FDI-lagen: Första året och framtida anpassningar

Den 1 december 2023 trädde den svenska FDI-lagen i kraft, vilket innebär anmälningsplikt och möjlig granskning av utländska investeringar i skyddsvärd verksamhet för att skydda Sveriges säkerhet och allmän ordning. Vid lagens ikraftträdande hade 23 EU-länder redan implementerat liknande granskningssystem. Artikeln sammanfattar det första årets erfarenheter med FDI-lagen och analyserar EU:s årsrapport om utländska investeringar 2023.

Påverkan i Sverige 

FDI står för “Foreign Direct Investment”. FDI-lagen innebär att granskningsmyndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har möjlighet att granska och vid behov villkora eller förbjuda utländska direktinvesteringar i svensk så kallad skyddsvärd verksamhet. Lagen ställer krav på anmälningsplikt för investerare oavsett härkomst, det vill säga såväl svenska och EU-investerare som utländska investerare behöver anmäla investeringar i skyddsvärd verksamhet. Däremot kan endast utländska investeringar, det vill säga investerare från utanför EU, bli föremål för förbud. 

Under det första året har mer än 1 200 investeringar anmälts till ISP - detta är betydligt fler anmälningar än vad som förutsågs i till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) remissrunda avseende föreskrifterna om samhällsviktig verksamhet. Granskning har inletts i 24 av anmälda investeringar och hittills har endast en investering förbjudits och en sanktionsavgift utfärdats. Ett fåtal investeringar har godkänts med villkor. Lagens breda tillämpningsområde har inneburit en brant inlärningskurva för både ISP och de yrkesverksamma som är involverade i anmälningarna, vilket förmodligen kan ha medfört att fler anmälningar än nödvändigt har gjorts. FDI-lagen har således haft en reell påverkan på transaktionsprocessen i stort, även om endast ett fåtal investeringar anses som problematiska.  

Sedan FDI-lagen trädde i kraft har MSB uppdaterat sina föreskrifter avseende vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av FDI-lagen. Syftet med uppdateringen är att tydligare precisera dessa verksamheter, inklusive nya delar som rör informationssamhällets tjänster.  

Läs också: Utländska direktinvesteringar - ny lag påverkar förvärv i svenska företag 

Påverkan inom EU 

EU antog år 2019 förordning 2019/452 om granskning av utländska direktinvesteringar (FDI-förordningen). Denna förordning har etablerat en ram för medlemsstaterna att utbyta information och samordna sina granskningsmekanismer för utländska investeringar i syfte att skydda medlemsstaternas, och därmed EU:s, säkerhet och allmän ordning. Även om FDI-förordningen inte innebar att medlemsstaterna blev skyldiga att införa nationella granskningssystem, har Sverige infört ett sådant granskningssystem genom FDI-lagen.  

Sedan FDI-förordningen antogs har EU-kommissionen årligen upprättat årsrapporter om genomförandet av förordningen. Under år 2023 hanterade medlemsstaterna totalt 1 808 anmälningar, varav 56 procent ledde till formell granskning. Av de granskade anmälningarna godkändes 85 procent, medan 10 procent godkändes med villkor. Endast 1 procent av investeringarna förbjöds.  

I EU-kommissionens utvärderingsrapport, som sammanfattar erfarenheterna av att genomföra den nuvarande förordningen, framhålls inledningsvis att FDI-förordningen har haft en positiv inverkan på skyddet av säkerhet och allmän ordning mot riskfyllda utländska direktinvesteringar inom EU. Kommissionen framhåller även att det är viktigt att notera att FDI-förordningen inte har haft några dämpande effekter på flödet av direktinvesteringar från tredjeland till EU. Denna positiva påverkan återspeglas också i de senaste investeringsmönstren och statistiken över utländska investeringar i de 27 medlemsländerna inom EU. 

• Under 2023 var USA den största utländska investeraren i EU, med 30 procent av alla förvärv av aktieandelar och 36 procent av alla nyetableringsinvesteringar. 
• Nästan 60 procent av investeringarna i EU27 riktade sig mot informations- och kommunikationsteknologi (IKT), detaljhandel och tillverkningssektorn. 

Däremot konstaterar Kommissionen samtidigt flera brister i medlemsstaternas implementering av FDI-förordningen. Det framgår att medlemsstaternas nationella granskningssystem skiljer sig åt i fråga om tillämpningsområde och förfarandemässiga tidsfrister. Dessutom noteras att en betydande del av de utländska direktinvesteringarna (FDI) i EU går till medlemsstater utan granskningsmekanismer.  

I syfte att åtgärda dessa brister och förbättra systemens effektivitet har EU-kommissionen valt att lägga fram ett lagstiftningsförslag som kan summeras enligt följande:   

• Alla medlemsstater ska ha ett granskningssystem med harmoniserade regler, samtidigt som de kan anpassas efter sina unika nationella säkerhetsbehov. 
• Fastställ ett minimikrav för sektorer där alla EU-länder måste granska utländska investeringar, inklusive strategiska tillgångar och kritisk teknik. 
• Inkludera investeringar från EU-investerare som kontrolleras av aktörer från länder utanför EU i granskningssystemet. 
• Förbättra samarbetsstrukturen mellan medlemsstaterna och Kommissionen. 

Med hänsyn till den geopolitiska utvecklingen med den närvarande oron i Europa vill EU således täppa till eventuella kryphål i FDI-förordningen och effektivisera granskningssystemen för att kunna identifiera och hantera riskfyllda transaktioner. I slutet av 2024 har Europaparlamentet inlett sina överläggningar om förslaget. Beroende på den slutliga utformningen av den nya FDI-förordningen kommer detta troligtvis även att medföra ytterligare justeringar i FDI-lagen.  

Hur kan PwC hjälpa er framåt? 

PwC är vana vid att jobba med komplexa transaktioner, ägarförändringar och omstruktureringar och har genom vår breda specialistkompetens möjlighet att erbjuda skräddarsydda lösningar för er individuella situation. Om ni har frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss.