3:12-regelverket och hur du tänker kring löneuttag och utdelning

loneuttag-famansforetag-640x360 ‹ Tillbaka till artiklarna

Om du är ägare i fåmansföretag är det dags att se över hur mycket lön du tagit ut under året. Beroende på beloppet finns nämligen särskilda skatteregler för den utdelning du tar ut. Vi har tipsen för hur du ska tänka kring det så kallade 3:12-regelverket.

När du är aktiv och arbetar i ett onoterat företag som du äger aktier i gäller i normalfallet särskilda skatteregler för den utdelning du tar ut ur bolaget. Reglerna ingår i det så kallade 3:12-regelverket. Dessa regler innebär att utdelning upp till ett särskilt gränsbelopp beskattas med endast 20 procent, medan utdelning över gränsbeloppet beskattas som löneinkomst. Skatten på löneinkomsten kan bli upp emot 60 procent beroende på var man bor och vilken lön man har. Vid riktigt stora utdelningar, över cirka 5,8 miljoner kronor, blir dock överskjutande belopp beskattat som inkomst av kapital med 30 procent. För dem som driver ett mindre företag blir det förstås mest intressant att titta på hur man som aktieägare beräknar gränsbeloppet som beskattas med 20 procent. Gränsbeloppet beräknas den 1 januari varje år och det är bara den som äger aktierna den dagen som får beräkna gränsbelopp. Gränsbeloppet redovisas i deklarationsblanketten K10.

Läs även: Delägare i fåmansföretag - så deklarerar du

Förenklingsregeln – Schablonbelopp oavsett löneuttag

Oavsett löneuttag eller inte finns möjlighet att varje år tillgodoräkna sig ett gränsbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp enligt den så kallade förenklingsregeln. 2020 uppgår gränsbeloppet baserat på förenklingsregeln till 177 100 kronor. Så länge man äger alla aktier i företaget kan man tillgodoräkna sig hela schablonbeloppet, i annat fall får man ta del av schablonen i proportion till hur många aktier man äger. Viktigt att notera är att schablonbeloppet bara kan användas på aktierna i ett företag som man äger.

Svårt att veta nästa steg? Våra skatterådgivare hjälper dig >>

Löneregeln för aktieägare som tar ut lön och har anställda i bolaget – Stäm av innan årsskiftet!

Om man istället tar ut lön ur företaget och dessutom kanske har några anställda kan det löna sig att istället tillämpa den så kallade löneregeln för att bestämma storleken på gränsbelopp. Enligt denna regel tillgodoräknas man 50 procent av totalt utbetalda löner som gränsbelopp. För att få använda löneregeln räcker det inte med de anställdas löner, aktieägaren måste också ta ut viss minsta lön själv, det så kallade lönekravet. Lönekravet uppgår till det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (386 400 kronor år 2019) med tillägg för 5 procent av totala löner i företaget eller 9,6 inkomstbasbelopp (618 240 kronor år 2019). Det är löner året innan beskattningsåret som ska beräknas. Tänk så här; om man vill ta en utdelning år 2020 så är det lönerna år 2019 som gränsbeloppet beräknas på och då lönekravet ska uppfyllas. Missar man att ta ut den lön som krävs tappar man helt möjligheten till att använda sig av löneregeln för beräkning av gränsbeloppet det påföljande  året(1 januari 2020). Det är därför viktigt att man verkligen stämmer av, gärna i god tid, innan årsskiftet att tillräcklig lön betalas ut – och att lönen blir utbetald under 2019.

Man tjänar på att bilda bolag innan årsskiftet!

Enbart den som äger aktier i ett företag vid kalenderårets ingång har möjlighet att beräkna gränsbelopp. Man tjänar alltså på att bilda bolag innan årsskiftet!

För att inte tappa gränsbelopp kopplat till löneregeln är det en bra idé att åtminstone en gång per år, gärna inför årsskiftet, se över hur skattereglerna slår i den specifika situationen. Detta gör du med fördel tillsammans med din revisor eller skatterådgivare. 

Är någon lagändring på gång? Det förslag med förändrade 3:12-regler som regeringen lämnade under 2017 drogs som bekant tillbaka i sin helhet och det är inte sannolikt med några förändringar redan vid detta årsskiftet. Regeringen har dock i den sakpolitiska överenskommelsen med Centern och Liberalerna aviserat att 3:12-regelverket ska utredas framöver och att förändringar skulle träda i kraft 2022. Innehållet i en sådan utredning är svårt att sia om men med tanke på den senaste debatten och utspel från Finansminister Magdalena Andersson är det inte otänkbart att det i vissa avseenden kan medföra försämringar. 

En förändring i positiv riktning som redan trätt i kraft den 1 juli 2019 är dock att ägarskiften som sker inom familjen inte ska missgynnas skattemässigt jämfört med ett ägarskifte till extern part. 

Läs även: Förslag om förbättrade skatteregler vid generationsskifte

Svårt att veta nästa steg? Våra skatterådgivare hjälper dig >>

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping. Hon arbetar på PwC:s skatteavdelning i Göteborg.
010-213 14 17

Ulrika Lundh Eriksson works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping. She works at PwC’s tax department in Gothenburg.
+46 10 213 14 17

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Cyberrisker vid nya avtal och samarbeten - så hanterar du dem

Cybersäkerhet är en viktig aspekt när det gäller leverantörssamarbeten och outsourcing av verksamhet. Enligt PwC:s undersökning Cyberhoten ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Dotterbolag eller filial - vilket ska jag välja?

Företag som vill etablera sig utomlands har många frågor att ta ställning till. En av de viktigaste är förstås vilken legal form det nya ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Sänkt aktiekapital i privata aktiebolag - redan nästa år?

I början av september föreslog regeringen sänkt krav på aktiekapital för privata aktiebolag från 50 000 kr till 25 000 kr. Lagändringen ...

Läs artikeln