September 2026 är en period då flera EU-regelverk med stor påverkan på svensk private equity (PE) samtidigt närmar sig avgörande skeden. Det handlar om allt från hållbarhetsrapportering och nya regler för lånefinansiering till hur PE-fonder kan erbjudas till privatpersoner. Här går vi igenom det viktigaste och vad förändringarna kan innebära för dig som arbetar med private equity.
SFDR II - nya hållbarhetsmärkningar för fonder
Vad det är: SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) är EU:s regelverk för hur fonder ska klassificera och rapportera sin hållbarhetsprofil. Just nu pågår en stor uppdatering, kallad SFDR II, som ska göra klassificeringen enklare och mer trovärdig.
Vad händer just nu: Europaparlamentets utskott (ECON) röstar om förslaget den 10 september 2026, en omröstning i hela parlamentet väntas veckan efter (14 september), och därefter följer trilogförhandlingar mellan EU:s institutioner i slutet av september/början av oktober.
Vad föreslås:
-
De nuvarande hållbarhetskategorierna Artikel 8 och 9 (som många känner igen som ljusgrön och mörkgrön) ersätts av tre nya, tydligare kategorier: Sustainable, Transition och ESG Basics.
-
Fonder som vill klassificeras som Sustainable eller Transition måste ha minst 70 procent av kapitalet i hållbara investeringar eller transition-investeringar. Enligt Europaparlamentets senaste kompromissposition gäller dessutom specifika krav på hur stor andel som ska vara EU-taxonomi-anpassad: 15 procent för Transition och 20 procent för Sustainable. Dessa trösklar är dock inte slutförhandlade. Kommissionen föreslog ursprungligen 15 procent som en gemensam safe harbour för båda kategorierna, och de slutgiltiga nivåerna kommer att avgöras i trilogförhandlingarna.
-
Två separata undantag diskuteras som är relevanta för PE. Dels föreslår Rådet en övergångsregel som innebär att slutna fonder som etableras innan SFDR II träder i kraft kan välja att inte tillämpa det nya regelverket. Dels har Rådet föreslagit att AIF:er som enbart riktar sig till professionella investerare helt kan undantas från kategoriseringssystemet, ett förslag som Europaparlamentet dock inte stöder. Dessa frågor kommer att avgöras i trilogförhandlingarna.
Konsekvenser för svensk PE: Om ni idag marknadsför en fond som Artikel 8 eller Artikel 9 kommer den kategorin att försvinna. Det innebär att ni, om ni inte kan använda övergångsregeln, behöver:
-
(i) ompositionera fonden under en av de nya kategorierna (Sustainable, Transition eller ESG Basics),
-
(ii) säkerställa att ni kan visa upp data för att uppfylla de nya tröskelvärdena (exempelvis 70 procent hållbara investeringar och taxonomianpassning), och
-
(iii) revidera fonddokumentation och marknadsföringsmaterial.
Eftersom reglerna kan slutförhandlas redan under hösten är det läge att nu kartlägga vilka ESG-data ni redan samlar in, identifiera datainsamlingsluckor och förbereda för eventuella investerardialoger kring omklassificering.
AIFMD II - nya regler för fondförvaltare, nu i kraft
Vad det är: AIFMD (Alternative Investment Fund Managers Directive) är EU:s ramverk för hur förvaltare av alternativa investeringsfonder får verka. AIFMD II är en uppdatering av detta regelverk som trädde i kraft den 16 april 2026 på EU-nivå.
Sverige-specifikt: Sverige har nu genomfört AIFMD II i svensk rätt. Propositionen (prop. 2025/26:186) antogs av riksdagen den 26 maj 2026, och de nya reglerna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) trädde i huvudsak i kraft den 1 juli 2026. Det innebär att svenska AIF-förvaltare redan omfattas av de nya kraven.
Vad är nytt:
-
Kreditfonder får striktare regler. Fonder som lånar ut pengar (till exempel direktlångivningsfonder/private credit-fonder) får nu tak för hur mycket de får låna ut till en enskild låntagare (max 20 procent av kapitalet) och måste behålla minst 5 procent av risken i lån de säljer vidare, i stället för att sälja bort hela exponeringen. Riskretentionskravet gäller i Sverige för alla AIF:er som ägnar sig åt låneutgivning, inte bara de som formellt klassificeras som loan-originating AIFs. Detta gäller inte typiska buyout-fonder men är centralt för PE-firmor med kreditstrategier.
-
Förvaltare måste ha minst två heltidsanställda personer bosatta inom EES som fattar beslut om verksamhetens inriktning, ett krav som stärker substansen i förvaltningsbolaget.
