Kvalificerar coronapandemin som force majeure?

Företag drabbas just nu av enorma förluster till följd av coronaviruset och alla har inte längre möjlighet att utföra sina avtalsåtaganden. Många undersöker därför möjligheten att tillämpa force majeure-klausuler för att få ansvarsfrihet. Vad är det egentligen som gäller vid force majeure? Vi förklarar vad begreppet force majeure innebär och när det kan tillämpas.

Vad innebär force majeure?

Force majeure beskrivs i allmänhet som oväntade eller extraordinära händelser som är utom parternas kontroll. Om force majeure bedöms föreligga kan en avtalspart bli befriad från ansvar när denne inte har möjlighet att utföra sina åtaganden enligt avtalet (det vill säga vid avtalsbrott), till exempel vid en leveransförsening eller liknande. Effekten av force majeure innebär att parters prestation kan skjutas upp, att part helt eller delvis befrias från ansvar, eller att avtalsförhållandet får sägas upp om situationen pågår under längre tid.

Vilka händelser räknas som force majeure?

Händelser som vanligtvis omfattas av force majeure-klausuler är starkt ingripande och svårförutsedda händelser som till exempel naturkatastrofer, eldsvådor, krig, ny lagstiftning, statliga ingripanden och arbetskonflikter. Det finns dock ingen allmängiltig definition av force majeure. För att avgöra vilka extraordinära händelser som omfattas av en force majeure-klausul måste man därför göra en bedömning av skrivningen av klausulen i varje enskilt fall. Man behöver då tänka på att ansvarsbefriande klausuler vanligen ges en snäv och restriktiv tolkning.

Utifrån ovan finns det inget generellt svar på om coronaviruset kvalificerar som force majeure och därmed kan leda till ansvarsfrihet. Varje enskilt fall måste bedömas utifrån förutsättningarna i just det fallet.

Läs även: Hantera de ekonomiska utmaningarna från covid-19

Kan force majeure tillämpas till följd av covid-19?

Första åtgärden blir att undersöka om det finns en force majeure-klausul i avtalet mellan parterna. Om avtalet innehåller en sådan klausul blir nästa steg att analysera vilka händelser som uttryckligen omfattas av skrivningen. Även vilka omständigheterna som lett till ett avtalsbrott behöver analyseras då det exempelvis kan ha betydelse om avtalsbrottet beror på att personalen har blivit sjuka eller om avtalsbrottet beror på myndighetsbeslut som begränsar parts handlingsutrymme. En annan aspekt att väga in är givetvis coronavirusets snabba utveckling och att nya hinder kan uppkomma snabbt.

Saknas en force majeure-klausul i avtalet får man istället söka ledning hos det lands lagstiftning som ska tillämpas på avtalet.

Force majeure eller annan lösning?

Om force majeure inte är en möjlig väg framåt kan det finnas visst utrymme för att jämka ett avtal och parternas åtaganden med hänsyn till väsentligt ändrade förhållanden, med stöd i 36 § avtalslagen.

Även om det är möjligt att händelser med anledning av covid-19 skulle kunna utgöra grund för force majeure och leda till ansvarsfrihet kan det i många fall vara mer ändamålsenligt att föra en diskussion med motparten och försöka hitta en gemensam lösning. Det kommer en tid efter covid-19. Att göra gällande force majeure kan innebära att parterna hamnar i tvist med varandra och man bör därför fundera på hur den affärsmässiga relationen man har till motparten påverkas. Den som hävdar force majeure har dessutom bevisbördan för sitt påstående och rättsliga processer är förenade med både kostnader och tid. Mot den bakgrunden kan det många gånger vara bättre att försöka hitta en lösning som båda parter kan godta, till exempel att skjuta fram prestationer eller att justera dem under en övergångstid.