Nytt avgörande om Visselblåsarlagens tillämpning

Arbetsdomstolen (AD) har nyligen avgjort ett ärende på temat visselblåsning och kravet på allmänintresse (AD 2025 nr 47). Rättsfallet är intressant då det klargör rättsläget vid tillämpning av Visselblåsarlagen. Rättsfallet rörde en vårdklinik där visselblåsning gjordes med hänvisning till patientsäkerhetsrisker på grund av brister i en narkosläkares arbete.

I målet var en av de avgörande frågorna om lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (Visselblåsarlagen) var tillämplig på en rapportering av missförhållanden. För att Visselblåsarlagen ska vara tillämplig krävs bland annat att de uppgifter som rapporterats har ett allmänintresse.  

Missförhållanden som rapporterats 

I rättsfallet hävdade visselblåsaren att narkosläkaren uppvisade en oskicklighet som ledde till samarbets- och kommunikationsproblem vilket i sin tur påverkat patientsäkerheten negativt. Visselblåsaren anklagade narkosläkaren bland annat för att vara okunnig och oskicklig, inte kunna hantera utrustningen ordentligt, sakna vana av att söva med gas och för att inte ge fullständig information under operationer. Bland de rapporterade incidenterna fanns felaktig inkoppling av apparatur, en gomskada som upptäcktes några dagar efter operation, intubationsproblem vid sövning och att narkosläkaren lämnat kliniken utan att säkerställa patienternas välmående.  

AD:s bedömning - Visselblåsarlagen var ej tillämplig 

I sina domskäl konstaterar AD att Visselblåsarlagens krav på allmänintresse i princip förutsätter allvarliga missförhållanden. Det räcker normalt inte att rapporteringen endast berör egna arbets- eller anställningsförhållanden. Det måste också finnas ett legitimt intresse för allmänheten att få kännedom om missförhållandena. AD påpekar att ju mer frekventa och systematiska förseelserna är, desto större är allmänhetens intresse för att de uppdagas. Dessutom spelar verksamhetens finansiering roll i bedömningen eftersom allmänheten förväntas ha större intresse av hur offentliga medel används än privata. Det konstaterades också att det är visselblåsarens ansvar att bevisa att ett allmänintresse föreligger.  

I domen anser AD att det inte var styrkt att narkosläkaren var okunnig eller oskicklig på ett sätt som äventyrade patientsäkerheten. Även om vissa av händelserna i och för sig varit allvarliga, medför det enligt AD inte att missförhållandena varit av allmänt intresse. AD menar i stället att flera av avvikelserna berodde på samarbets- och kommunikationsproblem som bör hanteras inom verksamheten på andra sätt än genom visselblåsarsystemet. Det var alltså inte bevisat att rapporteringen om missförhållanden uppfyllde kravet på ett allmänintresse, vilket innebar att Visselblåsarlagen inte var tillämplig.  

Vikten av korrekt klassificering av uppgifter om missförhållanden  

AD 2025 nr 47 klargör vissa tillämpningsfrågor kring begreppet allmänintresse, men belyser också utmaningen med gränsdragningen mellan ett allmänintresse respektive personliga konflikter och arbetsmiljöproblem. Utan legal analys riskerar företag att navigera fel i den praktiska tillämpningen. En felaktig bedömning från ett företags sida kan leda till överträdelser av Visselblåsarlagen men även andra arbetsrättsliga och dataskyddsrättsliga regler med skadeståndsansvar och negativ publicitet som följd. Vid osäkerhet kring dessa frågor bör därför expertis konsulteras för att säkerställa korrekt hantering och skydda organisationens och de inblandade parternas intressen. 

PwC:s visselblåsartjänster inkluderar legal expertis 

Vår erfarenhet på PwC är att praktisk tolkning och tillämpning utgör kärnan i visselblåsarprocessen – det är genom rättslig expertis som lagen får praktisk betydelse. Vårt expertisstöd innebär vidare att utredningar kan genomföras snabbt, effektivt och med hög kvalitet. Det minskar risken för onödiga förseningar och säkerställer att organisationen agerar proaktivt vid misstankar om oegentligheter. Detta bidrar till en sund företagskultur och visar att organisationen har nolltolerans mot missförhållanden.   

PwC:s rådgivning omfattar ett brett utbud av visselblåsartjänster så som; implementering av webbaserat visselblåsarsystem för rapportering av misstänkta oegentligheter, konsekvensbedömning med hänsyn till personuppgiftshantering, hantering av inkomna tips och förslag på utredningsåtgärder, oberoende expertis för fördjupad utredning av inrapporterade ärenden, utformning och uppdatering av policys och riktlinjer, utbildning av personal, genomgång av befintliga visselblåsarfunktioner med mera.  

Verksamheter som kan visa att de har robusta visselblåsarsystem med juridisk expertis i ryggen blir mer attraktiva för både medarbetare och samarbetspartners. Det signalerar att man värnar om transparens, rättvisa och laglydnad – värden som är allt viktigare på dagens arbetsmarknad. 

PwC har lång erfarenhet av affärsjuridisk rådgivning och forensiska utredningar. Lina Laudon och Jeanette Siwerman är jurister verksamma inom Legal & Forensic och arbetar med affärsjuridisk rådgivning åt företag inom såväl privat som offentlig sektor och är specialiserade inom M&A, bolagsrätt och arbetsrätt. Lisa Löfgren, Legal & Forensic, är rådgivare och arbetar inom Forensic Services med fokus på utredningar och i synnerhet inom visselblåsarfrågor. Välkommen att kontakta oss om du har några frågor.