytterligare en placering i konsultbolaget Mercers globala pensionsstudie och hamnar på nionde plats av de 47 länder som ingick i studien 2023. Nederländerna ligger högst i rankingen och anses därmed ha det bästa pensionssystemet i världen. Vad gör det nederländska systemet så bra och vad kan Sverige lära av det?

I vår tidigare artikel fokuserade vi på arbetsgivarens bidrag till bättre pensionsinkomster. I den här artikeln sammanfattar vi likheterna och skillnaderna mellan de svenska och nederländska pensionssystemen och ger fyra förslag till förbättringar i det svenska systemet. Förslagen är utformade för att kunna leda till ett mer ett hållbart, kostnadseffektivt och jämställt pensionssystem.

Läs också: Det svenska pensionssystemet halkar efter - fem tips till arbetsgivare

Båda pensionssystemen består av tre pelare: statlig pension, tjänstepension och individuell pension. Den statliga pensionen i Sverige är inkomstrelaterad, medan den nederländska statliga pensionen ger en schablonmässig pension för alla. I Sverige deltar merparten av de anställda i en obligatorisk tjänstepensionsplan enligt kollektivavtal, medan majoriteten av de anställda i Nederländerna omfattas av en obligatorisk branschomfattande pensionsplan. Båda länderna har både förmåns- och avgiftsbestämda tjänstepensionsplaner, men det finns en tydlig trend mot avgiftsbestämda planer. Båda länderna har också höjt pensions- eller riktåldern för statlig pension och i vissa fall även tjänstepension. 

Det bästa pensionssystemet i världen är för närvarande föremål för stora reformer 

Det nederländska pensionssystemet är dock föremål för stora reformer som syftar till att göra det mer hållbart, kostnadseffektivt och jämställt. Reformen kommer bland annat att innebära att samtliga tjänstepensionsplaner måste ändras till avgiftsbestämda (förmånsbestämda planer kommer inte längre att vara tillåtna efter 1 januari 2028) samt att redan intjänade pensionsförmåner konverteras till avgiftsbestämda pensionsplaner och att avsättningen blir oberoende av ålder och mer anpassad till den ekonomiska utvecklingen. Reformen har dock mött motstånd från vissa grupper som anser att den innebär ett intrång i deras äganderätt över sina intjänade förmåner då man i det nya systemet går bort från en pension med garantier. 

Är det då relevant att titta på det så kallade bästa pensionssystemet i världen om Nederländerna känner behov av att göra stora förändringar i sitt system? Studien av Mercer har tagit reformen i beaktande och har kommit till slutsatsen att även med dessa förändringar så är det nederländska pensionssystemet, med stöd av en stark tillgångsbas och sund reglering, förmånligt.

Vad kan vi lära oss av det nederländska pensionssystemet?

Utifrån skillnaderna mellan de svenska och nederländska pensionssystemen har vi listat några aspekter som skulle kunna förbättra det svenska systemet. Förslagen är utformade för att kunna leda till ett mer hållbart, kostnadseffektivt och jämställt pensionssystem.

1. Ge anställda mer flexibilitet att göra ytterligare frivilliga avsättningar till sin tjänstepension
   Det nederländska pensionssystemet erbjuder mer flexibilitet för anställda att göra ytterligare frivilliga avsättningar till sin tjänstepension (andra pelaren) genom att avstå en del av bruttolönen. Samma möjlighet finns i Sverige, men det är inte fördelaktigt för anställda med lägre löner eftersom det kan påverka den statliga pensionen och även sjuk-, föräldraledighets- och andra sociala förmåner negativt. Det finns därmed utrymme till förbättringar i det svenska systemet då bruttolöneväxling i nuläget enbart bör erbjudas till anställda med högre löner.
   
   
2. (Åter)införa skattelättnader för individuellt pensionssparande 
   Det nederländska pensionssystemet ger individer möjlighet att bygga upp pension i en individuellt arrangerad pensionsprodukt (tredje pelaren). Dessa pensionsprodukter får samma skattemässiga behandling som tjänstepensionsplaner (andra pelaren), vilket innebär att individuella avgifter är föremål för skattelättnader upp till en viss gräns. En möjlig lösning i Sverige är att (åter)införa skattelättnader för privat sparande till pension (tredje pelaren), vilket skulle ge individen bättre förutsättningar och en uppmuntran att bygga upp ett tillräckligt pensionssparande.
   
   
3. Inför löntagaravgifter i svenska pensionsplaner
   I det nederländska pensionssystemet betalar både arbetsgivare och anställda avgifter till tjänstepensionen (andra pelaren). I Sverige är det endast arbetsgivaren som betalar avgifter till tjänstepensionen, även om vissa arbetsgivare erbjuder möjligheten till bruttolöneväxling. Införandet av löntagaravgifter i svenska tjänstepensionsplaner skulle kunna leda till en högre pensionsnivå för anställda och/eller ett mer överkomligt och hållbart pensionssystem i allmänhet. Införandet av en obligatorisk löntagaravgift är en mer strukturerad form av löneväxling, men som ur ett svenskt perspektiv skulle behöva utvecklas för att det ska vara gynnsamt för alla anställda oavsett lönenivå. En form av löntagaravgift finns dock i viss mån redan i företag med kollektivavtal med hänsyn till flexpension/deltidspension som finansieras av löneutrymmet i avtalet.
   
   
4. Säkerställ en rättvis fördelning av pension vid skilsmässa
   I det nederländska pensionssystemet har båda parter i en skilsmässa rätt till hälften av den tjänstepension som har intjänats under äktenskapet. I Sverige inkluderas vanligtvis inte tjänstepension vid bodelning, endast den privata pensionen (tredje pelaren) ingår. Införandet av en lika-delning, eller annan uppdelning för tjänstepension, skulle skydda båda parters intressen och potentiellt kunna undvika situationer där individer får en otillräcklig pension efter en skilsmässa. 

I den här artikeln har vi utforskat likheterna och skillnaderna mellan de svenska och nederländska pensionssystemen och givit fyra förslag till förbättringar i det svenska systemet. Båda pensionssystemen anses robusta och i de flesta fall ger pensionärer en tillräcklig inkomst, men det finns utrymme för förbättringar. Vi anser att förändringar skulle kunna bidra till ett mer ett hållbart, kostnadseffektivt och jämställt pensionssystem i Sverige.

Artikeln är skriven av Hanna Johansson och Lillianne Harrysson från PwC i Sverige tillsammans med Martijn de Vetten från PwC i Nederländerna.