-
Öppna fonder måste ha likviditetsverktyg. Fonder som tillåter löpande in- och utträde måste välja minst två verktyg för att hantera situationer där många investerare vill lämna fonden samtidigt (till exempel förlängd uppsägningstid eller inlösenavgifter). I Sverige trädde likviditetshanteringsreglerna i kraft den 1 juli 2026.
-
Rapporteringen till tillsynsmyndigheter blir mer detaljerad. De utökade rapporteringskraven väntas dock inte träda i kraft förrän den 16 april 2027 på EU-nivå.
Konsekvenser för svensk PE: De nya reglerna ställer omedelbara krav på svenska AIF-förvaltare. Om er firma har kreditstrategier behöver ni säkerställa att ni följer koncentrationsgränser (max 20 procent till enskild låntagare) och riskretentionskrav (behåll minst 5 procent av lån som säljs vidare).
För förvaltare med fondhotell-arrangemang eller delegerade mandat behöver ni bekräfta att ni uppfyller substanskravet med minst två heltidsanställda beslutsfattare inom EES. Om ni förvaltar öppna eller halvöppna fonder behöver ni implementera likviditetsverktyg innan EU:s tekniska standarder blir tvingande i april 2027.
Sammantaget innebär detta att ni bör granska befintliga strukturer, anpassa interna rutiner och förbereda er för utökad rapportering till Finansinspektionen under hösten 2026.
ELTIF 2.0 — vägen mot att öppna PE för privatpersoner
Vad det är: ELTIF (European Long-Term Investment Fund) är en fondstruktur som gör det möjligt att marknadsföra långsiktiga, illikvida investeringar (som private equity, infrastruktur och privat kredit) även till icke-professionella investerare (privatpersoner). ELTIF 2.0 är en uppdatering som har gjort strukturen betydligt mer attraktiv att använda.
Läs gärna vår artikel: Europeiska långsiktiga investeringsfonder - reform antagen
Vad är nytt i regelverket:
-
Kravet på hur stor andel av fonden som måste vara i illikvida tillgångar sänktes från 70 procent till 55 procent, vilket gör det lättare att bygga halvlikvida (semi-liquid) produkter med en del i mer lättsålda tillgångar.
-
Gränsen för hur stora börsnoterade bolag en ELTIF-fond får investera i höjdes till 1,5 miljarder euro i börsvärde.
-
Fonder kan nu erbjuda periodiska möjligheter till inlösen (till exempel kvartalsvis), under förutsättning att det finns skyddsmekanismer på plats.
Äldre ELTIF-fonder har fram till den 10 januari 2029 att anpassa sig till de nya reglerna.
Sverige-specifikt: Det finns i dagsläget ingen svensk fondstruktur som är särskilt anpassad för att erbjuda ELTIF till svenska privatpersoner. Detta är dock på väg att förändras. En statlig utredning (SOU 2025:117) har föreslagit en ny svensk fondform, fondandelsbolag. Lagförslagen har ett planerat ikraftträdande den 1 juli 2027.
Konsekvenser för PE-bolag: ELTIF 2.0 öppnar dörren till en helt ny kapitalkälla: förmögna privatpersoner och rådgivningskanaler som tidigare varit otillgängliga för traditionella PE-strukturer.
Globala aktörer som Partners Group, EQT, BlackRock, Apollo och Schroders Capital lanserar redan ELTIF-produkter i Europa. För svenska fonder innebär detta:
-
(i) en möjlighet att nå bredare kapitalinflöden genom halvlikvida fondstrukturer,
-
(ii) behov av nya rapporterings- och likviditetshanteringssystem anpassade för privatpersoner, och
-
(iii) en strategisk fråga om positionering inför den föreslagna svenska lagändringen 2027.
Den som börjar förbereda sig nu, exempelvis genom att utvärdera ELTIF-strukturer och etablera relationer med wealth management-kanaler, har ett försprång när marknaden öppnas.
En sammanfattande tanke
Mer transparens, ökad riskhantering kring lånefinansiering och en öppning av privata marknader för en bredare investerarbas. För svensk PE innebär det att regelefterlevnad inte längre bara är en fråga för juristerna. Det påverkar hur ni marknadsför fonder, vilka rapporteringssystem ni behöver, och vilka nya kapitalkällor som kan bli tillgängliga de kommande åren.
Kontakta oss gärna om ni vill diskutera hur förändringarna kan påverka er.
Lyssna på vår podcast om SFDR
PwC-podden avsnitt 49 från den 29 april 2026: Hållbarhet i finansbranschen - SFDR i förändring
