Kontrollbalansräkning – när behövs den?

Behöver styrelsen i ditt företag göra en kontrollbalansräkning? Reglerna kan vara snåriga att navigera i, men misströsta inte – här får du en enkel genomgång.

Kontrollbalansräkning – vad är det?

En kontrollbalansräkning är ett sätt att skydda ett bolags kapital om det inte har tillräckligt med intäkter i förhållande till kostnaderna, företagets styrelse har ansvar för att upprätta den när en sådan situation uppstår. Men att en kontrollbalansräkning måste upprättas behöver inte alls betyda att ditt företag är på väg mot ruinens brant, det kan lika gärna vara nystartat och därför sakna tillräckligt med intäkter. För många nya företagare innebär starten kostnader som inte betalar sig direkt. Detta betyder däremot inte att du slipper kontrollbalansräkningen – den är lagstadgad och man kan också säga att den skyddar styrelsens ledamöter mot framtida risker. De kan nämligen bli personligt betalningsansvariga om det inte finns en kontrollbalansräkning upprättad för tiden då de enligt lagen borde ha upprättat den.

Hur upprättas en kontrollbalansräkning?

En kontrollbalansräkning är snällare än ett vanligt bokslut, du får helt enkelt värdera vissa tillgångar högre och vissa skulder lägre än i den vanliga redovisningen. Ett exempel är om du har en fastighet – i en kontrollbalansräkning ska du ta upp den som tillgång till sitt marknadsvärde istället för anskaffningsvärde som den annars normalt värderas till (under antagandet att marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet.) Detta gör att din kontrollbalansräkning, om dessa justeringar kan göras, bara kan bli bättre än ett vanligt bokslut. Om bolaget har en revisor ska han eller hon granska kontrollbalansräkningen.

När behövs en kontrollbalansräkning?

Som jag nämnde lite längre upp i texten aktualiseras frågan om kontrollbalansräkning ofta när ett företag är nystartat och ännu inte genererar tillräckligt med intäkter i förhållande till kostnaderna. Men självklart bör styrelsen också vara på sin vakt när verksamheten börjar gå sämre. Reglerna i aktiebolagslagen kapitel 25 säger att när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast upprätta en kontrollbalansräkning.

Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att säga att mer än halva det registrerade aktiekapitalet är förbrukat.

Vad innebär då detta? Låt mig ge dig ett exempel: Tänk dig att ett nystartat aktiebolag med 50 000 kronor i insatt aktiekapital drar på sig kostnader på 30 000 kronor. Om det som bolaget köpt inte kan anses vara en tillgång, såsom exempelvis lager eller inventarier, blir det en kostnad i företaget. Och eftersom försäljningen inte har dragit i gång ännu saknas intäkter. Nu är företagets egna kapital på 50 000 kronor reducerat till 20 000 kronor – mer än hälften av ditt aktiekapital anses vara förbrukat, och styrelsen har skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning. Gränsen går i detta fall vid 25 000 kronor i aktiekapital.

Läs också: 5 vanliga fallgropar för styrelsen

Kontrollbalansräkning – inte samma sak som konkurs

Kravet på att upprätta en kontrollbalansräkning ska inte förväxlas med obestånd och risken för konkurs, även om de ofta inträffar samtidigt. Företaget är på obestånd när man inte har möjlighet att betala sina skulder när de förfaller, och detta tillstånd inte endast är tillfälligt. Obestånd och risk för konkurs hänger samman med likviditeten i företaget medan risk för att upprätta en kontrollbalansräkning kan uppstå även om du har god likviditet. Om du till exempel nyligen har fått ett lån från banken har ditt företag inga problem att betala sina fakturor, men kan ändå riskera att behöva upprätta en kontrollbalansräkning.