Maktskifte i USA - vad innebär det för svenska företag?

Donald Trump har återigen valts till USA:s president och Republikanerna har säkrat majoritet i den 119:e kongressen. Detta innebär en betydande förändring i det politiska och ekonomiska landskapet i USA som också får effekter för Sverige. Vi sammanfattar här några av huvuddragen i Trumps ekonomiska politik och vad de innebär för svenska företag.

Som vi konstaterat tidigare står den nya administrationen inför betydande utmaningar kring att balansera tillväxt och inflation, där ekonomisk volatilitet och ett spänt geopolitiskt landskap bidrar till osäkerheten för framtiden. Trump har placerat skatte- och handelspolitik – och specifikt tullar – i centrum för en ekonomisk agenda för att skydda amerikanska jobb och främja återindustrialisering. Republikansk kontroll över både Representanthuset och Senaten medför en ökad möjlighet att driva igenom några av de mest ambitiösa delarna av skatteagendan. Samtidigt kommer den federala skulden och budgetunderskottet vara högt på agendan för republikanerna.

Läs också: USA:s skattepolitik i fokus inför presidentvalet 2024

Skattepolitik: Sänkta bolagsskatter 

2025 är ett kritiskt år för skattelagstiftning, där viktiga delar av Tax Cuts and Jobs Act (TCJA) upphör vid slutet av året. Utan åtgärd leder det till skattehöjningar för i princip alla privatpersoner och företag. Trump och ledande republikaner har signalerat att de vill förlänga eller göra TCJA:s skattesänkningar permanenta.

Bland de i övrigt mest framträdande förslagen i Trumps agenda är en sänkning av den federala bolagsskatten från 21 procent till 15 procent för företag som producerar varor i USA. Den amerikanska bolagsskatten sänktes markant 2018 i samband med TCJA, men inräknat genomsnittliga delstatliga inkomstskatter (25.8 procent) är den fortfarande högre än OECD:s genomsnitt (23.7 procent). 

Ledande republikaner har signalerat att man avser att tillämpa ett så kallat budgetförlikningsförfarande, som innebär att skatteändringar kan antas med enkel majoritet i Senaten. Sådana åtgärder måste antingen vara finansierade eller tidsbegränsade. Det finns olika åsikter inom republikanerna om budgetutrymmet och givet knappa marginaler i Kongressen är det inte osannolikt att detta kan bli föremål för kompromisser. 

Effekter för svenska företag

Sänkta bolagsskatter gynnar svenska företag med närvaro i USA och kan skapa nya möjligheter för tillväxt och expansion i USA framöver. Det gynnar framförallt kapitalintensiv industri där det kan frigöra kapital för nödvändiga investeringar och omställningar inom exempelvis teknologi och hållbarhet. Givet den nuvarande osäkerheten kring stödet i Kongressen kommer det sannolikt dröja till andra halvan av 2025 innan det finns större klarhet kring resultatet i förhandlingarna.

Handelspolitik: Protektionism och tullar

Trump har föreslagit tullar på 10-20 procent för all import av utländska varor och en 60 procent tull på import från Kina. För fordonsimport från Mexiko har han lyft möjligheten att införa tullar på 100 procent till 200 procent. 

Trump har tidigare visat en vilja att ompröva långvariga handelsavtal. Exempelvis omförhandlades North American Free Trade Agreement (NAFTA) och ersattes med United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA) under den förra mandatperioden. USMCA ska ses över 2026 och handel med Kanada och Mexiko kommer därför, parallellt med Kina, sannolikt prioriteras under det kommande året.

Presidenten har viss makt att införa tullar utan kongressens godkännande, bland annat för att bemöta så kallade orättvisa handelsmetoder. En enad kongress som stöttar Trumps politik kan samtidigt medföra lägre hinder i genomförandet av bredare tullar.

Effekter för svenska företag

Tullar kan få betydande effekter för svenska företag med komplexa globala värdekedjor, liksom kunder och underleverantörer. Det påverkar särskilt tillverknings- och teknikföretag som exporterar till USA och är beroende av kinesiska insatskomponenter, samt företag inom fordonsindustrin med så kallade Maquiladora-strukturer i Mexiko. Potentiella motåtgärder från andra länder och handelskonflikter riskerar att utöka effekterna.

Förslaget om införande av tullar i kombination med de föreslagna skattesänkningarna för amerikanska företag som föreslås är avsedda som piska och morot för företag att flytta produktion och arbetstillfällen till USA. För att begränsa effekterna av nya tullar kan svenska företag behöva omstrukturera sina leveranskedjor. Detta kräver dock betydande investeringar, vilket gör att fördelar i form av sänkta skattesatser kan ta tid att räkna hem på kort sikt.

Grön omställning: Begränsning av skatteincitament

Med den kommande Trump-administrationen kan vi förvänta oss att se ett starkt fokus på traditionella energisektorer, inhemsk energiproduktion och en betydande återgång av Bidens klimatpolitik med fokus på förnybar energi.

Framtiden är osäker för Inflation Reduction Act (IRA), den mest genomgripande klimatlagstiftningen i USA:s historia. Lagpaketet drevs igenom av Biden-administrationen 2022 och ger betydande skattelättnader för en mängd olika initiativ som minskar växthusgasutsläpp. Kostnaden för dessa incitament beräknas öka från 370 miljarder dollar till över 650 miljarder dollar fram till 2033 och både Trump och republikanska företrädare har ifrågasatt dem. 

