Utländska direktinvesteringar - ny lag påverkar förvärv i svenska företag

Den 1 december 2023 trädde den nya lagen angående granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Den nya lagen kommer att få stor påverkan på M&A-processer och investeringar i svenska företag.

Investeringar i svenska företag av utländska aktörer utgör en betydande faktor för svensk ekonomi och konkurrenskraft. Samtidigt finns ett behov av insyn i och kontroll av ägandet av svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. För att hindra utländska investeringar som inverkar skadligt på Sveriges säkerhet eller allmän ordning och allmän säkerhet, antogs den så kallade FDI-lagen, Foreign Direct Investment, under våren 2023. Viktigt att notera är att FDI-lagen generellt omfattar investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, vilket innebär att även svenska investerare och investerare från andra EU-länder åläggs skyldigheter enligt lagen.

Hur påverkas transaktionsprocesser och ägarförändringar från och med nu?

Anmälningspliktig part och ansvarig myndighet

Med den nya lagen införs ett granskningssystem som omfattar investeringar i företag som bedriver skyddsvärd verksamhet i Sverige. Skyddsvärd verksamhet omfattar bland annat verksamhet inom områden som kritisk infrastruktur, försvar och säkerhet, men även annan samhällsviktig verksamhet med funktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov.

Investeraren är skyldig att göra en anmälan till granskningsmyndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP, innan investeringen genomförs. Även målbolaget som bedriver skyddsvärd verksamhet som omfattas av FDI-lagen och är föremål för en investering har i regel en skyldighet att upplysa investeraren om att lagen gäller och att anmälningsskyldighet föreligger.

Granskningssystemet gäller oavsett i vilket land investeraren har sitt säte eller medborgarskap. Även svenska investerare och investerare från andra EU-länder behöver anmäla förvärv till ISP. Däremot kan endast förvärv med investerare från länder utanför EU förbjudas eller förenas med villkor för dess godkännande.

I praktiken kommer den nya lagen att få en stor påverkan på M&A-transaktioner och ägarförändringar som ska slutföras efter den 1 december 2023. Parterna behöver ta ställning till om transaktionen omfattas av den nya lagstiftningen och även ta höjd i planeringen av transaktionsprocessen för att ha tid att hantera en eventuell anmälan och invänta granskningsmyndighetens beslut innan transaktionen kan genomföras. Parterna kommer även behöva överväga relevanta villkor i överlåtelseavtal och transaktionsdokument med anledning av det nya regelverket.

Vilka ägarförändringar omfattas?

FDI-lagen tillämpas på investeringar där investeraren (direkt eller indirekt) kommer att förfoga över röster som motsvarar eller överstiger 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent av rösterna i ett målbolag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Lagen tillämpas också om investeraren på något annat sätt får ett direkt eller indirekt inflytande i ledningen av målbolaget och vid verksamhetsöverlåtelser. En anmälan behöver göras varje gång det är fråga om en investering som överstiger något av nämnda gränsvärden. Det finns vissa undantag för exempelvis nyetableringar och företrädesemissioner, vilka inte berörs närmare här.

Investeringar i lagens mening som ska slutföras från den 1 december 2023 eller senare omfattas alltså av de nya reglerna. Det innebär att redan ingångna överlåtelseavtal, med tillträde under december månad eller senare, kan påverkas av de nya reglerna.

Även vid koncerninterna aktieöverlåtelser och inkråmsöverlåtelser, som omfattar verksamhet som faller under lagens tillämpningsområde, behöver anmälan ske. Det är troligt att interna aktieöverlåtelser och inkråmsöverlåtelser kommer behöva struktureras med viss tidsrymd mellan undertecknande av avtal och tillträde för att ISP ska kunna pröva ägarförändringar innan de faktiskt har genomförts.

Tidplan att beakta i anmälningspliktiga transaktioner

Granskningsmyndigheten ska inom 25 arbetsdagar besluta om att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning av investeringen. Om ISP beslutar att inleda granskning ska myndigheten inom tre månader (med visst utrymme för förlängning) besluta om att antingen godkänna eller förbjuda investeringen. Beslut om förbud av en utländsk direktinvestering meddelas om ISP bedömer att investeringen medför en skadlig inverkan på Sveriges säkerhet eller liknande. Granskningsmyndigheten kan även förena ett godkännande med villkor om det bedöms nödvändigt för att förebygga skada.

Sanktioner vid utebliven anmälan

Om en investerare underlåter att anmäla en anmälningspliktig investering, om ett förvärv genomförs innan granskningsmyndigheten har godkänt investeringen eller lämnat anmälan utan åtgärd eller om ett förvärv genomförs i strid mot villkor som har beslutats av granskningsmyndigheten, kan sanktionsavgifter om upp till 100 miljoner kronor påföras.

Hur kan vi hjälpa er framåt?

Karolina Palin, Legal Partner, Caroline Falkhorn och Dosti Tauna arbetar med affärsjuridisk rådgivning på PwC och är specialiserade inom transaktionsrådgivning och bolagsrätt. I ljuset av införandet av FDI-lagen står vi till ert förfogande för att stödja er på er affärsresa. Vi är vana vid att jobba med komplexa transaktioner, ägarförändringar och omstruktureringar och har genom vår breda specialistkompetens möjlighet att erbjuda skräddarsydda lösningar för er individuella situation. Om ni har frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss.