<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Lika mycket utdelning till alla aktieägare?

Illustration med pajdiagram ‹ Tillbaka till artiklarna

För många aktieägare innebär våren och försommaren att det är dags att hålla årsstämma i bolaget och fatta beslut om utdelning. En vanlig fråga i aktiebolag som ägs av flera delägare är om det är tillåtet att lämna olika mycket utdelning till olika delägare eller om varje aktie alltid måste ge lika stor rätt till utdelning.

Stor skillnad i skatt på utdelning och lön

För den som är aktiv delägare i ett fåmansaktiebolag kan det vara mycket stor skillnad mellan hur utdelning och lön från bolaget beskattas. En delägare som tar emot utdelning som ryms inom det lågbeskattade så kallade gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomstslaget kapital. Eftersom bolaget dessförinnan har betalat bolagsskatt uppgår den totala skattebelastningen till cirka 37 procent. Detta kan jämföras med alternativet att betala ut lön. Vid en årslön som överstiger 443 000 kronor kan marginalskatten inklusive arbetsgivaravgifter på en löneutbetalning uppgå till mellan 60 och 65 procent. För den som tjänar mer än 629 000 kronor om året kan marginalskatten inklusive arbetsgivaravgifter uppgå till mellan 65 och 70 procent.

Har du skattefrågor för fåmansföretag?

Den stora skillnaden i beskattning innebär att det kan finnas starka skäl för en delägare som har gjort en bra arbetsinsats under året som bolaget vill belöna, att vilja få en extra utdelning istället för en bonuslön. Kan ett aktiebolag som exempelvis ägs till lika delar av fyra personer välja att lämna utdelning till endast en av delägarna? Vad gäller skatterättsligt?

Tillåtet om alla är överens

En viktig regel inom bolagsrätten är den så kallade likhetsprincipen. Den innebär att varje aktie ska ge samma rättigheter och skyldigheter oavsett vem som är ägare. Ett exempel är att alla aktier som är av samma aktieslag ska ge lika stor rätt till utdelning. Eftersom syftet är att skydda aktieägarna är det dock tillåtet att göra undantag om samtliga delägare är överens.

Ur ett rent bolagsrättsligt perspektiv går det alltså bra att lämna utdelning till endast en av delägarna. För att undvika att någon delägare invänder mot beslutet i efterhand är det viktigt att fatta beslutet på ett formellt riktigt sätt och att notera i protokollet från bolagsstämman att samtliga aktieägare godkänner beslutet.

Skatteverket kan göra en annan bedömning

Utgångspunkten är att om ett aktiebolag har betecknat en utbetalning till en delägare som utdelning ska den också beskattas som utdelning hos mottagaren. Den skatterättsliga bedömningen är dock inte bunden av hur bolaget har valt att beteckna utbetalningen.

I rättspraxis finns det flera exempel på att olika utdelning till aktieägare ska ses som ersättning för en arbetsprestation som delägaren har utfört, till den del som den överstiger den lägsta utdelning som bolaget har lämnat på andra aktier av samma aktieslag. Detta gäller framför allt om delägarna är aktiva i bolaget och det kan antas finnas en stark koppling mellan aktieägarens arbetsinsats och den riktade utdelningen. Mottagaren blir i sådana fall beskattad för utdelningen som inkomst av tjänst och bolaget påförs arbetsgivaravgifter på beloppet.

För att undvika oklarheter och risken för skattetillägg bör utgångspunkten vara att lämna lika stor utdelning på varje aktie av samma aktieslag och istället belöna särskilt förtjänta delägare med en extra löneutbetalning.

Läs även: Differentierad utdelning föranledde inte tjänstebeskattning

Om delägarna är överens kan bolagsstämman fatta beslut om att införa ett system med så kallade stam- och preferensaktier, det vill säga två eller flera aktieslag som ger olika rätt till utdelning från bolaget. Företrädesrätten till utdelning kan skräddarsys efter delägarnas önskemål och utformas på många olika sätt. Det är dock viktigt att tänka på att om man ändrar på befintliga aktier så att de ger olika rätt till utdelning anses de avyttrade vilket i sig kan få skattekonsekvenser för delägarna. Även i dessa fall bör man vara uppmärksam på att differentierad utdelning kan innebära att en viss del av utdelningen rätteligen anses vara tjänsteinkomst.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Jan Schütz

Jan Schütz

Jan Schütz is working at PwC´s office in Jönköping as a tax adviser.
Contact: +46 (0)10-212 52 30, jan.schuetz@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Förslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån

I januari 2024 presenterade finansdepartementet ett lagförslag om avtrappat ränteavdrag för vissa lån. Förslaget innebär att ränteavdraget ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skänk utdelning och julglädje till något som du brinner för

Under julen vill många människor göra skillnad och dela med sig till andra genom att skänka pengar till olika former av välgörenhet. Visste ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Dags att se över löneuttaget för 2023 i fåmansföretag

Det är snart årsskifte vilket innebär att det börjar bli dags för dig som äger andelar i ett fåmansföretag att kontrollera ditt löneuttag ...

Läs artikeln