USA tar ett tydligt steg mot skärpt tullkontroll. Med nya krav på vem som får agera Importer of Record och hur importen ska dokumenteras och säkerställas, ökar pressen på företag som handlar med USA. För många utländska bolag kan förändringarna innebära både högre trösklar och behov av att se över sin nuvarande struktur och efterlevnad.
Vad handlar det om?
Den 3 juni 2026 utfärdade president Trump en Executive Order med titeln “Strengthening Customs Enforcement”. Ordern syftar till att stärka USA:s tullkontroll och säkerställa att de som agerar som Importer of Record (IOR) – det vill säga den part som formellt ansvarar för importen – är korrekt identifierade, nåbara och ansvariga för tullar och regelefterlevnad.
Bakgrunden är att den amerikanska regeringen identifierat systemiska brister, kryphål och föråldrade processer som möjliggjort tullundandragande – bland annat genom undervärdering av varor, undanhållande av information om IOR och uppställningar som syftar till att undvika betalning av tull.
Vad innebär ordern för företag som importerar till USA?
Ordern inför en tydlig distinktion mellan U.S. IOR och Foreign IOR:
-
U.S. IOR: Ett bolag som är bildat enligt amerikansk rätt, lokaliserat i USA, och vars kontrollerande verkliga huvudmän är amerikanska medborgare eller permanent bosatta. Alternativt ett bolag som äger betydande fast egendom i USA (enligt Secretary of Homeland Securitys bedömning, inrikessäkerhetsministern).
-
Foreign IOR: En IOR som inte uppfyller kraven för U.S. IOR – exempelvis ett utländskt bolag utan amerikansk etablering eller utan amerikanska ägare.
För Foreign IOR införs en rad skärpta krav:
-
Förbud mot att använda så kallade informella importförfaranden (informal entries).
-
Vid formella importer får Foreign IOR inte förlita sig på en fortlöpande borgen (continuous bond) om inte CBP (Customs and Border Protection) särskilt tillåter det efter att importföretaget visat att intäkterna är fullt skyddade.
-
Foreign IOR måste vara validerade inom CTPAT (Customs Trade Partnership Against Terrorism) eller använda en CTPAT-validerad tullmäklare (customs broker).
-
Utökade krav på informationslämnande, inklusive ägarstruktur, inhemska tillgångar, förväntade importvolymer och uppgifter om leveranskedjan.
Även för samtliga IOR (både U.S. och Foreign) krävs:
-
Upprätthållande av “good standing” med CBP, baserat på efterlevnadshistorik och betalning av tullskulder.
-
Krav på en miniminivå av materiella inhemska tillgångar och/eller borgen.
-
Förstärkta granskning- och återkommande kontrollförfaranden (enhanced/recurrent vetting).
-
Striktare regler för påföljder med en miniminivå på 50 procent av bedömd sanktion samt eliminering av mildring för upprepade överträdelser.
Våra reflektioner och analys
1. Svårare för utländska bolag att importera i eget namn
Det är en rimlig slutsats att denna order väsentligt försvårar för utländska bolag att agera IOR i USA. Kombinationen av förbud mot informella importer, begränsningar av borgensformer, CTPAT-krav och utökade dokumentationsskyldigheter skapar sammantaget betydande hinder. För många utländska företag kan det bli direkt opraktiskt att fortsätta importera utan en amerikansk motpart.
2. Inte tillräckligt att bara starta ett amerikanskt bolag
Ordern pekar uttryckligen på att kommande råd från Secretary of Homeland Security ska motverka användning av skalbolag (shell companies), skentransaktioner och artificiella bolagsstrukturer. Det innebär att det inte räcker att enbart registrera ett amerikanskt bolag för att kvalificera sig som U.S. IOR. Bolaget måste ha faktisk närvaro i USA, kontrollerande ägare som är amerikanska medborgare eller permanent bosatta, samt materiella tillgångar eller tillräcklig borgen. För svenska och andra europeiska företag som övervägt att “lösa” IOR-frågan genom en enkel bolagsregistrering i USA innebär detta att den strategin sannolikt inte längre räcker.
3. Fler kontroller och ökad granskning att vänta
Ordern föreskriver utökad och återkommande granskning, krav på “good standing”, uppdaterat IOR-register, höjda krav på informationslämnande samt förstärkta sanktionsmöjligheter. Företag bör förvänta sig att antalet kontroller och efterlevnadsgranskningar från CBP kommer öka markant.
4. Värdering och närståendetransaktioner – ökad risk
Ordern lyfter uttryckligen undervärdering av importvaror som ett exempel på missbruk. För företag med transaktioner mellan närstående parter (related-party transactions) innebär detta att tullvärdering, internprissättning, koncerninterna avtal, assists, royalties/licensavgifter och efterimportjusteringar måste vara samstämmiga och väl underbyggda. Även om ordern i sig inte skapar en särskild regel för värdering av närståendetransaktioner, förstärker den kontrollmiljö där dessa frågor granskas. En bristfällig tullvärdering kan nu leda till betydligt striktare påföljder.
Givet ovan bör företag som vidtagit aktiva åtgärder för att minska tullkonsekvenser se över om dessa bör förstärkas ytterligare. Vill du veta mer, kontakta oss gärna, läs våra artiklar eller titta på någon av våra sändningar.
Läs också: Återbetalning av IEEPA-tullar: så går det till
Läs också: USA:s högsta domstol stoppar Trumps tullar – följder för global handel
Se fem delar i serien: Navigera i tullkaoset
