Ny rapport: Valdeltagandet i EU-valet synliggör klyftor i samhället

PwC:s och Järvaveckan Researchs rapport om valdeltagandet i EU-valet 2019 synliggör att det finns stora klyftor i samhället i vilken utsträckning man röstar. Till exempel visar rapporten att valdeltagandet är lågt bland unga, de med lägre inkomster och bland de som står utanför arbetsmarknaden. Valdeltagandet är en demokratifråga som olika aktörer i hela samhället, däribland näringslivet, behöver engagera sig i för att minska det demokratiska utanförskapet. Ta del av slutsatserna i rapporten.

År 2024 är ett så kallat supervalår då en stor andel av världens röstberättigade har möjlighet att delta i allmänna val. För vår del är det val till Europaparlamentet den 9 juni. Inom EU bor det drygt 448 miljoner människor och unionen är en av världens största marknader. De beslut som fattas här påverkar inte bara oss utan även andra länder på olika sätt. Det är i ljuset av det stundande EU-valet som PwC tillsammans med Järvaveckan Research har tagit fram en rapport om valdeltagandet i EU-valet 2019. Fokus är på befolkningsgrupper med bakgrund i Eritrea, Etiopien, Irak, Iran, Somalia och Syrien men även aspekter som kön, ålder, inkomst, förvärvsarbete och utbildningsnivå bland alla röstberättigade i Sverige har analyserats. Några delar presenteras nedan och rapporten i sin helhet kan du läsa här.

Ju högre utbildning och inkomst desto högre valdeltagande

Analysen visar ett påfallande mönster att utbildning och inkomst men även sysselsättning påverkar vilka som går till valurnorna och skillnaderna är stora mellan exempelvis olika inkomstgrupper. Därmed speglar valresultatet faktiskt inte hela vårt samhälle. Att motivera fler att utbilda sig, säkerställa att fler har ett arbete och därmed en lön som de kan försörja sig på är därför även en viktig samhällsinsats och demokratifråga.

Lågt valdeltagande i Sveriges utsatta områden

I genomsnitt röstade 35 procent av de röstberättigade i Sveriges utsatta områden, vilket är betydligt lägre än bland alla röstberättigade i detta val, 57 procent. Samtidigt ser vi att det var en stor variation mellan de olika områdena.

- Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta områden skapar en alienering med samhället. Just lågt valdeltagande är en tydlig markör på bristande tillit till våra institutioner. Men även att vi förlorar mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en representativ demokrati. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.

Sammanfattning av insikter i rapporten

• Totalt röstade 57 procent av alla röstberättigade i Sverige i EU-valet 2019.
• Av de sex befolkningsgrupperna hade personer födda i Somalia högst valdeltagande, 42 procent medan det var lägst bland personer födda i Irak, 20 procent.
• Sett till ålder var valdeltagandet lägst bland unga (18-34 år). Bland dem röstade i genomsnitt 46 procent jämfört med 63 procent i åldersgruppen 60+.
• Bland de som inte arbetar röstade kvinnor i högre utsträckning än män, 44 respektive 40 procent.
• Utbildningsnivå påverkar i vilken utsträckning man röstade. Generellt är andelen högst bland de med eftergymnasial utbildning.
• Valdeltagandet stiger med inkomsterna. 47 procent av dem med årsinkomst under 200 000 kronor röstade, jämfört med 68 procent bland dem med 400 000 kronor eller mer i årsinkomst.