Ny konsumentkreditlag föreslås träda i kraft 2026

Den 24 oktober 2024 överlämnades ett delbetänkande avseende implementeringen av det nya konsumentkreditdirektivet i svensk rätt. Enligt delbetänkandet ska en ny konsumentkreditlag implementeras. Utredningen föreslår även ett utvidgat tillämpningsområde av lagen om verksamhet med bostadskrediter (LVB). Därtill föreslås lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) upphävas.

Förslag till ny konsumentkreditlag

I enlighet med nuvarande konsumentkreditlag (2010:1846) omfattas krediter som ges till konsumenter för privat bruk, inklusive konsumentlån, avbetalningsköp och krediter kopplade till betalkort. I förslaget till den nya konsumentkreditlagen föreslås motsvarande krediter omfattas, med skillnaden att ett tillägg avseende hyres- och leasingavtal har lagts till. Enligt tillägget ska hyres- och leasingavtal avseende en vara inte omfattas av den nya lagen, under förutsättning att konsumenten enligt avtalet inte har en skyldighet eller möjlighet att förvärva varan.

I förslaget till den nya konsumentkreditlagen föreslås flera förändringar av reglerna för konsumentkrediter. En viktig aspekt är att öka skyddet för konsumenter, genom att förbättra transparensen och informationskraven kring krediter. Förslaget inkluderar följande:

• Kreditgivare och kreditförmedlare ska redovisa villkor, kostnader, räntor och avgifter för krediter på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
• Restriktioner mot vilseledande och aggressiv marknadsföring ska införas.
• En utökad ångerrätt ska införas.
• Mer omfattande krav på kreditprövning, för att säkerställa att låntagare har möjlighet att återbetala sina krediter.
• Införande av regler om kreditgränser och potentiella amorteringskrav, för att motverka överbelåning.

Ändringarna i konsumentkreditlagen föreslås träda i kraft den 20 november 2026.

Förslag till utvidgning av LVB och upphävande av LVK

Utredningens förslag till utvidgning av LVB innebär att lagen kommer att få ett nytt namn; lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter (LVBK). Det kommer att medföra en utvidgning av verksamheter som omfattas av lagen och innebära att lagen inte endast omfattar bostadskrediter utan även andra verksamheter som tillhandahåller krediter som faller in under det nya direktivets tillämpningsområde. Följden kommer i sådana fall att bli att LVBK kommer att gälla för verksamheter med kreditgivning, rådgivning i fråga om konsumentkrediter (med vissa undantag) och kreditförmedling - utan krav på att förmedlare själva ska ge ut krediter. 

I förslaget till LVBK föreslås en generell tillståndsplikt, innebärande att kreditgivare och kreditförmedlare av andra konsumentkrediter än bostadskrediter behöver få tillstånd från Finansinspektionen. Förutsättningarna för att få tillstånd ska motsvara gällande regler för tillstånd som återfinns i LVK. Det är viktigt att belysa att tillståndsplikten gäller även om kreditgivningen inte utgör den huvudsakliga verksamheten. Det innebär att aktörer som tidigare har kunnat erbjuda krediter, exempelvis varu- och tjänsteleverantörer, inte kommer kunna göra det utan ett tillstånd. Utvidgningen av LVBK innebär dessutom att fler aktörer kommer att omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

De aktörer som har tillstånd enligt LVK ska enligt förslaget inte behöva söka tillstånd i enlighet med LVBK, utan kan fortsätta verka med befintligt tillstånd. Fakturakrediter är under vissa förutsättningar undantagna från tillståndsplikten och helt undantagna är kredit- och betalningsinstitut. Under vissa förutsättningar är även mindre företag som erbjuder andra konsumentkrediter än bostadskrediter undantagna från tillståndsplikten. Fram till 20 november 2027 kan aktörer som erbjuder krediter till konsumenter verka utan tillstånd.

Ta del av delbetänkandet på regeringen.se. 

Vill du veta mer! Välkommen att kontakta PwC:s rådgivare Anna Holm, Ines Jovanovic eller Anders Jönsson.