Att upphäva IRA, helt eller delvis, skulle kräva stöd från republikaner i Kongressen, där många har sett fördelar i sina delstater. Det är däremot inte osannolikt att vi kommer se förändringar och begränsningar av nuvarande incitament som ett led i finansieringen av andra skattesänkningar.

Effekter för svenska företag

Potentiella förändringar av IRA skapar en osäkerhet för svenska företag som är engagerade i hållbarhetsinitiativ och grön energi och kan bromsa investeringar inom klimatomställning. Trots det förväntar vi oss fortsatt en växande efterfrågan från konsumenter på hållbara produkter och fortsatta krav för att uppfylla internationella regleringar. Det ökar betydelsen av en väl förberedd, långsiktig strategi som inte förlitar sig på skatteincitament.

Internationellt skattesamarbete: America First

OECD:s arbete med harmonisering av internationella skatteregler och särskilt beskattningen av digitala tjänster (Pelare 1) och den globala minimiskatten för stora företag (Pelare 2) har ifrågasatts av republikaner som menar att de ökar beskattningen för amerikanska bolag. Det kan förväntas att motståndet nu hårdnar, även vad gäller initiativ som nyligen tagits inom FN.

Ledande republikaner har föreslagit nya skatteregler som motåtgärd genom Defending American Jobs and Investment Act. Detta skulle öka inkomstskatter och källskatter mellan 5-20 procent för både företag och privatpersoner i stater som inför skatter på amerikanska företag. Det uttryckliga syftet med reglerna är att avskräcka utländska stater från att beskatta amerikanska företag.

Under en republikanskt kontrollerad kongress ökar sannolikheten för att liknande lagförslag kan komma att genomföras, antingen som alternativ till eller i kombination med tullar.

Effekter för svenska företag

Amerikanska motåtgärder mot Pelare 2 riskerar att få långtgående effekter för svenska företag med investeringar i USA. Det kan påverka den pågående implementeringen i EU och andra länder och begränsar utrymmet för OECD och FN. Utan breda överenskommelser ökar också risken för unilaterala åtgärder på skatteområdet exempelvis kring skatter på digitala tjänster. För multinationella företag riskerar det att öka komplexitet och kostnader kopplat till gränsöverskridande verksamhet.

För svenska företag är det därför fortsatt viktigt att bevaka utvecklingen och engagera sig med lagstiftare och branschorganisationer i Sverige och på andra marknader där man verkar. 

Regelefterlevnad: Avregleringar men fortsatt komplexitet

Trump har betonat vikten av att minska regelbördan för företag och en tillbakarullning av regleringar som införts under Biden. Eventuella större förändringar skulle sannolikt påverka högt reglerade sektorer och industrier, inklusive läkemedel, bioteknik och flygresor. Det har även indikerats en lättare hand när det gäller reglering av AI.

Med en republikansk administration kan vi också förvänta oss en mindre aktiv tillämpning av konkurrenslagstiftning, vilket kan leda till ökad affärsaktivitet och fler företagsförvärv. Samtidigt kan gränsöverskridande affärer bli mer komplicerade i ljuset av ökade handelskonflikter och protektionistiska åtgärder. Nationell säkerhet och cybersäkerhet är också fortsatt högt på dagordningen och regleringskrav här kan förväntas intensifieras. 

Presidentens möjlighet att styra genom exekutiva beslut har gradvis ökat under senare år, men domstolsprövningar kan leda till osäkerhet om giltigheten. Högsta domstolen upphävde tidigare i år den så kallade Chevron-doktrinen, vilket innebär en utökad makt för domstolar att ompröva myndighetsbeslut. I den mån de inte förhindras av federal lagstiftning, kan delstaterna också fortsätta att anta egna regler inom områden som klimatomställning och AI. Trots uttalade målsättningar att avreglera är det därför lite som talar för att komplexiteten i regelverk kommer minska under kommande år, mycket tyder istället på att den kan öka. 

Effekter för svenska företag

För svenska företag kan avregleringspolitik innebära färre restriktioner och en mer företagsvänlig miljö, som skapar nya möjligheter för investeringar och innovation inom ny teknik. Samtidigt ökar komplexiteten i gränsöverskridande investeringar. Det höjer transaktionskostnader och inträdesbarriärer, och kan fördröja nödvändiga satsningar. För att framgångsrikt hantera detta krävs investeringar i regelefterlevnad.

En robust strategi är viktigare än någonsin

Vi står sannolikt inför en turbulent tid framöver med flera osäkerhetsfaktorer. Svenska företag bör noggrant utvärdera de förslag som är på bordet, hur de påverkar deras verksamhet och vilka anpassningar de behöver göra i sina långsiktiga strategier för att navigera i det nya landskapet. Med rätt förberedelser finns det förutsättningar att balansera risker mot nya möjligheter som uppstår.

PwC Sveriges US Tax Desk stöttar med vägledning kring amerikanska skattefrågor för svenska företag och privatpersoner. Välkommen att kontakta Carl Wattrang, Sophia Nilsson eller Alexander Stänkelström.

Vill du veta mer? Ta del av Ekonomiekot Extra på Sveriges Radio från den 8 november 2024. Programmet gästas av bland annat Carl Wattrang, skatterådgivare på PwC.