<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Regeringen föreslår skärpt skydd för företagshemligheter

Kvinna med dokument ‹ Tillbaka till artiklarna

Regeringen presenterade nyligen förslag på ändringar i lagen (2018:558) om företagshemligheter (företagshemlighetslagen). Detta med målet att förstärka skyddet för företagshemligheter och därigenom den svenska innovationen och konkurrenskraften. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Bakgrund  

Företagshemlighetslagen innehåller redan idag ett straffansvar för den som olovligen bereder sig tillgång till företagshemligheter. Om information däremot sprids av personer som fått tillgång till den på laglig väg, exempelvis genom sin arbetsroll, kan personligt straff (det vill säga brottspåföljd) inte utdömas. I en sådan situation kan enbart skadestånd bli aktuellt. Även om det finns andra brottsbestämmelser i andra lagar som kan bli tillämpliga, har regeringen funnit att dessa inte ger ett tillräckligt skydd. Regeringen anser också att hotet om skadestånd och arbetsrättsliga åtgärder inte har tillräckligt avskräckande effekt, och att företag därför har svårt att skydda sig mot insiderangrepp där anställda och andra verksamma utnyttjas för att läcka hemligheter till externa parter. Regeringen har därför lagt fram det aktuella förslaget på ändringar i företagshemlighetslagen.  

Utvidgat straffansvar för anställda med flera 

Regeringens förslag innebär bland annat att straffansvar även införs för olovligt utnyttjande eller röjande av teknisk företagshemlighet. Det straffrättsliga området begränsas följaktligen till tekniska företagshemligheter. Detta inkluderar till exempel produktionsdetaljer, tekniska ritningar och framställningsmetoder. Kommersiella och administrativa företagshemligheter, som kundlistor, affärsstrategier och löneuppgifter, omfattas alltså inte av förslaget. Regeringen anser att hoten mot dessa inte är lika allvarliga utifrån ett innovationsperspektiv och därmed inte lika angeläget att reglera straffrättsligt. 

Straffansvaret föreslås omfatta anställda, uppdragstagare, praktikanter, och andra personer i anställningsliknande positioner som får del av tekniska hemligheter inom ramen för sin roll. Det inkluderar även deltagare i forskningsinstitut och parter som företaget har en affärsförbindelse med. Om sådan part utnyttjar eller röjer en teknisk företagshemlighet föreslås detta kunna leda till böter eller fängelse i upp till sex år beroende på brottets allvarlighetsgrad.  

Förberedande steg som kan vidtas redan nu  

Med anledning av att regeringens nu aktuella förslag på ändringar i företagshemlighetslagen föreslås träda i kraft redan vid årsskiftet bör företag redan nu inventera sin verksamhet och se över: 

  • policys  
  • sekretessklausuler  
  • anställningsavtal och andra avtal med aktörer inom ramen för verksamheten.  

Detta för att säkerställa att dokumentationen innehåller korrekt information utifrån gällande lagstiftning, men även för att tydliggöra och exemplifiera begreppet tekniska företagshemligheter, samt understryka allvaret för den enskilde av ett potentiellt utnyttjande eller röjande av sådana hemligheter.

Om ni önskar stöd i dessa frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss. PwC:s jurister har gedigen erfarenhet av att hjälpa företag att anpassa sig till nya och förändrade lagregler, samt att genomföra översyn av såväl policys som avtal för att stärka företags positioner och förebygga risker i en föränderlig omvärld.Mer om arbetsrätt

Lina Laudon & Jeanette Siwerman

Lina Laudon & Jeanette Siwerman

Lina Laudon och Jeanette Siwerman arbetar på PwC:s kontor i Malmö respektive Göteborg. Lina och Jeanette är jurister och arbetar med juridisk affärsrådgivning åt kunder inom såväl privat som offentlig sektor och är specialiserade inom M&A, bolagsrätt och arbetsrätt.

Lina: 072-880 99 84, lina.laudon@pwc.com
Jeanette: 073-860 18 32, jeanette.siwerman@pwc.com

Lämna en kommentar