Effekter av införandet av ett inkomsttak för ITP1

I våras kommunicerade PTK och Svenskt Näringsliv att man ingått ett avtal om förändringar i ITP-avtalet avdelning 1, vilket vi beskrivit i ett tidigare inlägg. I detta blogginlägg kommer vi mer ingående problematisera kring konsekvenserna av införandet av ett inkomsttak i ITP1.

Historiskt har anställda tjänat in ålderspension från och med 25 år upp till 65 år. Ålderspension har tjänats in med 4,5 procent på den anställdes pensionsmedförande årslön upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På lönedelar som för viss månad överstiger en tolftedel av 7,5 inkomstbasbelopp har avgiften varit 30,0 procent.

Inkomsttak för ITP1

Från och med den första januari 2023 höjs intjänandeåldern för ålderspension till 66 år. Detta är en nyhet i sig men den stora förändringen är dock att ITP1 får ett inkomsttak på 30 inkomstbasbelopp.

Läs också: Har du koll på de nya villkoren för tjänstepensionsavtalet ITP?

Det är även klart att inkomsttaket för den del anställda som omfattas av ITP1, med lön över 7,5 inkomstbasbelopp, i realiteten riskerar att bli avsevärt mycket lägre än så. Enligt uppgift från Collectum kommer den lön som avgiften till ålderspensionen baseras på inte utgöras av årslön, utan denna kommer likt tidigare brytas ned på månadsbasis eftersom den pensionsmedförande lönen fortsatt ska rapporteras månadsvis.

Det innebär att inkomsttaket träffar en anställd som en månad har en pensionsmedförande lön som överstiger en tolftedel av 30 inkomstbasbelopp, vilket för år 2023 motsvarar en pensionsmedförande månadslön om 185 750 kronor. Metoden är dock inget problem för den som har en fast årslön som överstiger 30 inkomstbasbelopp, där kommer taket träffa rätt.

Den fasta årslönen för majoriteten är lägre än 30 inkomstbasbelopp. Det är dock inte ovanligt att en anställd har rätt till bonus eller annan rörlig ersättning som ofta betalas ut årsvis. En konsekvens av att taket bryts ner per månad är, för en del av dessa individer, att en stor del av den rörliga ersättningen inte blir pensionsmedförande.

Exempel på olika pensionsutfall

Exempelvis för en anställd med en fast månadslön om 100 000 kronor kommer hela årsinkomsten fortsatt vara pensionsmedförande och ändringen av avtalet medför ingen förändring. För en anställd med en fast månadslön om 50 000 kronor som även erhåller en årsbonus om 600 000 kronor, och därmed har samma årslön som i exemplet ovan, kommer däremot ingen ålderspension intjänas på 464 250 kronor. Detta till följd av att bonusen tillsammans med månadslönen överstiger inkomsttaket den månad som den utbetalas, samtidigt som årslönen ligger långt under 30 inkomstbasbelopp. I praktiken medför det att den anställde får 139 275 kronor lägre avsättning till ålderspension. Allt annat lika kommer det resultera i väsentligt olika pensionsutfall för de två anställda, något som vi ser bör vara svårt som arbetsgivare att motivera för en anställd som får en sänkning av avsättningen till ålderspension på redan relativt normala lönenivåer.

Fråga för arbetsgivare att hantera

Man kan ställa sig frågan om det här verkligen var den avsedda effekten med avtalsändringen. Oavsett svaret, ser vi att det här är en fråga som landets arbetsgivare kommer behöva hantera då många anställda i praktiken får en väsentligt mycket lägre ersättning sett till helheten.

Vill du som arbetsgivare veta mer om hur du kan hantera effekterna av förändringarna i avtalet är välkommen att höra av dig till PwC:s pensionsexperter.