Social hållbarhet på allas agenda - panel i Almedalen

Panel om social hållbarhet ‹ Tillbaka till artiklarna

Sverige ligger i framkant när det gäller grön omställning, men hur är det egentligen ställt med den sociala dimensionen av hållbarhet? I en panel med representanter för både näringslivet och civilsamhället diskuterades nya krav på bolagens ansvar att ha processer på plats för att tydligt visa vad som görs och vilken ambition som finns i relationen till anställda, anställda i leverantörskedjan, mot kunder och slutanvändare samt relationen till lokalsamhället och civilsamhället.

En tydlig åsikt var att frågor som rör de sociala utmaningarna i omställningen mot ett mer hållbart samhälle ofta är komplexa och kräver samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och den idéburna sektorn. Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Röda Korset, konstaterade att ur ett svenskt perspektiv har mycket hänt när det gäller samverkan mellan olika aktörer. Den här utvecklingen är nödvändig eftersom de offentliga verksamheterna inte kan lösa alla utmaningar själva utan kreativa samarbeten. Det finns menar Martin och stort värde i att bygga långsiktiga relationer till näringslivet, och Röda Korset har stor fördel av det. Martin lyfte även att civilsamhället ser ett ökat intresse från investerare att placera kapital i verksamheter som bidrar positivt till systemförändring, men att den marknaden utvecklas långsamt i Sverige. Idag är det alldeles för svårt att hitta investeringsbara produkter för sociala hållbarhet, eftersom det finns för få produkter och projekt att placera och investera i.

Läs också: Hållbara investeringar med positiv påverkan på samhället

Viktigt att Sverige tar till sig nya EU-regler om "S:et"

Hanna Nelson, policychef på Oxfam, lyfte fram vikten av att Sverige tar till sig av de nya EU-regler på hållbarhetsområdet som rör arbetet med bolagens ansvar för social hållbarhet. I flera länder kommer lagstiftning på genomlysning av mänskliga rättigheter i leverantörskedjan och det är viktigt att Sverige inte kommer på efterkälken. Hanna menade att vi måste bort från tankemönstret där vi ser oss som bäst i världen på sociala frågor och att det ibland medför en tro på att saker sker av den goda viljan och att reglering därmed inte behövs. Istället ville Hanna se fler företag som vågar ta steget till att mäta, redovisa och följa upp effekterna av de egna sociala insatserna. Det krävs mod att se problem och våga agera och här var Hannas tips att inte vänta tills tydliga indikatorer finns på plats för att mäta effekten av sociala insatser utan att börja mäta i någon form, snarare än att söka efter det perfekta resultatet på en gång.

Social hållbarhet - en palett av olika delområden

Christina Båge-Friborg, hållbarhetsansvarig på SSAB, ville inte gruppera sociala frågor i en enda stor klump, utan se på social hållbarhet som en palett av olika delområden. De egna medarbetarnas säkerhet, som är det viktigaste målet för SSAB:s verksamhet, är till exempel också en social fråga, Christina lyfte också SSAB:s arbete med att rekrytera nya medarbetare med nya kompetenser i samband med företagets expansion och omställning till fossilfri tillverkning av stål i norra Sverige. Dessutom framhöll hon att SSAB ska bli tydligare med att beskriva värdet av det engagemang SSAB har i de platser i norr där det finns verksamheter. I SSAB:s amerikanska verksamhet finns erfarenhet av att beskriva det arbetet.

Centrum i miljonprogramsområden rustas upp

Atusa Rezai, hållbarhetsansvarig på Brunswick Real Estate, berättade om det nystartade Fastighetsbolaget Hemmaplan, delägt av Bonnierfastigheter, som fokuserar på att utveckla centrumområden i utsatta miljonprogramsområden som är i behov av att rustas upp. För att lyckas attrahera besökare så måste det till samarbeten både med kommunen, andra fastighetsägare men också näringsidkare, civilsamhället och medborgardialoger. På så sätt kan näringslivet bidra till att stärka det lokala livet. Hanna berättade om hur Hemmaplan försöker visa på värdet av det sociala förändringsarbetet på samma sätt som på miljöomårdet. Hållbarhetsparametrarna scope 1-3, där scope 1 är vad centrumfastigheter gör i sin egen verksamhet, scope 2 beskriver arbetet med leverantör och scope 3 närområdet.

Hållbarhetsdeklaration - ett verktyg för social hållbarhet

Vi fick också vet mer om hur Coop tar sig an social hållbarhet genom hållbarhetschefen Charlotta Szczpanowski. Här görs en uppdelning i fyra delar: medarbetare, hälsa, värdekedjor och den kooperativa idén. Coop har tiotusentals varor i sitt sortiment, som var och en innehåller mängder av ingredienser. Därför samlar Coop detaljerad information och översätter till en hållbarhetsdeklaration med risker och avtryck och som i dagsläget omfattar cirka 13 000 varor. Just hållbarhetsdeklarationen var något som Charlotta lyfte fram som konkret exempel på ett viktigt verktyg när det gäller social hållbarhet. Coop har också, tillsammans med Oxfam, gjort en due diligence rapport om leverantörskedjan rörande citrusfrukter. Avslutningsvis konstaterade Hanna Nelson att inget företag är i mål med sitt arbete inom social hållbarhet, men fler och fler har börjat förstå vikten av att få in begreppet som en del i affären.

Här kan du se hela seminariet:

 

Medverkande i panelen på PwC:s seminarium i Almedalen: Christina Båge-Friborg, EVP & Head of Sustainability, SSAB, Martin Ärnlöv, generalsekreterare, Röda Korset, Charlotta Szczpanowski, hållbarhetschef, Coop, Hanna Nelson, policychef, Oxfam, Atusa Rezai, Head of Social Sustainability, Brunswick Real Estate. Moderator: Sophie Nachemson-Ekwall, Social Sustainability Expert, PwC.

ESG: Så ska du jobba med hållbarhet

Sophie Nachemson-Ekwall

Sophie Nachemson-Ekwall

Sophie Nachemson-Ekwall är rådgivare inom social hållbarhet och finansiering och arbetar på PwC:s kontor i Stockholm. Sophie har en Phd och är Director Social and Sustainable Supply Chain. Hon arbetar tvärsektoriellt för att lyfta "S:et" i ESG för näringslivet, offentlig sektor, civilsamhället och finansmarknaden.
Kontakt: 072-88 09 377, sophie.nachemson-ekwall@pwc.com

Lämna en kommentar